Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 17. 23 april 1932
- Några vägar för tillgodogörande av den tekniska pressen, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 17 ÅRG. 62 23 APRIL 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Några vägar för tillgodogörande av den tekniska pressen, av Frithiof Holmgren. – Notiser.
Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
NÅGRA VÄGAR FÖR TILLGODOGÖRANDE AV DEN
TEKNISKA PRESSEN.
[1]
Av Frithiof Holmgren.
Vi ha i vårt land glädjen att kunna bestå våra
unga blivande ingenjörer en utmärkt
undervisning under de mest gynnsamma betingelser vid
tekniska högskolan och Chalmers. När sedan dessa unga
ingenjörer avlagt sin examen, så slutar därmed
ingalunda deras utbildningsarbete utan måste
alltjämt fortgå på grund av teknikens snabba
utveckling. Denna fortsatta utbildning består
huvudsakligen i samlandet av erfarenheter i den dagliga
gärningen samt i litteraturstudier. Avser arbetet
teknisk-vetenskaplig forskning, så kommer detta att
till ungefär tre fjärdedelar bestå just av litteraturstudier.
Dessa litteraturstudier skulle jag vilja uppdela i
två väsensskilda kategorier, nämligen i bokstudier
och tidskriftsstudier. De förra bedrivas i huvudsak
för att snabbt orientera sig i ett ämne, som är
vederbörande mera främmande, varvid det kanske ej
alltid är nödvändigt att få lära känna de absolut sista
nyheterna på hithörande område. Böcker i tekniska
ämnen ha nämligen som bekant ofta den ovanan, att
de redan äro föråldrade, då de komma ut.
Tidskriftsstudierna bliva sålunda för fackmannen
huvudsaken.
Vad bör då den ingenjör studera, som önskar
följa med sin tid och som önskar göra positiva
insatser i sin tekniska verksamhet? Det säger sig
självt, att han bör noggrant följa med i en eller
annan facktidskrift, som behandlar hans speciella
ämne men däröver behöver han för sina
forskningsarbeten ha tillgång till en mångfald andra
tidskrifter och framförallt till litteraturhänvisningar
av olika slag. Då för närvarande ca 25 000 tekniska
tidskrifter utgivas i världen, så inses svårigheten att
utan allt för mycket arbete få tag i vad som behöves
för lösandet av en viss uppgift. I Tyskland ha
därför 38 tyska vetenskapliga ingenjörsföreningar bildat
en byrå för litteraturhänvisningar, där upplysning
lämnas om var den tekniska litteraturen står att
finna för ett visst ändamål. I Sverige har redan
tekniska högskolans bibliotekarie med anslag från
ingenjörsvetenskapsakademien på ett förtjänstfullt
sätt tagit upp denna fråga genom att inventera den
tekniska litteratur inkl. tidskrifter, som finnes
tillgänglig inom olika institutioner och privatföretag i
landet. Detta arbete, benämnt "Katalog över
periodiska publikationer", har fullbordats och utgivits år
1931. Men ett sådant arbete bör kompletteras och
underhållas för att bibehållas i sitt fulla värde, och
det är att hoppas, att medel måtte ställas till
förfogande för att detta arbete måtte förbli beståndande
till fromma för våra ingenjörers självstudium.
I Tyskland har man funnit att denna byrå bör
ledas av tekniskt utbildad personal, och det är att
hoppas, att någon likartad instans skulle kunna
inrättas här i landet, helst i anslutning till tekniska
högskolans bibliotek, varvid samarbete naturligtvis
inledes med liknande företag i utlandet. Den nyss
omnämnda byrån "Vermittlungsstelle fur den
technisch-wissenschaftliehen Quellennachweis" har
förklarat sig intresserad av ett sådant samarbete. I
anslutning härtill skulle jag ej vilja underlåta att
starkt framhålla nödvändigheten av att tekniska
högskolans bibliotek snarast möjligt blir försett med en
s. k. fotostat för reproduktion av artiklar eller
illustrationer, varigenom varje biblioteksbesökare för
en ringa avgift kan få med sig vad han finner vara
av speciellt intresse utan att behöva göra tidsödande
avskrifter. Bibliotekarien har med berömvärt nit år
ifrån år begärt anslag till denna fotostat, dock utan
att lyckas. I Tyskland t. e. har man dylika
apparater i ej mindre än 56 tekniska bibliotek.
Det torde redan nu kunna förutses, att större delen
av litteraturhänvisningarna i den mån de kunna
verkställas av icke tekniskt bildad personal kan
ombesörjas av bibliotekets egen personal, men då
det gäller en mera ingående behandling, särskilt då
tillgänglig referenslitteratur ej räcker till, blir det
andras uppgift att utföra sådana hänvisningar.
Undertecknad har exempelvis under de senaste två
åren upprättat litteraturförteckningar rörande vissa
specialområden, såsom svetsning, matarvatten och
dess behandling, räffelbildning å spårvägsskenor
m. m., vilka icke skulle hava kunnat utföras av
bibliotekets egen personal. Det har vid dessa
arbeten visat sig, att det största tekniska referatverk,
som såvitt bekant för närvarande utgives, "The
Engineering Index", i allmänhet lämnat endast
hälften av de uppgifter, som undertecknad kunnat
anskaffa. Ett annat arbete på detta område utgör
"Repertorium Technicum", som utgives av
[1] Föredrag vid Svenska teknologföreningens ordinarie
stämma den 17 mars 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0179.html
