Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 33. 13 aug. 1932
- Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
- Notiser
- Nya fackavdelningar vid tekniska högskolan
- Energiproduktionen i Sverige andra kvartalet 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högersvetsning ytterligare påsvetsa V-fogens rot erhålles
en lämplig svets för ångpannor och behållare.
Därvid bliva svetsen och plåtkanten samtidigt
utglödgade, och man uppnår bättre töjning. Svetsningen
utföres med en brännarvinkel av 60 à 70° och
rotsvetsningen med 80 à 90° vinkel. (Die Wärme,
h. 22, s. 365.) I. Gr. Farbenindustrie för i
marknaden en lämplig svetstråd, typ AZ 1 jämte speciellt
hygroskopiskt flussmedel för svetsning av
elektrongjutgods. Med omsorgsfull glödgning kan man få
samma eller större hållfasthet i svetsen som resp.
än i arbetsstycket. (Autogene Metallbearbeitung,
h. 9, s. 135.) Ett svetslikriktareaggregat har
konstruerats, som består av tre glaslikriktare med två
anoder och en glödkatod, anslutna till var sin fas.
Anoderna äro anslutna till var sin av
sekundärströmkretsens sex faser hos transformatorn.
Primärkretsen är trefasig och kaskadkopplad med en
reglerbar dämpspole mellan 25 och 180 A i tjugo
steg. Hela anläggningen väger 250 kg och
monteras i en låda på hjul. (Der Ingenieur, h. 24,
s. E 59.) Med arcatomsvetsning lagar man verktyg
av legerat stål vid Cegielskis lokomotivfabrik i
Posen. Verktygsstålet håller C = 0,7 %, S = 0,24 %,
Gr = 5 %, Mn = 0,2 % och W = 22 %.
Verktygen utglödgas fore svetsningen och förvärmas
därefter till 800 à 900°. Elektroder av samma
material användas, och man glödgar ånyo efter
verkställd svetsning. (AEG-Mitteilungen, h. 5, s. 184.)
Frithiof Holmgren.
NOTISER
Nya fackavdelningar vid tekniska högskolan. Vid
höstterminens början öppnar tekniska högskolan två
nya fackavdelningar, en för lantmäteri och en för
teknisk fysik. Lantmäteriundervisningens överflyttande
till tekniska högskolan har som bekant försiggått efter
vissa stridigheter mellan de intresserade parterna
inbördes samt mellan regering och riksdag, varom
meddelanden i Teknisk tidskrifts spalter angående frågans
behandling tidigare burit vittne. Den för den tekniska
undervisningen säkerligen mycket mera betydande
frågan om upprättande av en särskild fackavdelning för
teknisk fysik har däremot beretts i största tysthet, och
för flertalet av våra läsare torde därför innehållet i den
kungörelse "om ändrad lydelse i vissa delar av
stadgarna den 8 april 1921 för tekniska högskolan, given
Båstad den 28 juli 1932" komma som en överraskning.
Inrättandet av en särskild fackavdelning för teknisk
fysik är ett vid tekniska högskolan länge närt
önskemål, vilket av professor Borelius framförts bl. a. i
Teknisk tidskrift (1925, s. 231, 1927, s. 332). Hösten 1929
tillsatte tekniska högskolans lärarkollegium för frågans
utredning en kommitté, bestående av professorerna
Malmquist, Pleijel, Heuman, Borelius, Collenberg,
Liljeström och Enskog. Kommittéutlåtandet avgavs i april
1932 och lades efter mindre justeringar till grund för
kollegiets beslut.
Kommittén har försökt bilda sig en uppfattning av
denna frågas läge i andra länder. I de stora
industriländerna äro numera ett betydande antal personer med
huvudsakligen fysikalisk utbildning anställda i
industriens tjänst, icke blott vid sådana företag, som
tillverka fysikaliska instrument eller apparater för
allmänna, vetenskapliga eller tekniska behov, utan även i
mycket stor utsträckning å de maskintekniska,
elektrotekniska och kemiska industriernas försökslaboratorier
för behandling av en mängd problem av övervägande
fysikalisk natur. För att möta behovet av för teknisk
anställning lämpade fysiker har man i många av de
länder, där man i likhet med förhållandet i Sverige har den
högre tekniska undervisningen skild från universiteten,
vid de tekniska högskolorna inrättat särskilda
fackavdelningar för teknisk fysik.
Kommittén har till 26 personer i ledande ställning
inom Sveriges tekniska försöksverksamhet utsänt en
förfrågan, avseende att utröna det intresse som från
industriens sida förelåge för bildande av en dylik
fackavdelning vid tekniska högskolan. Förslaget tillstyrktes
i tolv fall och avstyrktes av två. Kommittén ansåg sig
genom de gjorda uttalandena ha fått ett stöd för uppfattningen,
att ett behov av särskild utbildning för
tekniska fysiker föreligger inom landet.
Vid utformandet av läroplanerna för den nya
fackavdelningen har kommittén funnit, att de nuvarande
lärokurserna i många ämnen utan vidare kunna
användas. Inom ämnena fysik, matematik, mekanik och
matematisk fysik måste dock nya kurser anordnas. Detta
kan ske utan anspråk på nya lärarbefattningar i annan
form än något ökad assistenthjälp genom att man
använder den redan nu förefintliga obligatoriska eller
frivilliga undervisningen, delvis, med vederbörande lärares
samtycke, något utvidgad. Påbygggnadskurserna kunna
erhålla tillräcklig omfattning på sådant sätt, att
föreläsningarna i vissa ämnen sträcka sig över två år, utan
att i det ena årets kurs föresättes kännedom om det
andra årets. Varje föreläsningkurs skulle sålunda
bevistas av två årskurser studerande.
De nämnda påbyggnadskurserna omfatta följande
ämnen: analytiska funktioner, speciella funktioner och
lineära differentialekvationer (professorn i matematik);
fördjupad kurs i teorien för vektor- och tensorfält med
tillämpningar på problem inom hydrodynamiken,
elasticitetsteorien och de elektromagnetiska fenomenen,
sannolikhetskalkyl och matematisk statistik (professorn
i beskrivande geometri); analytisk och statistisk
mekanik (professorn i matematik och mekanik);
hydromekanik (specialläraren i hydromekanik); aerodynamik
(professorn i flygteknik); spektroskopi och atombyggnad,
elektronemission och elektricitet i gaser, röntgenteknik
och fasta kroppars atomstruktur, kroppars termiska,
elektriska och magnetiska egenskaper samt en större
laborationskurs i fysik (professorn i fysik).
Lärokursen fördelas liksom vid övriga
fackavdelningar på fyra år. För examen fordras 6 månaders
praktik, varav minst 3 månader på finmekanisk eller
liknande verkstad. Till examensarbetet, som för en
teknisk fysiker torde böra vara särskilt omfattande och
bl. a. giva tillfälle att förvärva god kännedom om den
fysikaliska handboks- och tidskriftslitteraturen, är
relativt riklig tid anslagen under de två sista terminerna.
Antalet studerande inom fackavdelningen begränsas
åtminstone till en början till 4 studerande per årskurs.
Avgångsexamen inom den nya fackavdelningen kommer
att benämnas civilingenjörsexamen.
Energiproduktionen i Sverige andra kvartalet 1932.
Svenska elektricitetsverksföreningen meddelar följande
angående energistatistiken andra kvartalet 1932:
Siffrorna för energiproduktionen visa en häftig
tillbakagång, särskilt för maj och juni. 12-månadersvärdet
(reducerat till hela landet) sjönk från 5,19 milliarder
kWh pr 1 april till ca 5,09 pr 1 juli, och man är
därmed tillbaka till samma värde som våren 1930,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0327.html
