Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 16 juli 1932 - Notiser - Konkurrensförhållandet mellan olika trafikmedel utredes - Anställningsmöjligheterna för ingenjörer i U. S. A. - Illium - Förkromade skärverktyg - Femte internationella kongressen för vetenskaplig arbetsledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maximibelastning, arbetstidens längd för bilförare m. m.
göras till föremål för övervägande i detta sammanhang.
Anställningsmöjligheterna för ingenjörer i U. S. A.
Ehuru det borde vara allmänt bekant, att depressionen
i U. S. A. ännu ej nått bottnen och att arbetsmarknaden
där ej företer den minsta ljusning, händer det
fortfarande icke sällan, att svenska ingenjörer göra sig
underrättade om möjligheterna att i Amerika erhålla
anställning eller arbetspraktik. Teknisk tidskrift har
satts i tillfälle att återge ett auktoritativt uttalande
angående anställningsmöjligheterna för ingenjörer i
U. S. A., som avgivits av The American Society of
Swedish Engineers, däri det bl. a. heter:
"Det händer fortfarande, att vi erhålla brev från
Sverige med förfrågningar om möjligheten att erhålla
arbete här. Svaret blir genomgående, att det icke
finnes den minsta möjlighet för anställning i den öppna
marknaden, och att vi därför eftertryckligt måste
avråda från att resa hit för att söka arbete. Här finnas
inga arbetsmöjligheter av något slag. Någon exakt
siffra för de arbetslösas antal är ej tillgänglig, men
det uppskattas till 8 à 10 millioner; härtill kommer
ett två à tre gånger så stort antal av de arbetslösas
inkomster beroende människor. Det är därför hopplöst
för en svensk att söka komma in i något arbete här,
såvida icke tillfredsställande anordningar träffats före
avresan.
Under dessa omständigheter är det kanske naturligt,
att det i vissa kretsar håller på att bildas en opinion
mot utlänningars anställande. Den resulterar i att
utlänningar avskedas före de infödda, i vissa fall går
man så långt, att utlandsfödda amerikanska medborgare
uppsägas före de i Amerika födda, utan hänsyn till
omständigheter, som man under normala förhållanden
skulle fästa vikt vid."
Illium. Enligt vad VDI-Zeitschrift (14 maj 1932)
meddelar ur amerikansk källa, har man i Amerika
uppfunnit en ny speciallegering, avsedd huvudsakligen för
delar till mätapparater och kemiskt tekniska apparater.
Legeringen, som fått namnet illium, består av koppar,
molybden och volfram med små mängder av järn,
mangan, kisel och kol. Den uppges vara eldhärdig och
syrafast; endast saltsyra av viss koncentration verkar
korroderande, medan legeringen är beständig gentemot
blandningar av svavel- och salpetersyra. Legeringen är
lätt att bearbeta och polera samt kan svetsas. Följande
hållfasthetssiffror angivas: draghållfasthet 42 kg/mm2,
hårdhet enl. Brinell 170–200. Smältpunkten är 1 300°,
spec. v. 8,3, värmeutvidgningskoefficienten mellan 20
och 300°C 0,0000135, elektriskt motstånd 121,9 mikrohm
per cm-tärning. Illium säges lämpa sig väl för
precisionsgjutning, speciellt för små godstjocklekar. Man
har t. e. gjutit stycken med tjockleken 1,6 mm, vilka
ej visat tecken till porositet.
Förkromade skärverktyg. Enligt "Automotive
Industries" (21 maj 1932) har man på senare tid vunnit
beaktansvärda resultat vid försök att använda förkromade
verktyg vid metallbearbetning. Närmast rör det sig
om filar, spiralborrar, brotschar o. d. verktyg, speciellt
för bearbetning av lättmetaller, enär krommetallen
förhindrar dessa metallers fastsvetsning vid verktygen
och sålunda medger högre arbetshastigheter. Av
samma orsak blir bearbetningen noggrannare med
förkromade verktyg.
En stor amerikansk automobilfabrik använder förkromade
brotschar för bearbetning av aluminium.
Brotscharna slipas först till 0,05 mm under riktiga
måttet, förkromas därpå med ett 0,1 mm tjockt
kromskikt och slipas slutligen ned till rätta dimensionerna.
Det uppges, att livslängden hos en förkromad brotsch
skall vara 25 gånger så lång som hos en oförkromad;
filarna lära genom förkromningen få sin livslängd ökad
3–8 gånger, alltefter arten av den bearbetade metallen, osv.
Femte internationella kongressen för vetenskaplig
arbetsledning hålles i Amsterdam den 18–23 juli. Till
anmälda deltagare i kongressen har i dagarna översänts
två delar kongresstryck, upptagande de föredrag, som
inlämnats till generalsekretariatet. Dessa föredrag hava
uppdelats i 12 grupper, inom vilka med varandra
samhöriga frågor på speciella områden behandlas.
Ett av de huvudämnen, som uppställts, är "Budgeten
som grundval för den bankmässiga kreditgivningen till
ett företag". I en inlaga till kongressen påvisar Mr.
R. R. Reeder Jr, U. S. A., hur utvecklingen inom
kreditgivningen gått. Tidigare beviljade bankerna kredit,
säger rapportören, sedan de inhämtat upplysningar om
den sökandes soliditet. Senare gick man ett steg
längre och infordrade föregående års balans- samt
vinst- och förlusträkning, vilka lades till grund för
kreditgivningen. Man gjorde således långivningen beroende
av tidigare års verksamhet. Nu begär banken en
budget, isynnerhet en finansbudget, som utvisar inkomster
och utgifter samt vinst- och förlusträkning för den
kommande perioden. Professor Karl Seidel påvisar i
en annan rapport två fel i den nuvarande metoden att
bevilja krediter. Dessa äro: 1) beviljandet av
långfristiga krediter från medel, som bankerna emottagit
som kortfristiga krediter; 2) det sätt på vilket kredit
beviljas, t. e. på förråd, värdepapper etc. Då dessa
panter icke alltid äro försäljningsdugliga, anser
professor Seidel denna metod såsom felaktig. För att
kontrollera kreditgivningen är det därför önskvärt, att
bankerna förfoga över erfarna personer, vilka kunna
undersöka kreditbehovet och kapitalets fördelning på
drifts- och anläggningskapital. Samma tankegång
återfinnes i en skrift av den franske bankinspektören M.
Ch. Penglaou, som säger, att bankmannen måste på ort
och ställe, dvs. hos kredittagaren, göra undersökningar
samt lägga upp en budget, innan han kan draga sina
slutsatser. En diskutabel punkt blir här givetvis
industriföretagets ställning till sådana ingripanden.
Ett annat av huvudämnena vid kongressen blir
"Enhetsförfaranden vid bestämmandet av självkostnaderna
inom industri, jordbruk och handel". En
sammanfattning av referaten visar, att behovet av enhetliga
metoder för självkostnadernas beräkning avsevärt stegrats
de senaste åren. Man strävar efter att uppnå en
objektiv jämförelse mellan olika företags räntabilitet.
Bland de föreliggande referaten må nämnas ett av
Mr. A. Williamson, England, som beskriver den
normaliserade självkostnadsberäkningen, vilken
förekommit inom tryckeribranschen i England sedan 20 år
tillbaka. M. Jean Milhaud, Frankrike, visar, att man nått
långt i detta avseende i Frankrike, speciellt inom
ylleindustri, elektromekanisk industri samt hotell- och
bankväsen. I Amerika har ävenledes ett intresserat
arbete nedlagts på självkostnadskalkylernas standardisering,
och man har här överlåtit ät opartiska föreningar
att handhava detta arbete. Mr. G. A. Ware, U. S. A.,
giver en intressant skildring av det amerikanska arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
