- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 17. 23 april 1932 - Litteratur - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rallare vid 17 års ålder år 1872 genom anställning vid det
då pågående banbygget Växjö–Karlskrona. Efter
diverse gästspel vid S. J. B., B. J. och Norsholm–Västerviks
järnväg kom han år 1878 till Norrland och
Jämtländska tvärbanan. Han har sedan som förman för
mycket stora arbetslag medverkat vid de flesta byggena
i Norrland och slutade sin rallarebana år 1928 vid
centralstationens ombyggnad i Stockholm efter att närmast
förut hava medverkat vid dubbelspårsanläggningarna
såväl vid Stockholm som Göteborg. Han erhöll mot
slutet av sin period vid S. J. flera utmärkelser och njuter
nu en välförtjänt vila efter ett ovanligt strävsamt liv.

Boken giver i lättläst och god form en massa
intressanta glimtar både från det karga livet i Småland
under författarens barndom och alla de trakter av landet,
där han sedan arbetade som järnvägsbyggare. Då han
växte upp, var det i bygden skick och bruk, att
tröskning – i vilken även minderåriga pojkar deltogo –
pågick mellan kl. 3 och 8 på morgnarna, innan dagens
egentliga arbete började! Prästerskapets stora makt
då och långt senare illustreras bl. a. med ett omnämnande
av att, då Svanbäck från Norrland skrev till sin
hemsocken för att få nytt frejdebetyg, uppmanades han
till svar att rtfsa ned de 100 milen till hemsocknen för
att förhöras i sin kristendomskunskap. Man har nästan
svårt att förstå, att en så benhård formalism verkligen
kunde existera. – Om norrlänningarna har Svanbäck i
stort sett välvilliga och, såvitt anmälaren kan förstå,
träffande omdömen. Han konstaterar, att förhållandet
mellan ortsbefolkning och rallare vid S. J. B., tack vare
den goda disciplin som hölls vid byggena, i allmänhet
var mycket gott. Det dåliga anseende, som förr i tiden
i en del trakter häftade vid rallarenamnet, var föranlett
av somliga rallares uppförande vid de enskilda byggena.

Boken har sitt främsta värde och intresse för
byggarna som skildring av arbetsförhållandena vid
järnvägsbyggena under de mer än 50 år, som Svanbäck hade
anställning där. Dessa år omspänna bl. a. förändringen
från 12 till 8 timmars arbetsdag och även en kanske lika
betydelsefull förändring, den att omsorgen om
arbetarnas själar, uttryckt i korum och morgonbön, slopades
och i stället övergick till en smula mera omsorg om
deras materiella välbefinnande i form av bättre
barackbyggnader, resemöjligheter m. m. dyl. En hel del
prestationssiffror, ackordspriser etc. göra boken ännu
mera värdefull för de som intressera sig för dessa
detaljer. Boken inrymmer givetvis även skildring av
äventyr på byggnadsplatserna med skenande tåg, rasande
ställningar m. m. dyl. Som den verkligt kärnfriske
smålänning han är har dock Svanbäck alltid klarat sig.

Det hör till pjäsen, att han varit erbjuden flera fasta,
lugna anställningar, men föredragit att stanna vid det
oroliga, flackande rallarelivet. Denna säregna längtan
till ödemarken med dess kamp mot naturkrafterna
kanske icke fullt kan förstås av andra än de som erfarit
den. – Boken är alltså läsvärd för alla tekniskt
intresserade och mycket intressant för byggare, speciellt de
som arbetat i Norrland. Den väcker önskan efter en
beskrivning av de norrländska byggenas bedrivande
sedd från befälssynpunkt, och, som Svanbäcks, mera
personligt färgad än de i och för sig utmärkta
byggnadsbeskrivningarna över de norrländska banbyggena.
En givande arbetsuppgift för någon av våra gamla
byggare i disponibilitet!                                 G. Traneus.

Framgångens män, av Harry Kolare. Hermods
förlag, Malmö. Pris 3 kr.

En viss del av veckopressens, boulevardtidningarnas
och de många memoarförfattarnas hänsynslösa
blottställande och presenterande i illustrerad form av
privatpersoners förtjänster och fel, levnadsöden och
heminredningar m. m. m. m. är en tidsföreteelse, som för en
kritiskt inställd person är enbart osmaklig, tillställt som
dessutom alltsammans oftast är för den snöda vinningens
skull – dock ej till den blottställdes förmån. Men –
vederbörande veta, vad publiken vill ha, eller kanske
snarare, man retar på ett finurligt sätt aptiten på folk,
så att de begära mera. Att boken "Framgångens män"
har någon mission att fylla, är möjligt, och att den i
huvudsak står på ett annat plan än det, som ovan
berörts, är säkert.

För någon tid sedan gavs en radiopjäs, som hette
Kapten Nut, och som i utomordentligt koncentrerad
form klarlade, att om en person sättes upp som hjälte,
föregångsman och ideal, så låt honom behålla sin gloria
och skriv böcker om honom och res statyer över honom
– även om han vid en historisk-kritisk granskning
egentligen närmast bör karakteriseras som bov, vilken,
för all del, bättrar och omvänder sig och gottgör vad
han brutit. Därvid givetvis icke sagt, att någon av det
20-tal personer, som redaktör Kolare på några sidor
sökt skildra, skulle visa sig egentligen vara en "Kapten
Nut". Tvärtom, de representanter för vetenskap,
industri, handel och allmän tjänst, som förf. i korta
biografier skildrat, äro säkert alla redbare svenske män,
men om det för dem personligen kan vara hugnesamt aft
se sig mer eller mindre närgånget skildrade från
torparpojkar till kungar i sina riken är väl tvivel
underkastat.

Porträtterandet av näringslivets män i reportageform
har en tid nu varit på modet, och det är ungefär samma
personer, som det är frågan om, varför variationerna
icke kunna bli så synnerligen stora. Det är ofta den
nutida formen för den gamla sagan om den enkle
svinaherden, över vilken guldet och äran regnar, men det kan
bli för mycket av sagor, antingen de äro diktade eller
sannsagor. Om ungdomen behöver förebilder och
därom äro väl de flesta ense, så giv dem sådana. Målet,
som man syftar till, att väcka ungdomens håg för
arbete och förståelse för dettas betydelse för framgång i
livet och att bibringa dem känslan av, att det gäller att
göra det omöjliga möjligt, det målet är riktigt. Det är
dock av största vikt att också finna den riktiga formen,
och det är tydligtvis långt ifrån lätt.                         T. A.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Skånska ingenjörsklubben
höll den 11 mars under ordförandeskap av direktör
H. M. Molin ett talrikt besökt sammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö. Styrelsen hade till
ordinarie medlemmar av klubben invalt civilingenjörerna
Ivar Elmer, Göte Ernerot och Teodor Wintzell,
doktoringenjören Lennart Forsén samt disponenten John
Winslow. Åt ordföranden hade styrelsen uppdragit att
representera klubben vid Svenska teknologföreningens
årsmöte den 17–18 mars. Till Dansk Ingeniørforenings
40-årsjubileum den 1 mars hade ett lyckönskningstelegram
avsänts.

Driftsingenjören vid a.-b. Aerotransport Karl Henrik
Larsson lämnade ett med ljusbilder illustrerat
meddelande om "Fokker F12, det nya trafikflygplanet på
expressrouten Malmö–Amsterdam". Talaren erinrade
om att nämnda flygroute, som öppnats 1925, från och
med 1931 insatt en s. k. super express, som icke
mellanlandar i Hamburg. Genom hangarbranden på Bulltofta
1931 hade en äldre Junkermaskin gått förlorad. Att
en Fokker valdes som ersättare berodde huvudsakligen
på de goda erfarenheter, som vunnits med en dylik
maskin under fjolårets expresstrafik. Det nya
flygplanet går sedan den l mars varje dag sträckan
Malmö–Amsterdam och skall fortsätta därmed till årets
slut. Det kan betecknas som en av de mest
ultramoderna trafikflygmaskiner i världen. Drivkraften är
tre Pratt & Whitney Wasp-motorer om vardera 420
hästkrafter, försedda med elektrisk startanordning.
Denna består av ett litet svänghjul, som medelst en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932a/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free