Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 166 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 16 april 1932 - Notiser - Durometern - Förslag till ny enhet för tid - Chalmersska forskningsfonden - Tekniska förbundet i Borås

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För Rockwell’s Oprov användes emellertid en
diamantkon med rund spets med 0,2 mm radie och motsvarande
skala, som är graderad 100–0, anger hur mycket
intrycksdjupet understiger 0,2 mm. I de fall, då
intrycksdjupet blir större än 0,2 mm, erhållas därför
negativa hårdhetstal. För att undgå detta, måste man
irrationellt nog övergå till kula och en mindre belastning,
då mjukare material skola provas, varvid en annan
hårdhetsskala måste användas.

För att komma från dessa olägenheter vid jämförande
prov, har med durometern införts den fullspetsiga
diamantkonen (A-diamant) med 120° vinkel och
intrycksdjupet, avläst på en skala graderad 0–100, har tagits
som hårdhetstal. Därvid kunna såväl hårda som mjuka
material provas med samma diamant, varigenom direkt
jämförelse dem emellan erhålles.

Intrycksdjupet mätes på mätklockan. Ett helt varv
av mätklockans visare motsvarar l mm rörelse av
klockans mätkolv och varje skaldel således 0,01 mm. Genom
att intrycksdjupen överföras till mätklockan med
5-faldig förstoring, motsvarar varje skaldel ett intrycksdjup
av 0,002 mm och hela varvet ett intrycksdjup av 0,2 mm.
Mätklockan är försedd med en mindre visare, vilken
anger det antal hela varv, som den större visaren gått.
Ett hårdhetsprov med denna apparat tager en tid av
endast 15–20 sekunder. Den är därför väl lämpad för
löpande hårdhetskontroll, även av färdiga artiklar, i
synnerhet som de märken diamanten efterlämnar äro
mycket obetydliga.

Durometern kan användas även för Brinells kulprov
under lägre belastningar upp till 250 kg enligt tyska och
brittiska normer.

De i durometern erhållna belastningarnas noggrannhet
är mycket stor. Belastningsfelet är högst ±0,2 %.

Förslag till ny enhet för tid. Till årets internationella
elektricitetskongress har professor Gino Dompieri,
Rom, framlagt ett förslag till ny enhet för tid.
Förslagsställaren anför, att sekunden (1:86 400 av
medelsoldygnet) är en även i det praktiska livet alldeles för
obekväm enhet, som han föreslår skola ersättas med en ur
decimalsystemet härledd enhet stig (av grek. ?? ,
ögonblick), varmed förstås 1:240 000 av medelsoldygnet.
Symbolen för den föreslagna tidsenheten skulle bliva [sigma].
Enheten för massa, deriverad ur centimeter och slig
bleve 119,₄₄₃₅ . 10⁶ g

Förslaget innehåller dessutom följande punkter:
Cirkeln delas i 240 grader, eller 2 400 decigrader, eller
24 000 centigrader, eller 240 000 milligrader (= stig).
Dygnet delas i 24 timmar, eller 2 400 minuter; eller
240 000 stig. Det absoluta måttsystemets enheter
grundas på enheterna c och [sigma]. De praktiska måttsenheterna
skulle även i det reformerade systemet bibehålla
nuvarande namn men med prefixet "neo".

Chalmersska forskningsfonden. Styrelsen för
Chalmersska forskningsfonden har i dagarna avgivit
berättelse över fondens förvaltning under år 1931.
Styrelsens sammansättning har under året ej undergått
någon förändring, och revisionen har utövats av samma
personer som föregående år.

Under året hava följande fyra forskningsbidrag
beviljats: Till professor G. Bodman har för inköp av en
fotografisk spektrograf jämte en del tillbehör att
användas vid arbete å de sällsynta jordarternas kemi
anvisats ett belopp av 3 300 kr. Till professor H. Grauers
ha anvisats 1 440 kr. för uppgörande av kurvor,
erforderliga för beräkning av rektangulära plattors
knäckbelastning. Professor Grauers har meddelat, att han
med tillhjälp av ifrågavarande kurvor kunnat för
knäckbelastning uppställa formler analoga med de
Eulerska knäckningsformlerna. Arbetet är dock ännu
ej slutfört. Till professor J. A. Hedvall ha anvisats
2 400 kr. för avlönande av assistenter samt inköp av
behövliga material vid undersökningar om koks- och
stenkolsaskors slaggningsförhållanden, effektiviteten
hos en katalysator såsom beroende av olika
bestrålningar samt fasta ämnens kemiska affinitetsförhållanden.
Som i fjol meddelades, erhöll professor Hedvall
redan år 1930 ett anslag på 1 400 kr. för undersökningar
av delvis samma art. Som resultat av professor
Hedvalls arbeten föreligga i manuskript följande
redogörelser:

Redogörelse för de försök, som gjorts att använda
luckrad SiO₂ som katalysator för reaktionen 2 SO₂ +
+ O₂ = 2 SO₃ + e. Av S. Ljungkvist och J. A.
Hedvall. – Redogörelse för de försök, som gjorts att
använda SiO₂ som katalysator. Av S. Ljungkvist och
J. A. Hedvall. – Bestrålningsundersökningar, av L.
Nelson. – Bedömandet av askors sintrings- och
slaggningsförhållanden, av J. A. Hedvall och E. Askelöf.
– Undersökningar rörande luckrad kiselsyra, av Gösta
Frang. – Koboltoxidens reaktionsförmåga som
funktion av föreningarna, av T. Bergström och H.
Petterson. – Undersökning av reaktionen CaO + PbCl₂ =
= CaCl₂ + PbO i fast tillstånd, av I. Bergstrand. –
Zinkkoboltitets bildningssätt samt framställning av
koboltoxid ur koboltnitrat, av Tage Nilsson.

Slutligen har fil. dr O. Sjöstrand erhållit ett belopp
av 2 100 kr. för att under 2 1/2 månaders vistelse i Paris
fullfölja vid institutet påbörjad forskning gällande ett
uppgivet matematiskt problem.

Rörande fondens räkenskaper meddelas följande:
Behållning den 1 januari 1931 ........ kr. 402 832:06

Inkomster:

Räntor . . .	kr. 20 695:58
Gåvor . . .	kr. 1728:88 kr.	22 424:46
––––––––––––––––––––
	Summa kr.	425,256:52

Utgifter:

Forskningsbidrag . . .	kr. 8 986:46
Omkostnader . . .	kr. 809:35 kr.	9 795:81
Behållning den 31 december 1931	. . . . . . kr.	415 460:71
––––––––––––––––––––
	Summa kr.	425 256:52

Tillgångar den 31 december 1931:

Skand. Kred. a.-b:s 5 1/2 % förlagsbevis 1925 . . .	kr. 100 000:–
Sv. Skeppshypotekskassan 5 % obl. 1930 . . .	kr. 300 000:–
Konger. Danmarks hypoteksbanks 4 1/2 %
obl. 1931, ser. X (nom. 6000:–) . . .	kr. 5 888:75
På kapitalräkning . . .	kr. 3 047:83
På sparkasseräkning . . .	kr. 6 524:13
––––––––––––––––––––
Summa	kr. 415 460:71
Ställning den 31 december 1931:
Under år 1931 beviljade men ännu ej
utbetalade forskningsbidrag . . .	kr. 549:93
Avsatta medel i och för utdelning år 1932 . . .	kr. 15 500:–
Fondens kapitalkonto den 31/12 1931 . . .	kr. 399 410:78
––––––––––––––––––––
Summa	kr. 415 460:71

Tekniska förbundet i Borås har enligt den nyligen
publicerade årsberättelsen under år 1931 erhållit ett
tillskott av 50 medlemmar, varför ledamotsantalet nu
uppgår till 210. Ökningen är så mycket mera anmärkningsvärd,
som ledamotsantalet ända fram till år 1928 höll sig
omkring 50-talet. Tekniska förbundets livaktighet
framstår f. ö. även på andra sätt, bl. a. genom de under
senare år anordnade föreläsningskurserna i speciella
tekniska ämnesgrupper, som samlat deltagare långt
utanför förbundets egen medlemskrets.

Styrelsen utgöres av överingenjör Alex. Engblom,
ordf., överingenjör Ph. Spade, v. ordf., ingenjör Olle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>