Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 302 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 30 juli 1932 - Notiser - Optiska trafiksignaler med tidvisare - Ökad vedeldning i Finland - Sällsynta grundämnen i finska mineral - Reseberättelser - Litteratur - Insänd litteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trefärgad trafiksignal med tidvisare.

innebär den gula signalen, att förarna av fordon i en
väntande fil skola göra sig klara till start, samt att
fordon och gångtrafikanterna ute i gatkorset skola utrymma
detta, innan trafiken från en annan riktning slappes på.
Det har emellertid visat sig, att icke ens detta system
är tillräckligt säkert i starkt trafikerade gatkorsningar,
enär signalväxlingarna inträda utan föregående varning.
För en körfil i rörelse betyder övergången mellan grönt
och gult precis detsamma som en övergång mellan
grönt och rött, och den häftiga inbromsningen vid
signalväxling, med ty åtföljande slitning av bromsar och
ringar, kan därför icke undvikas. Man har därför i
Tyskland sökt kombinera ljussignalerna med
tidssignaler. En apparatur enligt detta system beskrives i
AEG-Mitteilungen, juli 1932. Signalen har det utseende
figuren visar. Signalskivan har diametern 800 mm
och är delad i ett rött, ett grönt och två gula fält. Det
gula omfattar i regel 1/12 av omkretsen. Lagrad i
centrum av skivan, rör sig en lysande visare, vars skaft
lyser diffust, medan spetsen visar skarpt sken. Visaren
är elektromotordriven och rör sig normalt med ett varv
per min. Motorn startar i tomgång, och först när den
når det riktiga varvtalet, kopplas visaren in genom en
centrifugalmekanism. Vid strömavbrott ställer sig
visaren automatiskt på gult, och samtidigt slockna
lamporna.

Ökad vedeldning i Finland. Enligt vad Föreningen
för kraft- och bränsleekonomi meddelar i sin nyutkomna
berättelse för verksamhetsåret 1931, inträffade i slutet
av år 1931 starka prisfall å brännved i Finland. I
Helsingfors hamnar salubjöds björkved till 210 à 220 mark
per metrisk famn, vilket innebär ett prisfall av mer än
100 mark per famn, jämfört med föregående år. Under
vintern levererades björkved på järnvägsvagn i
Helsingfors för 190 mark per famn och barrved för 160 mark.
I de inre delarna av landet rådde än lägre priser.

Brännveden har genom prisfallen åter blivit konkurrenskraftig
gentemot stenkol för industriellt behov i det
inre av landet, och en återgång till vedbränsle har härav
blivit följden vid industriella anläggningar, där man för
ett par år sedan kunde räkna med stora besparingar
genom övergång till stenkolsbränsle.

Sällsynta grundämnen i finska mineral. I Tekniska
föreningens i Finland förhandlingar (juni 1932) har
bergsingenjör G. A. Aartovaara refererat sina
undersökningar av vissa i de finska pegmatitgångarna befintliga
mineral, varav framgår, att dessa innehålla
beaktansvärda mängder av bl. a. de under senaste åren upptäckta
sällsynta grundämnena. Sålunda har hafnium
konstaterats i monazit från Nuolainniemi fältspatbrott i
Impilaks. Undersökta prov av gadolinit hava visat sig
innehålla rhenium i vida större koncentration än de
tyska saltlagren, sannolikt även grundämnet 87. I
täljstensförekomster har förf. påvisat avsevärda mängder
av platinametaller.

Reseberättelser. Följande reseberättelser hava
inkommit till tekniska högskolans bibliotek, där de finnas
tillgängliga för studium, Rustan, Olof, Reseberättelse
från studieresa i Tyskland 30/4–2/6 1931 (för att
besöka porslinsfabriker och forskningsinstitut på detta
område). Bromölla den 2 aug. 1931. Maskinskr. 45
kvartsid. 2 pl. – Edling Gustaf, Sammandrag av
erfarenheter från studieresa i Tyskland juli–augusti
1928 (för att studera den senaste utvecklingen inom
det värmetekniska området, i synnerhet dess
tillämpningar inom moderna ångpanne- och
ångkraftanläggningar). Stockholm den 23 dec. 1930.
Maskinskr. 22 foliosid., 2 bil. – Bohm, Ivar, Beskickningens
styckestorlek vid svenska träkolsmasugnar. Maskinskr.
29 foliosid., 23 fig., 36 tab. – Holmquist, P. J.,
Mikrostrukturens och röstningens inflytande på förloppet vid
krossning av vissa järnmalmer. Stockholm den 14 okt.
1931. Maskinskr. 43 kvartsid. 25 originalfotografier.
– Liljeström, Alfred, Reseberättelse över resa till
England och Frankrike för studium av undervisningen i
beskrivande geometri. Stockholm i aug. 1931. Maskinskr.
6 foliosid.

LITTERATUR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>