- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
130

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 26 mars 1932 - Utvecklingen av Stockholms gasverks distributionsnät, av Arvid Wilner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1930 för södra pumpstationen till ca 0,20 öre pr m3,
och totala kostnaden inkl. ränta och amortering för
pumpstation och tryckledningar till ca 1,8 öre pr
m3. Som av fig. 8 framgår, har södra förorternas
gasförbrukning varit i ständigt stigande och utgjorde
år 1930 3,18 mill. m3, motsvarande en
max-förbrukning av ca 900 m3/tim. Med stadens fortsatta
exploaterande av nya, vidsträckta områden inom
Brännkyrka måste man emellertid även i fortsättningen
räkna med en ständigt stegrad förbrukning. Också
kommer den nya pumpstation, som f. n. planeras
i samband med regleringen av slussområdet, då den
nuvarande måste flyttas, att utföras så att
möjligheter finnas för en betydande framtida utökning av
kapaciteten.

illustration placeholder

Fig. 8. Gasförbrukningen i förorterna.

En ännu kraftigare ökning kan förbrukningen till
de norra förorterna uppvisa. Den första
tryckledningen framdrogs år 1912 över Kungsholmen och
Ulvsunda till Sundbyberg. Den härför avsedda
pumpanläggningen var av förhållandevis blygsam
omfattning, i det att den bestod av 2 st. kolvkompressorer
om max. 300 m3/tim. vid 4 meters tryck. Till en
början serverade denna tryckledning gas till Äppelviken,
Ulvsunda och Sundbyberg, på vilka platser
regulatorer anlades. Sedan början var gjord gick
emellertid utvecklingen raskt, och för pumpningen måste
år 1916 den nuvarande pumpstationen vid
Sabbatsberg uppföras, varvid kapaciteten ökades.
Tryckledningen hade år 1913 utsträckts från Sundbyberg
till Råsunda, och påföljande år vidare till Hagalund.
År 1917 anlades regulatorn vid Ulvsunda
industriområde, de förutvarande regulatorernas
distributionsområden vidgades allt mera, och för att ernå en
förbättrad matning framdrogs tryckledningen år 1919
från Hagalund till staden, varigenom en sluten
tryckring erhölls. Utvecklingen fortsatte emellertid; 1925
framdrogs tryckledning till Ålsten, 1929 till
Essingeöarna och Åkeshov samt från Hagalund till Huvudsta,
samt slutligen åren 1929-30 i Blackebergsvägen från
Bällstabron till Stora Ängby. År 1930 utbyttes
regulatorerna i Äppelviken och Ålsten mot dylika av
Bamag-Daléntyp.

Hand i hand med utvecklingen av trycknätet gick
utbyggnaden av gaspumpstationen. Kapaciteten,
som år 1913 var 300 m3/tim., ökades successivt genom
installation av nya pumpar, år 1916 till 600 och år
1924 till 1 200 m3/tim. År 1928 uppställdes en
rotationskompressor om max. 2 600 m3/tim. vid ett tryck
av 8 m v. p., och år 1930 anskaffades i samband med
övergång till växelströmsdrift ytterligare en
rotationskompressor av Demags tillverkning. Genom
utbyte av kuggväxlar kan denna kompressors kapacitet
successivt höjas upp till 3 600 m3/tim. vid ett tryck
av 10 m v. p. efterhand som förbrukningen stiger;
däremot förekommer ej varvtalsreglering på grund
av svårigheterna härför vid växelströmsmotorer av
denna storlek, 160 hkr. I stället sker reglering av
trycket medelst en omloppsregulator, som släpper
överloppsgasen tillbaka i sugledningen. Det tryck
som måste hållas på utgående ledningen för att
trycket före regulatorerna i de avlägsnaste
punkterna skall vara tillräckligt, varierar med
förbrukningen och utgör under dagen 4–7 m v. p. och under
natten 1 m. För ständig kontroll av trycket i den
ömtåligaste punkten av trycknätet, Ålstens regulator,
finnes här uppsatt en apparat för fjärrindikering
av trycket. Denna står medelst signalledningar i
förbindelse med ett registrerande instrument i
pumpstationen, där fortlöpande diagram erhållas.
Härigenom är det möjligt att genast möta en
hastig ökning av förbrukningen med en motsvarande
höjning av trycket.

Sammanlagda längden av tryckledningarna till
norra förorterna utgör ca 26 km, och härifrån matas
16 regulatorstationer och 13 st. regulatorer för
enskild förbrukning. Totala gasförbrukningen, som år
1930 var 6,9 mill. m3, torde under år 1931 ha
uppgått till ca 7,8 mill. m3, motsvarande en
max.-förbrukning av ca 2 600 m3. Energikostnaden för
pumpningen utgjorde år 1930 ca 0,32 öre pr m3, och
totala kostnaden inkl. ränta och amortering för
pumpstation och rörledningar ca 1,40 öre pr m3.

Fig. 9 visar en sammanställning av nu befintliga
tryckledningar och viktigare regulatorer i staden
med förorter samt omfattningen av gasverkets
nuvarande förbrukningsområde. En omständighet, som
i detta sammanhang förtjänar att antecknas är att
förbrukningens ökning ej enbart har sin grund i att
förbrukningsområdet vidgats. Jämför man nämligen
med siffrorna för folkmängden finner man, att under
det att folkmängden inom egentliga staden ökats

illustration placeholder

Fig. 9. Stockholms gasverks förbrukningsområde år 1931.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free