- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
222

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 28 maj 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Ökad förbrukning av volfram, av F. H. S. - Glas av masugnsslagg, av F. H. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gassvetsning användes. Varje vagn rymmer 26,5 m3.
Viktsbesparingen utgör 46 % gentemot tankar av
vanlig plåt. (The Welding Engineer, h. 2, s. 37.)
Genom att ersätta hittillsvarande stålkorgar för en
linbana för persontrafik med sådana av Avional, en
aluminiumlegering med koppar, kunde nyttiga lasten
ökas 40 %, varvid tillåtna passagerarantalet steg
från 16 till 24. Vikten av hisskorgen gick ned
från 1 785 till 1 380 kg. (Schweizerische Bauzeitung,
h. 10, s. 124.) I Berlin utföras omnibussarnas hjul i
elektronmetall (spec. vikt 1,8), varigenom 236 kg
per vagn sparas och hjulslitaget avsevärt reduceras
på grund av den minskade ofjädrade vikten. 200 à
300 tusen km per ring uppnås utan svårighet.
Hjulen utbildas såsom en vågformig skiva, emedan
man vid elektronmetall bör undvika ytspänningar
och hörn. Malmö spårvägar ha ävenledes sådana
hjul på sina vagnar, varvid en viktsbesparing av
60 % uppnåtts. (Verkehrstechnik, h. 8, s. 150.)

Vid avbrott i magnetiseringslindningen på
turbogeneratorer fungera ej bakströmsreläer, emedan
turbogeneratorn blott faller ur fas och arbetar vidare
som asynkrongenerator. Vid utförda prov med en
60 000 kVA-maskin visade sig densamma utan vidare
upptaga synkronism efter ett avbrott i
magnetiseringslindningen av en minuts varaktighet.
Bakströmsreläer äro sålunda obehövliga vid
turbogeneratorer. (The Electrical Times, h. 2 108, s. 373.) I
A. E. G:s vattenströmbrytare får ångan vid
expansionen gå ut i en med vatten fylld förkammare,
varigenom avkopplingen kan ske med ett minimum av
vattenförlust. Flera kortslutningar kunna brytas
innan vattenpåfyllning är behövlig. Dessutom
finnas särskilda påfyllningskärl, vilka automatiskt
sörja för erforderligt vattenstånd i strömbrytaren,
Kortslutningseffekten är 400 MVA. Inkoppling sker
medelst en svänghjulsanordning, som laddas för
hand på 10 s. (A. E. G.-Mitteilungen, h. 3, s. 69.)
En lindningsomkopplare med kvicksilver har
lanserats för transformatorer. Glasets insida är försedd
med en bussning av porslin för att skydda glaset
från den vid brytningen uppstående ljusbågen.
Strömbrytaren kräver inget underhåll och verkar
momentant utan möjlighet att fastna i något
mellanläge. Den placeras nedsänkt i oljan, varför extra
irenomförningar äro obehövliga. (Electrical World,
h. 10, s. 437.) Såsom skydd för isolatorkedjor på
kraftledningar anordnas ett fiberrör med två
invändiga elektroder, den undre jordförbunden.
Anordningen fästes på ledningsstolpen under
isolatorkedjorna. Övre elektroden är ansluten till en ledare
cirkelformigt böjd med kedjans upphängningspunkt
som medelpunkt, varför avståndet mellan
ledningslinan och ledaren förblir konstant vid svängningar.

Elektrodavståndet är kortare än detta avstånd Vid
överslag förgasas en del av fiberröret och förorsakar
deionisering av ljusbågen. (Electric Journal, h. 3,
s. 130.) För raka rörelser såsom lyftning av
bromsar m. m. användes en liten elektromotordriven
oljepump, som på hydraulisk väg åstadkommer rörelsen
och kan därmed ersätta elektromagneter vid hissar
etc. Typen, som benämnes Eldro, arbetar ljudlöst
och stötfritt och användes för ofta återkommande
rörelser. Dragarbetet är oberoende av
inkopplingstid och inkopplingsfrekvens (A. E. G.-Mitteilungen,
h. 3, s. 95.) I Schweiz ha av totala antalet nya kök
1931 enligt uppgift 43 % utrustats med elektriska
kokspisar. År 1921 var procenttalet 17. På 960 000
hushåll komma nu 725 000 försålda strykjärn. Totala
anslutningsvärdet för värmeapparater i Schweiz
uppgår nu till 1 528 000 kW. (Bulletin Schweizerischer
Elektrotechnischer Verein, h. 6, s. 147.)

Professor Keel har konstruerat en brännare för
gassvetsning med flera lågor, varigenom
svetshastigheten kan ökas med 50 à 60 % och kostnaden
minskas med 20 à 30 %. Vid tvålågig brännare tjänar
den ena lågan till att förvärma kanterna 15 à 30 mm
från själva svetspunkten till röd- eller vit värme.
Den andra lågan verkställer själva svetsningen.
Vid trelågig brännare, som användes för
plåttjocklekar över 10 mm, tjänar den tredje till att förvärma
svetstråden, som då kan väljas tjockare än eljest.
(Journal of the American Welding Society, h. 2,
s. 16.) För arcatomsvetsning har utvecklats en
brännare av 1 kg vikt. Gas och ström fås från en
fördelningslåda på rullar med en specialtransformator
för 21 à 39 kVA. Metoden kan användas för
alla stålsorter i marknaden och för andra metaller
än järn. Rör svetsas i tjocklekar upp till 80 mm,
varvid exempelvis en hållfasthet av 35–46 kg/mm3
uppnås vid en tänjbarhet av 17–32 % på 100 mm
mätlängd med stål St. 37. (A. E. G.-Mitteilungen,
h. 3, s. 112.) Genom användning av mycket hög
strömstyrka (1 200 A för 0,8 mm plåt) under kort tid
(0,01 à 0,001 s) kan rostfritt stål svetsas, enär stålet
då ej hinner undergå någon förändring. Apparaten
består av en tång med elektroder i käftarna.
Plåtarna tryckas samman med en pneumatisk tving, och
strömmen in- och urkopplas automatiskt. (Electrical
World, h. 11, s. 481.) A. E. G. har konstruerat en
universalbrännsvetsmaskin med inställbara värden på
förvärmning, bränning och stukning. Härigenom
kan förvärmningen till 1 200° utföras hastigt och
med minsta möjliga värmezon. Bränntiden blir med
användning av riktig sekundärspänning den lämpliga,
Stukningen sker som ett slag och trycket eftersattes
ej. (Elektrotechnische Zeitschrift, h. 9, s. 197.)
                                                Frithiof Holmgren.

NOTISER


Ökad förbrukning av volfram. I tidskriften för den
21 nov. 1931, sid. 614, meddelades under rubriken
"Galvaniska överdrag av volfram", att man lyckats
utfälla volfram på elektrolytisk väg som galvaniska
överdrag på andra metaller. Fördelarna av volframbeläggningar
framhöllos även. Redan nu har detta förfarande
haft till följd en så ökad efterfrågan på Volfram, att
man bl. a. sett sig föranlåten att ånyo upptaga driften
vid Indian Path Mines, Lunenburg, Nova Scotia
(Kanada). Två nya schakt ha upptagits, varvid
tungstensmalm till en mäktighet av över 20 m påträffats.
                                                                        F. H. S.

Glas av masugnsslagg. Masugnsslagg har som
bekant länge nyttiggjorts vid cementtillverkning. Av
större anläggningar kan exempelvis nämnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free