Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 249 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 18 juni 1932 - Notiser - Zink-jod-ackumulatorn, av F. H. S. - Fotoelektrisk undersökning av vätskors renhet, av G. Gollnow - Transformator med evolventkärnor - Ångpanneföreningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Elektrolyten utgöres av zinkjodid, och elektroderna
äro separerade genom en diafragma. Vid laddning
utfälles zink på negativa elektroden, och i positiva
elektrodrummet frigöres jod, som dels går i lösning som
komplext jodsalt dels absorberas av kolelektroden, vilken
följaktligen tjänstgör som reversibel elektrod av "andra
slaget" enligt Nernsts terminologi.

På grund av den ovanligt höga specifika kapaciteten
och elektrodernas enkla konstruktion kan ackumulatorn
förväntas få användning speciellt för automobiler och
liknande traktionära ändamål.                                 F. H. S.

Fotoelektrisk undersökning av vätskors renhet. Till
den moderna undersökningen av vatten, speciellt
dricksvatten, hör också bestämningen av mängden av i
vattnet uppslammade beståndsdelar, vilken bestämning kan
kan utföras på olika sätt. De flesta undersökningsmetoderna
äro emellertid subjektiva, och det är därför
med intresse man erfar, att numera en apparat
konstruerats för automatisk objektiv bestämning av dylika
suspensioner.

Apparaten, en elektrofotometer, utarbetad av dr
Geffken och dr Richter, utgör ett exempel på den
mångsidiga användning man numera erhållit för fotocellerna
inom mättekniken. Fig. 1 visar utseendet av en fotocell. Den består
av ett evakuerat glaskärl, i vilket är anbragt ett belägg av någon
alkalimetall, utgörande katoden, medan anoden utgöres av ett
trådnät av platina.

Den genom fotocellen gående strömmen, vars styrka är proportionell
mot elektronemissionen från katoden, dvs. mot ljusstyrkan, är emellertid så
liten, att den endast kan observeras med de känsligaste galvanometrar,
och man måste därför för praktiskt bruk ordna med förstärkning medelst
de i radiotekniken använda förstärkarrören. En annan metod är att
låta en kondensator urladdas genom cellen och mäta urladdningstiden.

Geffken-Richters elektrofotometer, som arbetar helt automatiskt, har
det utseende som framgår av fig. 2. Det på fig. synliga, vågräta röret
innehåller optiken, vilken består av en glödlampa, som medelst linser

Fig. 1. Fotocell.

Fig. 2. Geffken-Richters automatiska elektrofotometer.

och bländare kastar ljuset genom en kyvett,
innehållande prov på den vätska, som skall undersökas, in
mot fotocellen. Denna är inbyggd i det vertikala röret.
Vid användningen trycker man ned den upptill till höger
å fig. synliga hävstången, då ett räkneverk sättes i
rörelse. Detta stannar efter en viss tid, motsvarande
graden av grumlighet hos vätskan, vilken kan avläsas
medelst visaren å apparatens skala. Hela
undersökningsproceduren består alltså i att man insätter en
kyvett med vätska i apparaten, trycker på hävstången
och avläser det delstreck, vid vilket visaren stannat.
Apparaten är närmast avsedd för undersökningar av
vätskor men kan efter vederbörliga ändringar även
användas för fasta kroppar och gaser. Den kan dessutom
utföras registrerande samt kombineras med en alarmapparat.
                                                                        G. Gollnow.

Transformator med evolventkärnor. Moderna
transformatorer förses, med hänsyn till de av
kortslutningsströmmen orsakade mekaniska påkänningarna, med ben
av cirkulär sektion, varigenom man dessutom ernår
minsta sektionsyta och minsta kopparåtgång. Då man
emellertid knappast kan sammansätta benen av plåtar
med successivt ökad bredd utan är hänvisad till att
bygga upp kärnorna av plåtpaket, kan man ej utnyttja
det cirkulära tvärsnittet fullkomligt. Ett bättre
utnyttjande kunde åstadkommas, om man byggde kärnan av
radiellt ställda, sektorformade plåtar, vilkas tillverkning
dock torde bereda svårigheter. Om man emellertid
sammansätter kärnan av radiella plåtar, som böjts i
evolventform, når man samma effekt vid konstant
plåttjocklek.

I "Elektrotechnik und Maschinenbau" (24 april 1932)
beskriver professor Vidmar vid universitetet i Ljubljana
denna transformatorkonstruktion, som uppfunnits av A.
Zopp. Fig. anger kärnans utseende i tvärsnitt. Som en
särskild fördel framhålles, att plåtarna kilformigt stödja
varandra, varför inga genomgående bultar erfordras,
övergången mellan ben och ök bereder vissa konstruktiva
svårigheter. Vid trefastransformatorer bibehålles det brukliga
rektangulära tvärsnittet hos oket, varvid man till följd av
järnförlusterna måste anbringa pappersisolering
mellan ben och ök. Vid enfastransformatorer kan
man utbilda oket till en ring, som koncentriskt
omfattar kärnan och lindningen och som
likaledes utföres av evolventformigt böjda
plåtar. Transformatorer för smärre effekter
(radioändamål o. d.) hava utförts och fungerat
tillfredsställande, men det säges, att svårigheter ej
föreligga för utförande av större transformatorer enligt
detta system.

Tvärsnitt av transformatorkärna med evolventböjda plåtar.

Ångpanneföreningarna. Berättelsen över Mellersta
och Norra Sveriges ångpanneförenings verksamhet
under år 1931 föreligger nu. Föreningen har under
året varit stadd i fortsatt utveckling. Antalet
föreningsmedlemmar har ökats, inom den ångtekniska
avdelningen från 1 228 till 1 247 och inom den
elektrotekniska från 637 till 672. 163 ångpannor samt 264
kokare och andra kärl under tryck ha registrerats,
medan 136 ångpannor samt 73 kokare m. m. avförts ur
registret. De avförda pannorna utgöras dels av sådana
som under en längre tid stått oanvända och befunnits

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>