- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
240

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 11 juni 1932 - Ångkraft inom industriell drift i Finland, av Harald Frilund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 4. Resulterande värmeförbrukning för en

anläggning bestående av: turbin enl. fig. 3;1,

2 st. pannor enl. fig. 2;1.



den resulterande värmeförbrukningskurvan för
turbin och panna med lätthet grafiskt uppritas för
drift i fortvarighetstillstånd.

Pannornas stilleståndsförluster – upp eldningsförluster
– äro däremot beroende av driftens art och
borde fastställas från fall till fall. Gränserna för
stilleståndsförlusternas storlek veta vi dock.

Stilleståndsförlusterna äro noll, om pannorna gå
med jämn belastning dygnet om.

Stilleståndsförlusterna äro störst, om energibehovet
per dygn tankes alstrat så, att anläggningen
drives med maximallast så många timmar, som
erfordras för att alstra hela dygnsenergibehovet, och i
tomgång de återstående timmarna. Ytterligare
förutsattes, att Stilleståndsförlusterna tidlöst inmatas i
pannornas mur verk, så att detta omedelbart
antager maximala temperaturer (normalt åtgår härtill
4–8 tim.).

Den resulterande värmeförbrukningen har enligt
dessa principer (Stilleståndsförlusterna enl. punkt 2)
uppritats i fig. 4. Bemärkas bör att pannorna hava
speciellt låga tomgångar och stilleståndsförluster,
varför resultaten icke äro allmängiltiga.

Panntrycket 12 åto, ångtemp. 300°C, kylvattentemp.
5° C, matarvattenförvärmning 70° C.
Turbinens värmeförbrukning se fig. 3, linje 1.
Ångpannornas förluster se fig. 2, linje 1.

Den resulterande tomgångsbränsleförbrukningen
blir enligt diagrammet 340 kcal/h.

Tillskottskaloriförbrukningen utgör enligt
diagrammet 3 300 kcal/kWh.

Vid en belastningsfaktor av 34 %
(utnyttjningstid 3 000 t) blir den resulterande
värmeförbrukningen:
340 / 0,34 + 3 300 = 1 000 + 3 300 = 4 300 kcal/kWh.

För att ytterligare framhäva panntomgångarnas
och stilleståndsförlusternas utslagsgivande betydelse

illustration placeholder

Fig. 5. Resulterande värmeförbrukning för en

anläggning bestående av: turbin enl. fig. 3; 1. Pannor

(1700 m2 eldyta) fig. 2;2.



för en kraftanläggnings värmeförbrukning, speciellt
vid liten belastningsfaktor, har i fig. 5 uppritats den
resulterande värmeförbrukningen för samma turbin
som ovan, men med pannor av äldre typ, fig. 2;2.

Den resulterande värmeförbrukningsekvationen är:
650 kcal/h per kW + 3 550 kcal/kWh, eller vid en
belastningsfaktor av 34 % 650 / 0,34 + 3 550 = 1 900 +
+ 3 550 = 5 450 kcal/kWh. (Ökningen utgör således
27 % mot det tidigare erhållna värdet 4300 kcal/kWh.)

Genom att beakta även stillestånds- och uppeldningsförlusterna
vid värmeförbrukningsekvationernas
uppgörande, minskas det erforderliga driftpåslagets
storlek avsevärt och omfattar i huvudsak blott
sådana faktorer (nedsmutsning, oförbränt kol i askan),
som genom sträng driftkontroll kunna hållas inom
rätt låga gränser. Om vi betänka, att nedsmutsningen
av pannan ger sig tillkänna genom höjning
av rökgastemperatur, varvid en höjning av ca 20°
motsvarar ca 1 % lägre verkningsgrad, så inses att
påslaget vid en någorlunda väl skött anläggning
håller sig inom rätt snäva gränser. Vid turbinen är
förhållandet ungefär likartat, i det dessa äro
underkastade kontroll genom kondensatmätning. Vid
kalkylerna bör naturligtvis räknas med de tryck och
temperaturer, som kunna påräknas i årsmedeltal,
varför något påslag härför icke behöver göras.

Tillämpning av metoden för analys av
värmeförbrukningsekvationens förändring vid förändrade
ångförhållanden.
Kraftverket Schulau (A. E. G. Das
Kraftverk nr 3, 1931, sid. 56, bilaga till AEG-Mitteilungen
nr 11, 1931) uppvisade enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free