Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 18 juni 1932 - Ångkraft inom industriell drift i Finland (forts.), av Harald Frilund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allmänna slutsatser i tryckfrågan.
1:o. Att fastställa ett allmängiltigt högsta
panntryck är en omöjlighet. Detta måste från fall till fall
fastställas främst med hänsyn till olika panntyper.
För specialfall utförda beräkningar tyda dock på, att
för närvarande föga finnes att vinna genom en
höjning av trycket utöver 35 atö.
2:o. På grund av pannteknikens utveckling är att
förvänta en småningom skeende stegring av det
ekonomiska trycket.
3:o. Förutsättning för en stegring av det
ekonomiska panntrycket är, att en allt längre
utnyttjningstid på tillskottseffekten vid det förhöjda trycket
erhålles.
4:o. Att täcka ett pappersbruks eller en
cellulosafabriks spetskraftbehov med den genom förhöjt
panntryck erhållna tillskottseffekten är oekonomiskt.
Detta bör ske med kondensationsturbin, utblåsning
eller inköpt kraftström.
5:o. Ett högt panntryck är motiverat, om det gäller
att förse även andra industrier med kraft (sliperier)
än de värmekonsumerande, eller om man får in
mottryckskraften som ett komplement i den allmänna
kraftförsörjningen, så att hela mottrycksenergibeloppet
kan tillvaratagas, under det att den erforderliga
tillskottseffekten erhålles på annat håll.
Ångkraftens betydelse i den industriella kraftdistributionen.
Allmänna synpunkter.
Om förutsättningarna äro lika för vattenkraften
och ångkraften, har det visat sig, att för industriella
anläggningar vattenkraften så gott som
undantagslöst blivit den fördelaktigare. Dvs. det är de
industriella vattenkraftresurserna, som i första hand
utnyttjats.
Tack vare de stora framsteg, som gjorts inom
vattenkraftanläggningstekniken (kaplanturbinen, låg
tomgångs vattenförbrukning, jämn verkningsgrad, få
maskinaggregat även vid varierande vattentillgång,
ekonomisk utbyggnad även av låga fallhöjder), har
det vid anläggningar med kraftförbrukning på
alstringsplatsen visat sig, att med vattenkraftverk
kunnat erhållas så låga kraftkostnader, 4–8 pi/kWh,
att det icke alltid lönat sig att uttaga ens mottryckskraften.
Även vid fjärrkraftöverföring blir vattenkraften i
regeln billigare. Att överföra ångkraft lönar sig för
våra förhållanden blott för kraftbehov med
synnerligen kort utnyttjningstid.
Emellertid är denna uppställning, ångkraft kontra
vattenkraft under lika betingelser, sällan den riktiga
jämförelsebasen. Problemställningen är oftast
fjärröverförd vattenkraft jämförd med på
förbrukningsplatsen alstrad ångkraft. Ett sakförhållande, som
därtill ytterligare betungar fjärrkraftens
(vattenkraftens) konkurrensförmåga är, att flertalet industriella
anläggningar i varje händelse har behov av en
ångpanneanläggning för värmealstringsändamål, vilket
betyder, att ångkraftkontot (vid en jämförelse med
inköpt kraft) kan belastas blott med
tillskottskapitalkostnaderna och blott en del av
personalkostnaderna.
De naturliga försäljningsområdena för vattenkraften,
mottryckskraften och kondensationskraften.
De naturliga avsättningsområdena för ström från
kraftkällor av olika art äro i huvudsak beroende av
inbördesförhållandet emellan de fasta och löpande
kostnaderna för en viss kraftart samt
kraftanläggningarnas storlek.
Vattenkraften med så gott som enbart fasta
kostnader är speciellt ägnad för förbrukare med lång
utnyttjningstid. Detta sakförhållande blir ytterligare
betonat vid fjärrkraftöverföring på grund av ökade
kapitalkostnader. I den mån dygnsregleringsmöjligheter
finnas, äger en förskjutning rum mot
räntabilitet vid kortare utnyttjningstider. Billig
tillskottseffekt, begränsad vattenmängd.
Mottryckskraften har ävenså rätt höga fasta
kostnader (2 till 3 gånger så stor panneldyta erforderlig
per kW som för kondenseringskraft). Huru stor del
av pannanläggningen, som påföres kraftkontot, måste
avgöras från fall till fall. Kostnaderna för
rörledningar äro större. Däremot äro de löpande
kostnaderna små (ca 1/3 av kondensationskraftens).
Mottryckskraftens rätta område är därför de
värmeförbrukande 3-skiftesfabrikerna, cellulosa- och
pappersindustrierna, isynnerhet i kombination med sliperier
eller i samarbete med stora kraftnät, så att all
mottryckskraft kan tillgodogöras.
Kondensationskraften har i förhållande till de
föregående kraftkällorna de lägsta anläggningskostnaderna,
men de högsta löpande (bränslekostnader).
Denna kraftkällas främsta värde ligger därföre i att
den på ett lämpligt sätt kompletterar vattenkraften
och mottryckskraften och är således ägnad för
konsumenter med kort utnyttjningstid, för
spetsbelastning eller för reservändamål.
Kraftanläggningarnas storlek inverkar också på de
naturliga kraftförsörjningsområdena. Enligt
föregående synpunkter är vattenkraftens naturliga
användningsområde 3-skiftesfabrikerna och
kondensationskraftens 1-skiftesfabrikerna, Denna uppdelning
angiver de olika kraftarternas konkurrenskraftigaste
områden. Vattenkraften (fjärrkraften) kan dock
med fördel taga upp konkurrensen med
kondensationskraften på den senares eget område,
1-skiftesfabrikerna, om det gäller mindre effektbelopp upp
till 1 000–2 000 kW.
Vid stora ångkraftanläggningar, uppställda på
förbrukningsplatsen, kan man å andra sidan nå så låga
kraftkostnader även vid 3-skiftesdrift, att det kan
bliva svårt att underskrida dem vid en
fjärrkraftöverföring från mindre vattenkraftverk.
Följande sammanfattning kan göras beträffande
kraftförsörjningsområdena för olika slags kraft.
Mottryckskraften kommer till sin rätt vid
värmeförbrukande 3-skiftes industrier. Vid
1-skiftesfabriker (t. e. flertalet textilfabriker) lönar det sig i
allmänhet icke att offra mycket kapital på
uttagandet av mottryckskraft.
Vattenkraften (fjärrkraft) är på sin plats för alla
3-skiftesfabriker med undantag av ovanstående
värmeförbrukande industrier och för samtliga
l-skiftesfabriker upp till 1 000–2 000 kW.
Kondensationskraften är lämpligast som
utjäm-nirigskraft och spetskraft i parallelldrift med
mottrycks- och vattenkraftanläggningar. Den kan även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
