Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 23. 4 juni 1932
- Om arbetsgivares självrisk för olycksfallsersättningar, av Albert Eisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 23 ÅRG. 62 4 JUNI 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Om arbetsgivares självrisk för olycksfallsersättningar, av byråchefen Albert Eisen. –
Norsk teknisk museum i Oslo. – Olja eller bensin. – Notiser. – Litteratur. – Sammanträden.
OM ARBETSGIVARES SJÄLVRISK FÖR
OLYCKSFALLSERSÄTTNINGAR.
Av byråchefen Albert Eisen.
Premierna för den obligatoriska olycksfallsförsäkringen
för arbetare uppgå numera ofta till
avsevärda och för många företag högst betungande
belopp. På grund av de ökade kostnaderna för
olycksfallsersättningarna hava såväl riksförsäkringsanstalten
som de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen
måst under de senaste åren höja sina premiesatser.
Finnes det då någon möjlighet för en arbetsgivare
att kunna nedbringa sina premiekostnader? Mången
anser nog, att om han själv finge betala sina
olycksfallsersättningar och sluppe att försäkra arbetarna,
skulle det bliva billigare för honom. I själva verket
har olycksfallsförsäkringslagen lämnat en möjlighet
härtill, vilket måhända ej är så allmänt känt bland
arbetsgivarna.
Av 11 § olycksfallsförsäkringslagen, jämfört med
15 §, framgår, att om arbetsgivare åtager sig att
själv utgiva ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen,
vare sig helt eller delvis (hel eller partiell självrisk),
kan han hos försäkrmgsinrättningen begära motsvarande
nedsättning i försäkringsavgiften, dock med skyldighet att hos
försäkringsinrättningen ställa erforderlig säkerhet för ersättningarnas
utgivande samt att enligt 16 § i lagen erlägga
föreskrivet bidrag till försäkringsrådets och
riksförsäkringsanstaltens verksamhet.
Självrisk kan enligt lagen medgivas av såväl
riksförsäkringsanstalten som sådant ömsesidigt
olycksfallsförsäkringsbolag, som äger bedriva obligatorisk
olycksfallsförsäkring, dock att i sistnämnda fall
bolaget självt äger bestämma erforderligt omkostnadstillägg.
Vad beträffar hel självrisk hos riksförsäkringsanstalten
gälla i allmänhet följande regler.
Arbetsgivare, som önskar stå hel självrisk, har att
underteckna en förbindelse, varigenom han åtager
sig att till olycksfallskadade arbetare eller deras
efterlevande utgiva samtliga ersättningar enligt
olycksfallsförsäkringslagen. Vidare har han att hos
riksförsäkringsanstalten deponera erforderlig säkerhet för
åtagandets fullgörande. För stora arbetsgivare brukar
riksförsäkringsanstalten fordra deposition av
värdehandlingar till belopp ungefärligen motsvarande en
beräknad årspremie för företaget. I fråga om mindre
företag måste relativt mycket större säkerhet
deponeras. Dessutom skall arbetsgivaren efter varje års
slut deponera ytterligare så stor säkerhet, som
motsvarar då utgående livräntors kapitalvärde. Denna
säkerhet kan komma att uppgå till betydande belopp,
beroende på antalet och storleken av utgående livräntor.
Större kommuner behöva i allmänhet ej ställa
säkerhet.
Beträffande arten av säkerhet skall denna
utgöras av sådana värdehandlingar, som kunna ingå i
riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond,
alltså statens, hypoteksbankens och stadshypotekskassans
obligationer samt goda obligationer utgivna
eller garanterade av svensk kommun, vidare
inteckningar inom hälften av fastighets taxeringsvärde.
Inteckningar i rena industrifastigheter godkännas dock
endast till mindre del av taxeringsvärdet. I
allmänhet måste riksförsäkringsanstalten beträffande
inteckningar förbehålla sig fri prövningsrätt.
Sedan föreskrivna villkor uppfyllts, beviljas själv:
risken. Genom hel självrisk vinner arbetsgivaren
befrielse från hela den egentliga försäkringsavgiften
men är, som nämnts, pliktig att till statsverket
såsom bidrag till riksförsäkringsanstalten och
försäkringsrådets omkostnader erlägga 5 % av den eljest
utgående försäkringsavgiften.
Olycksfallsanmälningar ingivas i vanlig ordning
till riksförsäkringsanstalten, som bestämmer
ersättningarna och lämnar meddelande härom till
arbetsgivaren, vilken har att själv utbetala densamma. Över
riksförsäkringsanstaltens beslut kan såväl
arbetsgivaren som ersättningstagaren anföra besvär hos
försäkringsrådet. Arbetsgivaren är pliktig att lämna
riksförsäkringsanstalten erforderliga uppgifter dels
för bestämmande av förvaltningsbidraget till
statsverket, dels för statistiskt ändamål.
Vilken fördel har då arbetsgivaren av självrisken?
Härpå kan svaras, att arbetsgivaren genom
självrisk vinner full garanti för att icke behöva vidkännas
större kostnader för olycksfall än som motsvarar
ersättningarna till hos honom skadade arbetare eller
deras efterlevande. Om arbetsgivaren har vilja och
förmåga att genomföra ett energiskt skyddsarbete,
kunna otvivelaktigt avsevärta besparingar i
olycksfallskostnaderna vinnas. Erfarenheterna från större
amerikanska och på senare tid även svenska
industriföretag ådagalägga, att betydande resultat i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0239.html
