Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 16 juli 1932 - Hellekis nya cementfabrik, av Nils Danielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare, som här ovan redan omnämnts, är en
särskild byggnad parallell med kvarn- och ugnshusen.
Över råmateriallagret löper en 7,5 ton elektrisk
4-motorig travers med 2,75 m3 gripskopa. Traversen
har en spännvidd på 24 m och en största lyfthöj d av
15 m. Dess hastigheter äro: 65, 80 och 120 m/min,
för upplyftning, tvär- och längdåkning. Densamma
kan med arbete på 3 skift lossa kol, flytta klinker,
gips, kalksten m. m. för två ugnars fulla produktion.
Då traversen är av vital betydelse för fabrikens drift,
finnes en fullständig sats elektriska motorer i reserv,
varjämte särskilda anordningar vidtagits för att
snabbt byta ut dem i händelse av maskinhaveri.
Under ovannämnda stålband finnas en rad fickor
för kalksten av olika slag, sandsten, klinker och gips.
De två sistnämnda fickorna fyllas uteslutande av
traversens gripskopa, de förra även direkt från
bandet. Fickorna avlämna sitt innehåll på råkvarnens
resp. cementkvarnens matarbord. Borden, som hava
en diam. av 1 700 mm, rotera kring en vertikal axel
och drivas med reglerbara växelströmsmotorer.
Sandstenen påmatas medelst en fram- och återgående
matarapparat.
Rågodset införes genom slamkvarnens ihåliga
lagertapp i avpassade mängder under tillsättning av
vatten. I kvarnen förmales massan till en tjockflytande
gröt, som har en siktrest beräknad å torrsubstans
liggande under 12 % å sikt med 4 900 maskor/cm2.
Kvarnen är en Unidankvarn med tre kamrar, längd
12 m. Den är avsedd för en fyllning av 48 ton
stålkulor och cylpebs. Infodringen består av plattor
av manganstål och hårdgjutgods. Den drives av en
Aseamotor, 650 hkr, 380 volt, 600 varv, kopplad till
en Stalväxel 600/125 varv. En förlagsaxel med trilla
arbetar mot en å kvarnkroppen anbragt kuggkrans
och giver kvarnen en hastighet av 19 v/min. Kvarnens
normala produktion är ca 20 ton torrstoff per timme.
Slammet rinner härefter till 3 slamelevatorer.
Varje elevator har 48 st. plåtskopor om 18 liters
rymd, upphängda i stålkedjor. Slamelevatorerna
uppfordra råslammet till ovan omnämnda slamsilos,
ombesörja blandning av slam från en behållare till
en annan, samt sköta slutligen transport av slam till
roterugnens intagsränna. Varje slamsilo rymmer ca
700 m3 slam. Silos tjänstgöra dels såsom magasin,
dels som korrektionsbassänger för att åstadkomma
den önskade kemiska sammansättningen å råslammet.
Korrektionen sker i allmänhet genom att variera
matningen av de olika råprodukterna till slamkvarnen.
För att bibringa massan i de djupa silos en på olika
nivåer jämn sammansättning blåses varje silo under 7
minuter i perioder på 20 minuters mellanrum med
tryckluft av ca 5 atm tryck. Luften tillföres dels i
botten, dels i formor ca 2 m över botten.
Blåsningen regleras automatiskt.
Bränningen.
En tvåskopig roterande slammatare, driven av en
reglerbar likströmsmotor, avlämnar slammet i ett
mätkärl, där slammatningens storlek till ugnen kan
kontrolleras. En ljus- och ljudanordning, påverkad av
slamströmmen i slamrännan till roterugnen, underrättar
brännaren, om slammet av någon anledning
skulle upphöra att rinna.
Slammet införes i roterugnens övre ända
tillsammans med stoft, som uppsamlats i ugnens
skorstenskanal. Roterugnen är en Unax-ugn med en längd av
95 m, kylarrören inberäknade. Det är smalast på
mitten och utvidgad i såväl övre som nedre ändan.
Lutningen mot horisontalplanet är 4 %. Den övre
ändan står medelst sugfläkt i förbindelse med en 50
m hög skorsten. I roterugnens övre tredjedel
försiggår huvudsakligen torkning av slammet. För att
underlätta kontakten mellan de varma gaserna och
slammet är i ugnen inhängt ca 12 ton kättingar.
Mellersta delen av ugnen tjänstgör som kalcineringszon,
där kalkstenens kolsyra utdrives. Längst ned
sker den sintring, som resulterar i en kemisk förening
av mineralbeståndsdelarna till cementklinker.
Bränntemperaturen är ca 1 500° och rökgaserna avgå med
ca 260° temperatur. Ugnen roterar ca 0,9 varv per
minut och lämnar normalt per 24 tim. ca 1 500–1 600
fat cement med en värmeförbrukning av under 1 600
kalorier per kg klinker. Kring ugnens utloppsända
äro påbyggda 12 st. kylarerör. Dessa äro invändigt
försedda med kättingar. I ena ändan av dessa faller
klinkern in med en temperatur av ca 1 000°. Under
ugnens rotation matas klinkern fram mot andra
ändan och avkyles därunder, så att den kan lämna
kylaren vid ca 100°. Förbränningsluften till ugnen
suges genom kylarerören och uppvärmes härigenom.
Ugnens nedre del är sluten medelst en på hjul
rörlig gavel, i vilken är upptaget hål för
 |
Fig. 3. Detalj från rödstensbrottet. |
|
Fig. 4. Tippning av rödsten i krossen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
