Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 231 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 4 juni 1932 - Norsk teknisk museum i Oslo, av Torsten Althin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. En del av Norsk Teknisk Museums utställningssal. Kraftmaskinsavdelning med bl. a. en i "gotisk" stil byggd ångmaskin från 1852.

kom före i Norge och var oberoende av von Miller
och hans förslag. Alltsedan 1903 har Leegaard hållit
tanken vid liv och varit den, som stått i spetsen för
arbetet på Norsk Teknisk Museum. Det dröjde
ända till 1914 innan en museiförening bildades. Så
kom kriget och efterkrigsåren med alla dess
svårigheter och först på de senaste åren har tekniska
museet i Oslo fått vind i seglen. En mycket stor
förtjänst i det framgångsrika insamlingsarbetet av
föremål har museiföreningens sekreterare och allt i
allo ingenjör Philip Pedersen, som med aldrig
svikande intresse på ett fåtal år åstadkommit högst
aktningsvärda samlingar. Det program, man ställt
upp för detta museum, sammanfaller givetvis med
övriga motsvarande institutioners program, och då
i denna tidskrift bland annat ingående redogjorts för
de riktlinjer, som följas vid Tekniska museet i
Stockholm, behöver jag här icke närmare vidröra
den saken. En lokal om 750 m² i
"Vikingaskeppsbyggnaden" på Bygdøy strax utanför Oslo har museet
fått hyra på 30 år och där anordnat en instruktiv
och synnerligen vällyckad utställning, trots de
svårigheter, som de för ändamålet föga lämpliga
lokalerna förorsakat. Det är ett förvånansvärt stort

Fig. 2. Ångmaskinsdriven vagn från 1880-talet.

antal och för belysande av den tekniska utvecklingen
värdefulla föremål, som där kunnat uppställas. En del
av föremålen hållas igång, och utförliga etiketter
underlätta studiet även för den tekniska lekmannen.
Då från Norge icke kommit så värst många
uppfinningar av större betydelse under tidernas lopp, har
man inriktat sig på att söka belysa den tekniska
utvecklingen om möjligt med tidiga i Norge
tillverkade exemplar av maskiner och konstruktioner. Ett
exempel må här nämnas: en dynamo av Wenströms
patent av den första typ, som framställts i Norge.

På avdelningen för kraftmaskiner finner man en
verklig dyrgrip, nämligen den första av Aegidius
Aelling uppfunna gasturbinen, som provkördes den
23 juni 1903. Bland övriga norska föremål är värt
att framhålla en fullständig uppsättning för
våtplåtsfotografering från 1860-talet. Numera äro
sådana uppsättningar ytterst sällsynta. Museet visar
också Trygve Grans flygmaskin "Nordsjoen", som
användes vid den berömda flygningen 1914 från
Cruiden Bay i Skottland till Revtangen i Norge.
Det är ett Blériot-monoplan med en 80 hkr
gnomemotor. På den elektrotekniska avdelningen tilldrar
sig en Edison-dynamo med höga magneter särskilt
intresse. En av ingenjör Nørbech för ca 70 år sedan
konstruerad universalsvarv är ett märkligt exempel
ej endast på hantverksmässig yrkesskicklighet utan
även på framsynthet. Så är t. e. svarven försedd
med trycksmörjning för lagren, drivaxeln har

Fig. 3. Edison dynamo från 1884.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>