Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 23 april 1932 - Notiser - New Yorks vattenledningsverk - Värmeisolering i elektriska hushållsugnar - Teknologföreningens restaurant - Iron and Steel Institute - Reseberättelser - Litteratur - Anmälan: En rallares levnadsminnen, av G. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stranden av Crotonsjön och har, enligt Power (22 mars
1932), en kapacitet av 680 000 m3 pr dygn. Vattnet
pumpas från Crotonsjön till en punkt på Catskillakvedukten,
belägen ca 50 m över sjöns medelvattertyta. Akvedukten
från Ashokanreservoaren går under sjön och kommer
upp till ytan ca 500 m från pumpstationen. Huvudledningen
mellan pumpstationen och akvedukten har diametern 1,8 m.
Stationen är märklig icke minst såtillvida, att
byggnadskostnaderna, som beräkandes till 500 000
dollar stannade vid 303 735 dollar.
Värmeisolering i elektriska hushållsugnar. I
VDI-Zeitschrift (9 april 1932) redogöres för försök att
använda aluminiumfolier som värmeisolering i elektriska
bak- och stekugnar, som på senare tid utförts i
Tyskland.[1] Som bekant beror metallfoliernas
värmeisoleringsförmåga på dessa materials ringa strålningstal,
medan andra isoleringsämnen, såsom kiselgur, glasull
och slaggull, främst förebygga värmekonvektionen.
Aluminiumfolierna ställa sig särskilt fördelaktiga i
användning därför, att strålningstalet ej ändras alltför mycket
genom metallens oxidation. För blank aluminium utgör
strålningstalet 5,2 % och för oxiderad aluminium 7,1 %
av den absolut svarta kroppens strålningstal. Svartoxiderad
koppar har däremot ett ca 20 gånger högre
strålningstal än blank koppar.
Försök hava gjorts att använda aluminiumfolier som
strålningsskydd mellan de dubbla väggarna i elektriska
bak- och stekugnar, varvid det till en början visat sig, att
man därigenom kan ernå en betydande viktbesparing.
I en ugn med totalvikten 15,85 kg utgjordes 4,33 kg av
isoleringsämnets (kiselgur och slaggull) vikt, medan
isoleringen med aluminiumfolier för samma ugn drager
en vikt av endast 726 g om släta folier användas och
35 g, om isoleringen utgöres av skrynklade blad (s. k.
knitterfolier).
Jämförande försök angående totala värmeförlusterna
vid ugnar med olika isoleringsmaterial visade, som
väntat var, att de olika isoleringsmaterialen inverka
mycket olika på ugnens termiska egenskaper. I en
glasullsisolerad ugn stiger temperaturen, på grund av
isoleringsmaterialets ringa värmekapacitet, lika hastigt som i en
ugn, isolerad med aluminiumfolier, men sluttemperaturen
ligger 15 à 20 % lägre vid deri glasullsisolerade
ugnen. I en med kiselgur isolerad ugn stiger
temperaturen däremot långsamt, vilket ju är en praktisk
olägenhet, men eftervärmen håller sig länge.
Rangordningen mellan de olika isoleringsmaterialen
har befunnits vara följande: ingen isolering, glasull,
släta folier i två skikt, knitterfolier i två, tre och fyra
skikt, kiselgur med slaggull, släta folier i tre skikt.
Bästa resultatet erhölls med släta folier i fyra skikt.
Ordningsföljden har fastställts genom uppmätning av
den energi som åtgår för bibehållandet av en viss
ugnstemperatur. Att öka knitterfoliernas antal över tre
medför ingen förbättring, emedan man då ökar
beröringspunkternas antal och därmed den direkta
värmeledningen. Vid släta folier stiger isoleringsförmågan med
varje nytt skikt, men systemet med fyra skikt anses
ställa sig ekonomiskt fördelaktigast.
Teknologföreningens restaurant, vilken alltsedan
eldsvådan i fjol måst hållas stängd, öppnas åter tisdagen den
3 maj i moderniserat och utvidgat skick. Lokalerna, som
fylla de högsta anspråk på komfort och hemtrevnad,
rymma ca 100 spisande gäster.
För restaurantrörelsens bedrivande har föreningen
lyckats förvärva en så kvalificerad kraft som fru Sara
Wård, som tidigare förestått Blå Portens och
Mosebacke restauranter.
Restauranten kommer att servera lunch och middag
å tiderna resp. 11,30–14 och 16,30–20. Priserna måste
betecknas som synnerligen facila: lunch med smör, ost,
sill, en assiett varmrätt och kaffe kostar kr. 1:25; den
större lunchen med litet smörgåsbord och för övrigt
samma agremanger betingar kr. 1:60. För middag med
smör, ost, sill, varmrätt och dessert utgör priset kr.
1:50; för 2:– kr. får man dessutom smörgåsbord.
Stamgäster erhålla genom kupongsystem en avsevärd
reducering i de förut låga priserna.
För restaurantlivets högre lyftning har föreningen
dessutom anordnat en ovanför matsalen belägen
takterrass, varifrån man har utsikt över Riddarfjärden och
Mälaren ända bort till Kungshatt.
Föreningen har sålunda icke skytt några
ansträngningar i syfte att till det rätta fadershuset återkalla
sina till främmande köttgrytor förskingrade ledamöter.
Iron and Steel Institute håller sitt årsmöte i London
den 5 och 6 maj 1932, varvid ett stort antal ämnen bliva
föremål för diskussion. Bl. a. kommer en av institutet
samt National Federation of Iron and Steel
Manufacturers tillsatt kommitté att avgiva rapport angående
heterogeniteter i stålgöten. På programmet stå
dessutom ämnen som havsvattnets inverkan på mjukt stål,
masugnspraktik, egenskaper hos kiselmanganstål,
nitrerat stål och gjutjärn, Greenawaltprocessens senaste
utveckling och manganens förhållande i den sura
martinprocessen samt en del metallografiska spörsmål, såsom
järn-aluminium-legeringars rymdstruktur och
omvandlingen austenit –><– perlit.
I anslutning till årsmötet hållas i samarbete med
lokala ingenjörssammanslutningar möten i Birmingham
den 12 maj, i Swansea den 17 maj, i Middlesbrough den
23 maj och i Sheffield den 27 maj, vid vilka en del av
årsmötets diskussionsämnen upptagas.
Iron and Steel Institutes höstmöte hålles i London
den 13–15 september samtidigt med Institute of Metals’
sammankomst.
Närmare upplysningar om mötesprogram, diskussionsämnen
m. m. kunna av intresserade inhämtas å Svenska
teknologföreningens kansli.
Reseberättelser. Följande reseberättelser hava
inkommit till tekniska högskolans bibliotek, där de finnas
tillgängliga för intresserade: Kjell Bengtsson,
Reseberättelse över studieresa under tiden 5 okt. 1930-29
sept. 1931 i Tyskland, Tjeckoslovakien, Österrike,
Frankrike, Belgien och Danmark för bedrivande av biotekniska
studier vid högskolor och industrianläggningar med
speciell hänsyn till bryggerikemi och -teknologi. 4:o. 64 sid.
(maskinskr.), 12 handrit. textfig. – Stig Kjellstrand.
Berättelse över en resa till Tyskland, Tjeckoslovakien
och Österrike sommaren 1931 för studier av de
textilindustriella förhållandena. 4:o. 37 sid. (maskinskr.),
16 fotogr., 2 handrit. textfig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
