Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 256 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 25 juni 1932 - Vattenkraft och ångkraft inom den allmänna kraftförsörjningen i Sverige, av K-G. Ljungdahl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenkrafttillgången. Medräknas tiden från lördag
morgon till måndag morgon och övrig helgtid, blir
överskottet 270 milj. kWh.

Av vardagsöverskottet utnyttjas större delen för
frivilliga kraftleveranser, så att den kraftmängd, som
rinner bort outnyttjad, är mycket liten eller i
genomsnitt endast omkring 3 % av hela krafttillgången
under vardagarna.

Men det föreligger den svagheten beträffande
tillgodogörandet av överskottskraften, att den delvis

Fig. 6. Schematisk framställning av vattenkraftens stegvisa utbyggnad.

användes för så lågvärdigt ändamål som alstring av
ånga för uppvärmning.

Ångkraften skulle vid de förhållanden, som legat
till grund för restdiagrammet, få en utnyttjningstid
av 800 timmar per år. Dessa förhållanden motsvara
tiden omedelbart före nya vattenkraftutbyggnader.
Medan kraftförbrukningen åtminstone under vanliga
förhållanden ökar någorlunda kontinuerligt, så måste
vattenkraftutbyggnaderna ske i relativt stora steg.
Följden blir, att restdiagrammet får olika karaktär,
allt eftersom kraftbalansräkningen genomföres för
belastningsstadier, motsvarande punkterna a eller b
i fig. 6. Punkten b motsvarar förhållandena strax
före färdigställandet av en ny vattenkraftanläggning
och de förhållanden, som exemplifierats i det visade
restdiagrammet. Punkten a motsvarar de
genomsnittliga förhållandena. Under b-året är
utnyttjningstiden för ångkraften särskilt hög, och man får
därför räkna med att den genomsnittliga
utnyttjningstiden för ångkraften blir avsevärt lägre än de
förut nämnda 800 timmarna,, sannolikt endast 4–500
timmar per år.

Det är naturligtvis ganska otillfredsställande, att
en dyrbar anläggning användes så litet. Det har
också visat sig lämpligt att i rätt stor utsträckning
använda även ångkraftverket för frivilliga
kraftleveranser i kombination med vattenkraftöverskottet.
Det kan sålunda vara lämpligt att under en följd av
veckor driva ångkraftverket med intill 20 000 kW
under kortare belastningsspetsar för att därigenom
möjliggöra kontinuerlig leverans av frivillig kraft
till smältverken i Trollhättan och Vargön trots det
låga kraftpris de betala, om endast drifttiden för
ångkraftverket blir tillräckligt kort. Det är också
rätt vanligt, att abonnenter på sekunda kraft mot det
högre pris, som ångkraften betingar, uttaga kraft
även under tid, då den obligatoriska skyldigheten ait
tillhandahålla kraften upphör, varigenom
ångkraftverkets produktion något ökas.

Lönar det sig att använda mera ångkraft? Nu
kan det emellertid frågas, om den låga
ångkraftproduktionen icke beror på att vattenfallsstyrelsen på
grund av vattenkraftpatriotism byggt ut mer vattenkraft
än som behövts, om icke med andra ord
kraften åtminstone med nuvarande låga ångkraftpris
blivit billigare, ifall det utbyggts mindre vattenkraft
och använts mera ångkraft?

Den frågan är rätt svår att besvara med exakta
siffror. Med nuvarande kol- och oljepris kan man
utan tvivel vid en mycket stor ångkraftanläggning
alstra kraften ganska billigt. Visserligen har i
Västerås mera syftats åt låg anläggningskostnad än
högsta möjliga verkningsgrad, men likväl ligger
verkningsgraden vid ångpanneanläggningen i dess
helhet, sådan den framkommer vid prov, vid ca
80 %. Det nyaste, nyligen provade maskinaggregatet
för 50 000 kW, har en värmeförbrukning av
endast 2 850–3 000 kcal/kWh vid belastningar mellan
25 000 och 30 000 kW. Vid stor belastning och
idealisk eldning samt exkl. uppeldningsförluster
skulle alltså åtgå endast 3 500 à 3 750 kcal/kWh.
Även med skäligt tillägg för uppeldnings- och andra
diskoritinuitetsförluster m. m. blir vid stor belastning
med lång utnyttjningstid bränsleförbrukningen
förmodligen icke mer än 4 500 à 5 000 kcal/kWh,
motsvarande ca 0,7 à 0,8 kg små ångkol av 6 300
kcal/kg värmevärde. Vid ett ångkraftverk av
Västeråsverkets storlek blir ju vidare, sedan man
väl lagt ned det för tomt, infartsleder, hamn,
verkstäder, förråd m. m. erforderliga grundkapitalet
kostnaden för nya utvidgningar relativt billig.

Genom förädling av det förefintliga Sekunda
vattenkraftöverskottet skulle man kunna tänka sig att
med utbyggnad av enbart ångkraft taga en ökad
belastning på centralblocket av 10 000 à 20 000 kW
med 4 500 timmars utnyttjningstid.

Man kan uppställa följande kostnadskalkyl:

Tilläggskostnader
för täckande av ökad belastning av 10 000 à 20 000
kW med 4 500 timmars utnyttjningstid genom
utbyggnad av enbart ångkraft och användning av
hydraulisk överskottskraft.

	10 000 kW	20 000 kW
	kronor	pr år
Ångkraft.
Fasta merkostnader 15 kr/kW år	150 000	300 000
Energikostnader à 1,4 öre/kWh
10 000 kW i 2 750 timmar resp.
20 000 kW i 2 850 timmar . . .	385 000	800 000
Vattenkraft.
Förlorad inkomst på den eljest
som överskottskraft försålda
vattenkraften à 0,7 öre/kWh
10 000 kW i 900 timmar resp.
20 000 kW i 1 000 timmar . . .	65 000	140 000
––––––––––––––––––––––––––––––
Summa kronor	600 000	1 240 000
Kostnad pr kWår	60	62

Om man i stället tillgodosåge denna nytillkommande
belastning med vattenkraft och ångkraft i nu
använda proportion, bleve tilläggskostnaden (dvs.
merkostnaden) ca 55 kr. per kWår.

I båda fallen har det icke medräknats sådana fasta
grundkostnader, som i varje fall förefinnas, såsom
ovannämnda grundkostnad för ångkraftverket,
kostnaden för outbyggda vattenfall och dylikt. Man kan
alltså utan nämnvärd uppoffring väsentligt öka det
procentuella ångkrafttillskottet. Men det blir dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>