Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 23. 4 juni 1932
- Notiser
- Nordisk byggnadsdag 1932
- Parisobservatoriets talande klocka, av F. H. S.
- Litteratur
- Anmälan: Översikt av ballistikens historia, av K. Ga.
- Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Programmet utfylles i övrigt av gemensamma
luncher de båda första dagarna, en festsupé den 4 juli
och Helsingfors’ stads friluftsfest i Brunnsparken sista
dagen.
Parisobservatoriets talande klocka. I ändamål att
avlasta arbetet för den tjänsteman, som tagits i
anspråk för besvarande av allmänhetens förfrågningar
rörande "rätta tiden", ämnar man enligt uppgift av
chefen för parisobservatoriet dir. Esclangon, därstädes
införa "talande klockor". Med tillhjälp av tre
roterande trummor, vilka uppbära en vanlig ljudfilm, på
vilken intalats respektive de 24 timmarnas och de 60
minuternas namn samt sekunderna 0, 10, 20, 30, 40 och
50, och vilkas inställning gentemot de transmitterande
fotocellerna regleras direkt från observatorieuret,
kommer en person, som uppringer det härför avsedda
telefonnumret, att automatiskt erhålla uppgift om exakt
tid sex gånger pr minut genom muntlig upplysning,
som omedelbart åtföljes av en ton, markerande det
angivna tidsmomentet. F. H. S.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Översikt av ballistikens historia av professor Hj.
Tallqvist, ACTA Band IX. Helsingfors 1931, 415 sidor
med 79 fig. Pris 160 Fmk.
För dem, som i någon form sysslat med ballistiska
problem, har det sedan länge varit ett önskemål, att få
en sammanfattande översikt av ballistikens historia.
Professor Tallqvist, som i sin egenskap av lärare i
ballistik vid Tekniska högskolan i Hälsingfors, säkerligen
haft ett starkt intryck av denna brist i litteraturen, har
i föreliggande volym lyckats giva en i det stora hela
fullständig och överskådlig bild av ballistikens historia
från äldsta tider fram till nuvarande tid.
Arbetet omfattar såväl yttre, som inre och
experimentell ballistik, och utgör med sina fullständiga
litteraturhanvisningar, vilka göra det möjligt för den
intresserade att lätt finna material till ett ytterligare
fördjupande av sitt vetande, även en värdefull uppslagsbok.
Dess värde förhöjdes av ett flertal porträtt av
matematikens och ballistikens stormän, bland vilka man med
en viss rörelse återfinner porträtt av Tartaglia, Galilei,
Torricelli, Newton, J. och D. Bernoulli, Euler, Poisson m. fl.
Ballistiken är en mångsidig vetenskap, och det är
intressant att under arbetets studium lägga märke till
hur den successivt utvecklats i nära anslutning till
matematiken, fysiken, kemien och astronomien, vilka
samtliga äro hjälpvetenskaper till ballistiken. Den initierade
skall även finna, huru som även krigskonstens
utveckling nära ansluter sig till ballistikens.
Efter att inledningsvis hava givit en intressant
redogörelse för de äldsta kastvapnen, bågen, katapulten,
ballisten m. fl. kommer författaren in på krutets
uppfinning och därmed på eldvapnen.
Författaren framhåller, att Tartaglia (1500–1557)
var den förste teoretiska ballistikern. Först med Galilei,
som 1638 uppställde sin parabelteori, fick dock
ballistiken sin vetenskapliga inriktning. Han var även den
förste, som uppgjorde numeriska kasttabeller, vilka
sedermera förbättrades av Torricelli. Efter Galilei
kvarstod den teoretiska ballistiken på parabelteoriens
grundval ända till dess Newton 1686 framlade sin kända
luftmotståndslag, vilken sedermera successivt förbättrats
ända fram till nuvarande tid. En etapp under detta
tidsskede representeras av Euler, vars teorier,
bearbetade framför allt av den tyske generalen Otto (1842)
och den franske kaptenen Gossot (1887), legat till
grund för ballistiska beräkningar ända fram till våra
dagar.
I anslutning till en allmän överblick över åsikterna
om luftmotstånd och dess karaktär enligt under 19:de
århundradet uppställda luftmotståndslagar, ger
författaren en uttömmande redogörelse för de
ytter-ballistiska beräkningsmetoder, vars främsta
representanter äro Siaeci, Fasella och Charbonnier.
Förkrigstidens moderna yttre ballistik karakteriseras
i allmänhet av en, hela projektilbanan gällande,
generell integration av rörelseekvationerna. Härvid måste
dock vissa approximationer införas, vilka
huvudsakligen stå i samband med lufttäthetens beroende av
höjden över markytan. Redan under världskrigets första
år framkom mycket stora anspråk på noggrannheten
beträffande artilleriets skjuttabeller, och man övergick
därför till beräkning av projektilbanan i successiva
bågar, vilket medgiver hänsynstagande till den
varierande lufttätheten, varigenom avsevärt större
noggrannhet kan erhållas. Den av Gossot år 1887
uppställda metoden hade viserligen använts i Frankrike i
flera år under namn av Gâvre-metoden men kom ur
bruk redan vid tiden för sekelskiftet. Anledningen torde
hava varit att Charbonnier vid denna tid framträdde
med sin här ovan omnämnda beräkningsmetod, som var
betydligt mindre tidsödande, och varigenom för denna
tid tillräcklig noggrannhet kunde erhållas. Först vid
krigsutsbrottet upptogs metoden, delvis i moderniserad
form, ånyo. Sedermera har den ytterligare förbättrats,
framför allt av chefsingenjören Garnier, och är nu,
sedan Dupuis luftmotståndslag för några år sedan
offentliggjordes allmänt använd.
De allra senaste årens landvinningar på ballistikens
fält hava av författaren behandlats tämligen
knapphändigt. I sitt företal framhåller han själv, att om den
nya ballistiken en hel bok kan skrivas, och däri måste
man obetingat giva honom rätt. Då den emellertid är
av stort matematiskt intresse, är det att hoppas att
författaren, som redan tidigare med sitt arbete "Yttre
ballistik", Borgå 1926, dokumenterat sin eminenta
kompetens, i en ny volym ger en överblick över ballistikens
nuvarande läge. K. Ga.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Justering av protokoll från föreningens allmänna
sammanträde den 17 februari, stämma den 17 mars och
årsmöte den 17 och 18 mars 1932 äger rum i Svenska
Järnvägsföreningens sessionssal, Brunkebergstorg 20, onsdagen
den 8 juni 1932, kl. 16,30 inför styrelsen och de ledamöter,
som önska närvara.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst avhåller
extra ordinarie sammanträde på Restaurant Gillet,
Brunkebergstorg 13, tisdagen den 7 juni 1932 kl. 19,30
(precis). Ärenden: 1) Protokoll justering. – 2) Inval. –
3) Behandling av avdelningsstyrelsens förslag till yttrande
angående Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
omorganisation.
Tekniska föreningen i Eskilstuna anordnar lördagen den
4 juni 1932 en utfärd med bil kring sjön Yngaren med
besök vid Kantorps gruvor m. fl. platser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0246.html
