Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 2 april 1932 - Notiser - Den nya lagstiftningen om mått och vikt - Statsförvärv av Härnösand—Sollefteå järnväg? - Vattenståndsprognoser - Generatorbyggnad i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mätnings- och vägningsredskap införes. Vidare har
kollegium hemställt om en begränsning av den
föreslagna skyldigheten att använda justerade redskap.
Statsförvärv av Härnösand–Sollefteå järnväg?
Regeringen har i dagarna föreslagit riksdagen dels att
staten skall övertaga Härnösand-Sollefteå järnvägs
anläggningar och materiel, dels att för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kr.
för utförande av vissa förbättringsarbeten å banan.
I likhet med åtskilliga andra järnvägar i landet har
Härnösand–Sollefteå järnväg tungt drabbats av den
ekonomiska depressionen och samtidigt fått allt
starkare känning av konkurrensen från motorfordonstrafiken.
Härtill komma kännbara verkningar av de nya
taxebestämmelserna och av föreskrifterna rörande
godssamtrafik, vilka sistnämnda medfört godsavledning
från järnvägen. Järnvägens ekonomi, som alltid varit
svag, har härigenom försämrats, så att utsikter icke
torde finnas till järnvägsbolagets fortsatta inbetalningar
å statslånet. Fastmera synas förhållandena vara
sådana, att bolaget torde nödgas att träda i likvidation
eller konkurs, om icke särskilda åtgärder vidtagas.
Ett nedläggande av järnvägen kan med hänsyn till
dess betydelse för Ådalen, ett av Norrlands tätast
befolkade områden, ej komma i fråga. Kommunikationsministern
lät därför, sedan bolaget beslutat hembjuda
järnvägen åt staten, låta verkställa utredning angående
villkoren för statens övertagande av banan.
Statens kapitalfordran hos bolaget utgör ca 1,54
mill. kr., vilket belopp skulle överföras till statens
järnvägars fond och redovisas såsom annat kapital än
lånekapital. Dessutom skulle statsverket åtaga sig
betalningsskyldighet för vissa bolagets smärre skulder mot
övertagande jämväl av utanför järnvägsfastigheten
liggande tillgångar. Vidare skulle en enskild fordringsägare
av sin fordran utbekomma ett belopp av 62 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har ansett omfattande förbättrings-
och underhållsarbeten å järnvägen erforderliga efter
banans införlivande med statsbanenätet. Sammanlagda
kostnaden för dessa arbeten har beräknats till
1 680 000 kr., varav 850 000 kr. beräknas belöpa å
arbeten för höjande av järnvägens kapacitet till
likvärdighet med angränsande statsbanors samt återstoden,
830 000 kr., på utförande av iståndsättningsarbeten,
som tarvas på grund av eftersatt underhåll av banan.
I de erforderliga arbetena ingå bl. a. utbyte av
broöverbyggnader och räls, påfyllning av sjunkande
bankar, förstärkning av slänter och stödmurar samt
spårisoleringsarbeten till förekommande av tjälskjutning i
banan, ävensom ökande av fria höjden genom
omsprängning av tunnlar. Dessa och andra liknande
åtgärder åsyfta bl. a. att möjliggöra användande av
statens järnvägars lokomotiv med deras
driftkostnadsbesparande bromsutrustning m. m.
Vattenståndsprognoser. I Svenska
vattenkraftföreningens publikationer har överdirektör
Axel Wallén i dagarna publicerat en granskning av 1931 års
vattenståndsförutsägelser samt nya prognoser för år 1932.
Nederbörden för hela riket var under fjolåret i det
närmaste normal, i det att den uppgick till 106 % av
det normala värdet. Motsvarande tal för år 1930 var
103 %. Förhållandena voro emellertid ganska olika i
skilda landsdelar. De nordligare länen uppvisade i
regel överskott med minst 10 %, medan Jönköpings
län, norra delen av Älvsborgs län samt Göteborgs och
Bohus län hade större underskott än 10 %. Januari
och maj voro de för hela landet relativt nederbördsrikaste
månaderna med resp. 42 och 49 % större nederbörd
än den normala. Mars, november och september
voro de nedertyördsfattigaste månaderna med
underskott av resp. 38, 32 och 31 % under de normala
nederbördsmängderna. Januari var särskilt nederbördsrik
i de sydligare landsdelarna, medan juni hade riklig
nederbörd speciellt i de nordligare landskapen. Från
och med augusti voro nästan alla månader torra i de
södra landsdelarna, medan det ofta rådde
nederbördsöverskott i de norra delarna.
Prognoserna för år 1931 hava i stort sett besannats.
Enligt förutsägelserna skulle Norrland gå en
nederbördsrikare tid till mötes, medan för södra och
mellersta Sverige situationen bestämdes av övergången till en
nederbördsfattigare period, som borde räcka ända till
årets slut. Beträffande vattenståndet förutsades, att
man i norra Sverige skulle ha att räkna med låga
vattenstånd under den förra delen av året och stigande
under den senare samt att förhållandena i södra Sverige
skulle vara de motsatta, med höga vattenstånd i början
av året och fallande i slutet av året. Dessa förutsägelser
hava besannats.
Prognoserna för år 1932 äro följande: Beträffande
Vänern förutses ett starkt fallande vattenstånd under
året med blott en obetydlig stigning om försommaren
samt stigande vattenstånd under 1933 från ett mycket
lågt vintervattenstånd 1932–1933.
För Mälaren förutses relativt låga vattenstånd och
ringa vårflöde under större delen av detta år men
starkt stigande vattenstånd under sista delen av året,
samt under år 1933. För Helgeån erhålles ett mycket
lågt värde å sommarvattenståndet år 1932.
Norrland befinner sig f. n. i en nederbördsrik period,
som emellertid från sommaren 1932 torde övergå i en
nederbördsfattigare. Mellersta och södra Sverige
befinner sig i en nederbördsfattig period, som under
senare hälften av år 1932 torde övergå i en mera
nederbördsrik.
Beträffande de norrländska floderna, speciellt
fjällfloderna, råder nu en relativt vattenrik period, som
från årets mitt torde övergå i en relativt vattenfattig.
De mellansvenska och sydsvenska vattendragen befinna
sig vid övergången till en vattenfattig period, som
torde komma att räcka till inemot årets slut.
Generatorbyggnad i Amerika. I en i dagarna till
kommerskollegium inkommen reseberättelse av ingenjör
Herman Lundkvist, Västerås (d. nr T. K. 2 111/1931)
lämnas en del uppgifter angående nyare, särskilt stora
maskiner, byggda i Amerika. Bland turbogeneratorerna
märkas två mycket stora enheter för Hudson
Avenuestationen i Brooklyn, av vilka den ena installerades i
slutet av 1931, den andra var avsedd att installeras i
början av år 1932. Vardera generatorn är utförd för
200 000 kV A, 1 800 v/min, 60 p/s, 16 500 V, cos [phi] = 0,8.
Till Commonwealth Edison Co. i Chicago har nyligen
levererats en turbogenerator för 115 000 kW, 1 800 v/min,
60 P/s, 18 000 V. Kotorn till denna maskin smiddes i
ett stycke, vilket vägde 120 ton.
Av relativt långsamtgående maskiner märkas de för
Dnjepr-anläggningen i Ryssland tillverkade fem
vertikala generatorerna om vardera 77500 kV A vid 88,2
v/min, vilka äro de största hittills byggda vattenturbindrivna
generatorerna. Totalvikten av en generator är
880 ton. Den sista av dessa generatorer var under
arbete i början av oktober 1931. Av en annan firma
tillverkades samtidigt en 67 500 kV A vertikal generator
och tre likaledes vertikala generatorer om vardera
45 000 kV A. För den första installationen i den stora
kraftstationen vid Beauharnois, Quebec, tillverkas i
Canada två generatorer för 46 625 kVA, 75 v/min, 60
p/s, 13 200 V och med en totalvikt av ca 600 ton för
vardera generatorn samt två generatorer för 43 880
kVA, 75 v/min, 25 p/s, 13 200 V och med en totalvikt
av ca 650 ton per generator. Samtliga dessa maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
