Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 23 april 1932 - Notiser - Grängesbergsbolaget under år 1931 - Förtöjningsmast för luftskepp - New Yorks vattenledningsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1931 innehåller bl. a. följande upplysningar om driften
vid bolagets anläggningar.
I Grängesberg har Timmergruveschaktet uppdrivits
från 230 till 190 m avvägning. Tillredningarna för den
nya huvudétagen å 270 m avvägning hava fortgått. Vid
Karl Johans schakt hava två bergfickor färdigsprängts,
varjämte tippnings- och tappningsanordningarna för
desamma delvis utförts. Vid Mullers schakt har
inbyggnaden påbörjats. På den nya etagen hava drivits 644 m
transportorter och 121 m stigorter. Det nya centralschaktet
i södra fältet, det s. k. Dillners schakt, har under året
uppdrivits från 150 till 90 m avvägning.
Inom fältet hava under året brutits sammanlagt 1,4
mill. ton malm och berg, därav 950 344 ton styckemalm
från gruvor och sovringsverk. Ur det fyndiga berget har
erhållits 69,67 % malm och mull. Härav ha 51,46 %
utskrätts i lavarna och 48,54 % erhållits från sovringsverken.
Av årets malmfångst hava avsänts 587 102 ton
till Oxelösund för export och 123 353 ton till inhemska
förbrukare, under det att 239 889 ton lagts på upplag vid
gruvan.
Det nya sovringsverket i södra fältet sattes i drift
den 2 februari 1931 och har alltifrån början fungerat
mycket tillfredsställande. Tybo sovringsverk har under
året helt nedrivits.
Från kraftstationerna vid Lernbo, Hellsjön och
Mockfjärd har till trafikaktiebolagets kraftnät levererats
34,2 mill. kWh.
Dynamitleveranserna från a.-b. Expressdynamits
fabrik i Grängesberg utgjorde under året 1 689 178 kg,
varav 92,3 % förbrukats i gruvorna i Kiruna,
Malmberget och Grängesberg.
Gruvrörelsen i Västra Ormberget och Stråssa har även
under år 1931 varit nedlagd.
Driften å bolagets järnvägar har rönt stor inverkan
av den allmänna depressionen. Driftkostnaderna
utgjorde 86,24 % av trafikinkomsterna mot 72,81 % är
1930. Depressionen till trots kunde bolagets alla fartyg
hållas i gång med undantag av några smärre uppehåll.
I Kiruna utgjorde brytningen av malm och berg
sammanlagt 6,7 mill. ton, varav 3 385 286 ton malm. Från
upplag hava utlastats 27 355 ton malm. 72,1 % av
brytningen upplastades med grävmaskiner. Malmavsändningen
utgjorde: till Narvik 2 695 405 ton, till Luleå
710 065 ton och till förbrukning inom landet 213 ton, eller
sammanlagt 3 405 683 ton.
För hängväggsbrytningen hava indrivits 1 196 m stoll,
varjämte 120 m stoll färdigstrossats. Vid underjordsbrytningen
hava drivits 617 m utfraktsort och 2 505 m magasinsort.
Driften har varit inskränkt till 5 dagar i veckan från
räkenskapsårets början 1/10 1930 t. o. m. mars månad
1931 och därefter till 4 dagar i veckan. Antalet
arbetsdagar utgjorde 221.
Vid Luossavaara utgjorde totala produktionen av
malm, och berg under räkenskapsåret 321 537 ton, därav
225 123 ton malm. Till Narvik avsändes 223 284 ton
malm och till Luleå 2 014 ton. Arbetsförhållandena hava
motsvarat dem i Kiruna.
Brytningen i Malmberget utgjorde under
räkenskapsåret 1,8 mill. ton, varur direkt eller genom sovring
erhållits 1 311 189 ton exportmalm, 249 395 ton varpmalm
och 275 536 ton gråberg. I anrikningsverken hava från
gruvor, sovringsverk och upplag mottagits 346 574 ton
varpmalm, varur framställts 187 466 ton finmalm och
slig. Totala exportmalmsproduktionen har således
uppgått till 1 498 655 ton. Sovringsverken hava behandlat
1 351 858 ton gods, som lämnat 970 741 ton exportmalm.
Till Luleå avsändes under året 1 476 038 ton exportmalm.
Inom Kaptenslagret, Stora malmlagret och Dennewitz
hava drivits 1411 m stollar och huvudutfraktsorter.
Under året har det nya sovringsverket i Vitåfors tagits
i bruk.
Arbetet har varit inskränkt till 5 dagar i veckan
under tiden november 1930 till mars 19(31 och därefter
till 4 dagar i veckan.
Från Narvik skeppades sammanlagt 2 743 012 ton
malm, därav 2 603 579 ton från Kiruna, 77 432 från
Luossavaara och 62 000 ton från Tuolluvaara. Malmskeppningen
från Luleå utgjorde sammanlagt 938 353 ton,
därav 52 277 ton från Kiruna, 836 019 ton från Gällivare,
2 290 ton från Luossavaara, 10 242 ton från Tuolluvaara
och 36 526 ton från Koskullskulle.
Lagren av egna malmer utgjorde vid räkenskapsårets
slut 3 475 357 ton mot 1 974 118 ton ett år tidigare.
Trafikbolagets balansräkning företer avsevärda
förändringar vid jämförelse med balansräkningen per 31
december 1930. Bolagets innehav av aktier i
Grängesbergs gruve-a.-b, har sålunda upptagits till 30 mill. kr.
mot 1,9 mill. kr. föregående år. Den nya värderingen
har skett på grundval av medelavkastningen under
senaste tioårsperiod och motsvarar en kapitalisering av
denna efter 8 %. Malmtillgången i Grängesberg anses
vid nuvarande ärsbrytning vara säkerställd åtminstone
för 80 à 90 år. Mot denna ökning av bokföringsvärdet
svara nedskrivningar till något större belopp. Bl. a. har
styrelsen ansett lämpligt att nedskriva värdet å aktierna
i a.-b. Hematit från 23,6 mill. till 12 mill. kr., vilket
motiveras med det nuvarande läget och särskilt det
förhållandet, att Hematits gruvor äro belägna i främmande
land (Nordafrika) och att bolagets delägarskap i dessa
gruvor icke är tillräckligt stort att vara ensamt
bestämmande i fråga om gruvegendomarnas förvaltning. En
annan stor avskrivning har verkställts beträffande
Stråssa, vars värde nedskrivits med nära 10,5 mill. kr.
Till följd av den långvariga depressionen har
Luossavaara–Kiirunavaara a.-b:s ställning blivit så ansträngd,
att bolaget för närvarande har en bankskuld på ca 40
mill. kr. och en skuld till trafikbolaget på ca 20 mill. kr.,
den sistnämnda huvudsakligen motsvarande icke uttagen
royalty och vinstutdelning.
För upphjälpande av Luossavaarabolagets ställning
har mellan trafikbolaget och staten ingåtts en preliminär
överenskommelse, vilken i dagarna godkänts av
riksdagen, och vilken innebär, att Luossavaarabolagets kapital
ökas med 60 mill. kr. genom utgivande av nya aktier
till ett nominellt värde av 30 mill. kr. och med en
emissionskurs av 200 %. Hälften av beloppet skulle tecknas
av staten och hälften av trafikbolaget, varvid vardera
parten skulle erhålla aktier av samma slag som de
tidigare innehavda.
Avtalet innehåller dessutom bestämmelser, som
innebära en viss mildring av Luossavaarabolagets
förpliktelser gentemot staten, sådana de fastställts i 1927 års
avtal.
Förtöjningsmast för luftskepp. För det amerikanska
luftskeppet Akrons förtöjning utanför hallen användes
en trebent mast, som medelst krypband kan förflyttas
på marken. Mastens topp når 22 m över marken;
avståndet mellan benen är ca 26 m. Två av krypbanden
drivas med en 125 hkr likströmsmotor för 250 V,
monterad på ramverket mellan mastbenen. Drivkraften
överföres till hjulen medelst differentialväxel och ett par
långa drivaxlar. Det tredje bandet, med vilket masten
styres, drives av en 8 hkr likströmsmotor. Masten är
försedd med ett eget kraftverk, bestående av en 250 hkr
bensinmotor, som driver en 125 kW, 250 V
likströmsgenerator och en hjälpgenerator för 18 kW, 250 V.
Generatorn lämnar ström till driv- och styrbandens motorer
samt till en 30 hkr vinsch, som användes för luftskeppets
förhalning till masten. Denna är f. ö. utrustad med
pumpar för bensin och vatten, belysnings- och
signalanordningar m. m.
New Yorks vattenledningsverk tog den 15 mars en ny
pumpstation i bruk, som beräknas kunna fullt tillgodose
det ökade vattenbehovet. Stationen är belägen på södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
