- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 30 april 1932 - Notiser - Termodynamiska storheter och beteckningar - Motorfartygens framtid - Svensk benämning för floodlighting? - Selen som skydd för magnesiumlegeringar - Glansen hos nickelföremål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föredrages P, emedan H plägar användas att beteckna
skillnad i entalpi. Till definitionen av entropi uttalas
instämmande, men förslaget att giva enheterna benämningar
efter berömda, bortgångna vetenskapsmän avböjes.

Motorfartygens framtid. Engineering (8 april 1932)
framhåller, att motorfartygens utveckling utgör ett av
de snabbaste och mest betydelsefulla händelseförloppen
i sjöfartens historia. Medan man år 1912 ansåg en
maskinstyrka av 110 hkr per cylinder vid tvåpropellriga
fartyg aktningsvärd har man tjugo år senare kommit
upp till 1 100 hkr vid enpropellriga fartyg.
Motorfartygsbeståndet har ävenledes vuxit särdeles hastigt. De
skandinaviska länderna hava f. n. det största antalet
motorfartyg, 493 (därav Norge 311, Sverige 98 och
Danmark 84) med tillsammans 2 499 527 bruttoton, medan
Storbritannien har 410 motorfartyg om 2 511 119
bruttoton. På rätt stort avstånd följa sedan de övriga större
sjöfartsnationerna, Tyskland med 161 motorfartyg om
574 116 bruttoton, Nederländerna med 161 fartyg om
626 675 ton, Italien med 58 fartyg om 401 328 ton, Japan
med 54 fartyg om 401 836 ton och Spanien med 22
fartyg om 123 945 ton.

I fråga om nybyggnader märkes en avgjord tendens
till motorfartygens ökning på ångfartygens bekostnad.
I slutet av tredje kvartalet 1924 utgjorde de under
byggnad varande motorfartygens tonnage endast 58 % av
tonnaget för ångfartyg under byggnad. Redan vid
slutet av andra kvartalet 1925 var motorfartygstonnaget
under byggnad uppe i 93 % av ångfartygstonnaget, och
proportionen har sedan i stort sett oavbrutet stigit, så
att motorfartygstonnaget vid slutet av tredje kvartalet
1930 representerade 156 % av ångfartygstonnaget
under byggnad. Ett år senare hade proportionen fallit
till 103 %. Man kan f. n. säga, att det bygges lika
mycket motorfartyg som ångfartyg i världen.

Man har nu så lång erfarenhet av motorfartygen, att
man kan säga på vilka områden deras konkurrenskraft
är odisputabel. Särskilt som lastångare i linjefart ha
de visat sig ouppnådda, och utvecklingen i denna klass
i fråga om storlek och hastighet har föranlett att två
rederibolag måst öka maskinstyrkan hos postlinjefartyg,
som ännu icke uppnått 10 års ålder. Bland
passagerarefartyg i linjefart var motorfartygens ställning
ännu för för två år sedan avgjort stark, men
sedermera har ställningen ändrats i någon mån till
ångfartygens favör. Härtill hava bidragit dels ångteknikens
senaste framsteg, dels det billiga priset på
pannbrännolja. Det turboelektriska maskineriet har trots högre
anskaffningskostnader och högre bränsleförbrukning
visat sig som en allvarlig konkurrent till det rena
motor-maskineriet. Orsakerna härtill ligga dels i det
turboelektriska maskineriets större popularitet hos
passagerarna, dels i tekniska förhållanden, avseende bl. a.
kraftöverföringen.

Bland tankfartygen ha motorfartygen praktiskt taget
utträngt ångarna. F. n. kan man säga, att
konkurrensen mellan motor- och ångdrift är störst i fråga om
trampfartygen, varvid de skandinaviska rederierna i
allmänhet hålla på motorfartygens företräden och de
brittiska på ångfartygens.

Under nuvarande ekonomiska förhållanden i världen
torde det vara svårt att förutsäga något om
motorfartygens framtid. Om läget emellertid återigen blir
normalt, torde motorfartygens frammarsch fortsättas.
Särskilt å Stilla havet och Indiska oceanen har
fraktmarknaden möjligheter att ytterligare utvecklas, varvid
motortrampfartygen kunna göra sig gällande. Å vissa
trader ha rederierna varit nödda att på sista tiden
ersätta äldre ångdrivet tonnage med snabbare
motordrivet. Framför allt synes man nu taga hänsyn till den
ringa uppehållstiden i hamnarna för motorfartygen, vilket
bl. a. föranlett de belgiska statsbanorna att för
färjerouten Ostende–Dover beställa en snabbgående
motorfärja, den första i Engelska kanalen.

Svensk benämning för floodlighting? I aprilhäftet
av "Ljuskulturs månadsblad" har gjorts ett försök att
finna en enhetlig svensk terminologi för belysningsfacket,
vilket i de flesta fall icke torde vålla större
svårigheter. I fråga om uttrycken "floodlighting" och
"spotlighting" saknar dock svenska språket hittills
adekvata beteckningar, och Svenska föreningen för
ljuskultur vädjar därför till tidskriftens läsekrets att inkomma
med förslag i denna fråga, en vädjan som Teknisk
tidskrift gärna låter gå vidare.

Internationella belysningskommissionen (I. C. I.) har
definierat de nämnda belysningssystemen sålunda:

Floodlighting är ett system för allmän belysning av
ett större objekt relativt likformigt medelst ett
ljusknippe eller ljusknippen, verkande på avstånd.

Spotlighting är ett system för lokal belysning av ett
objekt eller del av ett objekt avsevärt starkare än dess
närmaste omgivning medelst ett ljusknippe eller
ljusknippen, verkande på avstånd.

För floodlighting brukar ju ofta benämningen
"fasadbelysning" användas. Den täcker dock ej hela
begreppet, vilket man däremot torde kunna säga om den
allmänt vedertagna benämningen "rampbelysning" för
strip lighting.

Selen som skydd för magnesiumlegeringar. Vid
Institute of Metals’ sammanträde i mars framlade G. D.
Bengough och L. Whitby resultaten av försök att
använda selen som korrosionsskydd för aluminiumlegeringar
med hög magnesiumhalt, speciellt sådana som
användas för flygplanskonstruktioner. Föredraget med
åtföljande diskussion är refererat i Engineering (18 mars
1932), ur vilken tidskrift vi anföra följande.

Stelenhinnan framställes genom föremålens
neddoppning under några minuter i ett bad, bestående av en
10 %-ig lösning av selendioxid i vatten, tillsatt med
0,1–0,5 % koksalt. Man kan också gnida föremålen
med bomullsvadd, doppad i lösningen. Sistnämnda
metod lämpar sig vid reparationer å skadade partier av
hinnan. Denna är till en viss grad självläkande.
Tjockleken uppgår till några tusendels mm; tjockare hinnor
kunna erhållas genom långvarigare behandling i badet,
men vid en viss tjocklek börjar hinnan flagra av. Selen
har visat sig lämplig som underlag för anbringande av
målning av olika slag.

Glansen hos nickelföremål går som bekant snart
förlorad, och den från början vitblanka ytan blir liksom
överdragen av ett matt beslag. Fenomenet, som
engelsmännen kalla "fogging", har nyligen varit föremål för
noggranna undersökningar, vilkas resultat, refererade
inför Institute of Metals, återges i Engineering (18
mars 1932).

Det beslag, som ofta framträder på nickelföremål,
består till en början av nickelsulfat i förening med
svavelsyrlighet och kan lätt avlägsnas genom avtorkning.
Så småningom biter sig beslaget fastare in i metallen
och kan endast borttagas genom avslipning av ytan.
Det består i detta stadium av basiskt nickelsulfat.
Undersökningarna hava åsyftat att finna den inverkan
legeringsämnena kunna hava på nickelföremålens
polityr. Koppar är i detta avseende neutralt, tendensen
till "fogging" står i direkt proportion till nickelhalten.
Å andra sidan har krom en utpräglat god verkan på
glansens hållbarhet.

För att kondensation vid ytan skall äga rum fordras
en viss fuktighetshalt hos luften, ca 70 %. Vid lägre
relativ fuktighet håller sig metallen obegränsat blank.
En grumling i glansen beror delvis på förekomsten av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free