Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 2 juli 1932 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke nämnvärt rubbades, ens då en korean den 29
april på kinesiskt område utförde ett attentat, vilket
krävde flera offer bland högre japanska dignitärer.
De landsatta japanska styrkorna ha i maj i huvudsak
utrymt Shanghai-området.
Situationen i Mandschuriet ter sig däremot långt
ovissare. Här är den av Nationernas förbund
utsända undersökningskommissionen –
Lytton-kommissionen – sedan någon tid i verksamhet på
platsen. Dess slutrapport torde dock ännu dröja. Under
tiden anstränger sig Japan att med politiska,
militära och finansiella medel stärka regeringsauktoriteten
i den nya vasall staten – Manchu-kuo – vilket
delvis synes ha lyckats. I fråga om det nya lägets
internationella erkännande har Japan dock ännu många
och stora svårigheter att övervinna, särskilt vad
gäller U. S. A. Förhållandet till Ryssland har också
mer än en gång tett sig hotande. Mandschuriet synes
ännu under avsevärd tid framåt komma att förbli ett
för världsfreden hotande hörn.
Under tiden har även det inre läget i Japan
tillspetsats på ett allvarligt sätt. Den starka
folkökningen, den forcerade industrialiseringen och slutligen
den svåra ekonomiska krisen ha gjort de inre
förhållandena alltmer spända, och sedan den allmänna
rösträttens införande för sju år sedan har den japanska
halvparlamentarismen fungerat allt osäkrare och
många fall av korruption oroat den allmänna
opinionen. Vid sidan av en rent revolutionär agitation har
man härunder i vida kretsar börjat se lösningen av
landets regeringsproblem i bildandet av en kraftig
diktatorisk regering. Dylika tänkesätt råda särskilt
i militära kretsar, och det var också från detta håll
som den sammansvärjning utgick, för vilken
premiärministern Inukai den 15 maj föll offer i Tokyo, då
han mördades av en grupp kadetter. Under allmän
oro för en statskupp konsulterade kejsaren den ende
ännu kvarlevande av Meiji-periodens "äldre
statsmän", furst Saibnji, och uppdrog därefter åt amiral
Saito, tidigare generalguvernör i Korea, att bilda
eri över partierna stående nationell koncentrationsregering.
De politiska partierna äro representerade
i Saitos regering, men parlamentet har i huvudsak
satts ur spelet, och armé- och flottledningen synes
kontrollera det hela. Den nya regeringschefen
åtnjuter anseende som en klok, fast och erfaren man, men
hans uppgift är icke lätt och Japans såväl yttre som
inre läge fyllt av faror och svårigheter.
Under det den norra amerikanska kontinenten
brottas med arbetslöshet, budgetbrist och
banditväsende samt det politiska intresset i Förenta
staterna helt absorberas av förberedelserna till
presidentvalet och den alltmer aktuella frågan om
spritförbudets upphävande eller lindrande, har världen
ånyo fått anledning att rikta sina blickar på Sydamerika.
Under hösten 1930 ägde en rad revolutionära
omstörtningar rum i flera av de ledande
latinsk-amerikanska republikerna. Lugnet har sedan dess icke
återinträtt och det ekonomiska läget endast
försämrats. Nu har en ny revolution genomförts, denna
gång i den sedan gammalt som mest stabila och
konservativa ansedda sydamerikanska staten, nämligen
Chile. Kuppen utgick från flygvapnet och fick stöd
av flottan, som redan föregående år förgäves
revolterat. President Montero och hans regering ha
fördrivits, och makten har övertagits av en junta med
nationalsocialistiska tendenser, vars ledande man
synes vara överste Marmaduke Grove.
Detta är knappast någon vanlig sydamerikansk
uppgörelse mellan rivaliserande personalgrupper.
Det är en aktion riktad mot det i Chile – liksom i
hela Sydamerika – ekonomiskt dominerande
utländska kapitalet. Framför allt är det den
nordamerikanska storfinansen som man vill åt. Politiska
omstörtningar kunna emellertid ej skapa högre priser
på världsmarknaden för Chiles nitrater och koppar,
och den nya regeringen torde knappast bli i stånd att
ensidigt diktera sina villkor för den utländska
finansen och utländska regeringar. Uteslutet är emellertid
icke att Chiles exempel kan komma att följas av
andra sydamerikanska stater, i vilket fall man skulle
kunna tänka sig att hela det latinska Amerika inom
kort komme att intaga en mot U. S. A:s ekonomiska och
politiska inflytande markerat fientlig frontställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
