Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 332 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 27 aug. 1932 - Nydqvist & Holms turkiska leveranser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. 2-8-0 koppl. godstågslokomotiv litt. G-82.

Fig. 3. 0-10-0 koppl. godstågslokomotiv litt. G-10.

Man kan ur denna tabell utläsa en på många
punkter återkommande enhetlighet mellan de olika
loktyperna. Samma cylinderdimensioner å lok litt. G-8²
och G-10. I huvudsak samma tubdimensioner för
samtliga typer. Å tenderloken samma hjuldiametrar
för resp. ledare-, koppel- och tenderhjul.

Samtliga loktyper äro tvillinglok med utvändiga
cylindrar.

De turkiska myndigheterna hava med avvikelse
från i Sverige och Tyskland gällande bestämmelser
bestämt max. hastigheterna 65 km/timme för G-8²
och 60 km/timme för G-10. För de övriga resp. 75
och 60 km/timme.

Det kan dock hava sitt intresse att verkställa en
närmare jämförelse angående lokomotivens kapacitet
vid olika hastigheter, varför ett diagram uppgjorts
för vardera loktypen, upptagande dragkrafts-,
effekt- och vagnviktskurvor.

Kurvorna äro uträknade under antagande av en
rostansträngning av 500 kg kol per m² rostyta och
timme med ett värmevärde av 7 000 ve per kg kol.
Maskineriets verkningsgrad är för enkelhetens skull
antagen till 90 % vid alla hastigheter. Dragkraften
är hänförd till drivhjulsperiferien liksom effekten.

Vid bestämning av de vagnvikter, som kunna
framföras i olika stigningar har gångmotståndet för
lokomotivet beräknats efter Strahls formel och för
vagnarna enligt Franks formel för lastade godsvagnar.

Kurvorna äro sålunda baserade på pannans
ångbildningsförmåga och de cylinderfyllningar, som med
hänsyn härtill är möjligt hålla vid olika hastigheter.

På grund av slidrörelsens konstruktion är å lok i
allmänhet största fyllningen begränsad till 75 %.
På lok, litt. G-8², är dock största fyllningen 80 %
såsom numera ofta är fallet å större lokomotiv.
Anmärkningsvärt nog är största fyllningen å lok, litt.
G-10, endast 70 %, ehuru motsvarande dragkraft
skulle kunna vara större med hänsyn
till adhesionsvikten, då däremot den
stora dragkraft, som erhålles å lok litt
G-8² vid 80 % fyllning i allmänhet icke
kan utnyttjas, emedan adhesionsvikten
är för liten. Å det 6-kopplade
tenderloket begränsas dragkraften vid
igångsättning av adhesionsvikten.

Å tankloket äro adhesionsförhållandena
mera gynnsamma. Ännu vid 1/4
förråd är adhesionskoefficienten å denna
typ 1/5 vid igångsättning. Å lok litt.
G-10 är motsvarande värde 1/4,9.

För lok litt G-8² har antagits, att den
nominella dragkraften, 17 000 kg, skall
kunna utnyttjas vid igångsättning, i
vilket fall adhesionskoefficienten blir
1/4,15. Ett ganska lågt värde, som dock
torde vara rimligt med hänsyn till att
loket är försett med luftsandning för
att vid behov kunna öka adhesionen.
Alla loktyperna ha för övrigt
luftsandning. Med antagande av samma
koefficient för 2-6-0 loket blir dess största
dragkraft 10 800 kg. Största
dragkraften å lok litt G-10 är 15 600 kg och å
tankloket 8 700 kg. Den största
effekten vid drivhjulsperiferien är å resp.
typer 1 560 hkr å lok litt. G-8², 1 130 hkr å lok litt.
G-10, 800 å 2-6-0 loket och 390 å tankloket. Den
mot dessa värden svarande hastigheten är för resp.
loktyp den gynnsammaste, emedan loket då
förbrukar den minsta ångmängden per hästkraft. Å
G-8² är den gynnsammaste hastigheten 69 km och
lok litt. G-10 53 km eller precis samma som enligt
såväl i Sverige som Tyskland gällande bestämmelser
medges som största hastigheter för resp. loktyper.
2-6-0 lokets gynnsammaste hastighet är 57 km/timme
och tanklokets ca 34, den sistnämnda sålunda
relativt låg, vilket med hänsyn till typens användning

Tab. 2.

Vagnvikt ton

Lok typ

Hastighet i km/tim, i stigning

	0 0/00	5 0/00	10 0/00	15 0/00	20 0/00	25 0/00
200	G-S2	70	70	70	62	49	38
	G-10	60	60	60	46	36	28
	2-6-0	75	69	49	34	24	18
	0-6-0	60	43	30	21	15	11
400	G-82	70	70	54	37	26	20
	G-10	60	59	40	27	19	14
	2-6-0	75	47	27	17	–	–
	0-6-0	51	27	15	10	–	–
600	G-82	70	60	37	24	3	–
	G-10	60	46	27	17	–	–
	2-6-0	67	33	17	–	–	–
	0-6-0	43	18	9	–	–	–
800	G-82	70	49	27	4	–	–
	G-10	60	36	20	–	–	–
	2-6-0	60	24	–	–	–	–
	0-6-0	37	12	–	–	–	–
1 000	G-82	70	40	21	–	–	–
	G-10	60	28	14	–	–	–
	2-6-0	52	18	–	–	–	–
	0-6-0	30	9	-	–	–	–

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>