Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 36. 3 sept. 1932
- Nydqvist & Holms turkiska leveranser (forts.)
- Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
provtur med en särskild provningskommission.
Järnvägen mellan Samsun och Amasia utgöres till mycket
stor del av broar och en ofantlig mängd tunnlar, ca
25 st., av ganska avsevärd längd, varav den längsta
ca l km. I en del tunnlar är järnvägen t. o. m. lagd
i stigning 25 0/00 med samtidig kurva. 18–20 0/00
stigning är mycket vanlig.
Provturerna gingo utomordentligt bra, och en
vagnvikt av 410 ton kunde utan svårighet framföras
med en hastighet av 20 km/tim.
En leverans som denna till Turkiet ger helt
naturligt en viss reklam åt firman. Den gör också det
svenska namnet än mera känt ute i världen och
bidrager i sin mån att bereda väg för nya marknader.
Som ett uttryck härför kan väl också det avtal
betraktas, som avslutats med Persien om ett av
Persiska kompaniet förmedlat varuutbyte mellan Sverige
och Persien.
Varje möjlighet att i dessa depressionstider
tillföra vår svenska industri nya arbetsobjekt måste
hälsas med största tillfredsställelse. Det är därför
att hoppas, att den turkiska leveransen, som
tilldragit sig uppmärksamhet vida omkring, skall leda
till än ytterligare ökad utveckling av våra
utlandsförbindelser till gagn för svensk industri och dem
som arbeta däri.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Den gångna månadens ekonomiska utveckling
erbjuder ett utomordentligt intresse. Med utgångspunkt från
den hausse på fondmarknaden som följde på
Lausanne-konferensen, den stora engelska lånekonverteringen och
omsvängningen i U. S. A. mot en för en krigsskuldsavskrivning
mera gynnsam opinion har utvecklat sig
en mycket markerad prisstegring i flertalet stora
råvaror, såsom spannmål, bomull, koppar, tenn, bly och
zink. Visserligen har de båda sista veckorna
prisstegringen icke varit lika kraftig som de närmast
föregåendes, och för t. e. bomull har inträffat ett mindre
prisfall, men den stigande tendensen synes i stort sett
alltjämt göra sig ganska allmänt gällande. Den har efter
hand också i viss utsträckning spritt sig till fabrikaten.
Den amerikanska fondmarknaden är fortfarande mycket
optimistisk, och verkningarna härav göra sig också
gällande på de europeiska börserna i fortgående
kursförbättringar, överhuvud synes tämligen allmänt en mera
optimistisk uppfattning om den fortsatta
konjunkturutvecklingen råda.
Den stora frågan är, om den pågående prisstegringen
skall brytas eller om vi verkligen ha definitivt passerat
bottenpunkten av den rådande lågkonjunkturen. Fullt
tydligt är i varje fall, att den nuvarande prisstegringen
bäres upp av betydligt starkare krafter än alla tidigare
små tecken till förbättringar. Det ganska starka
bakslag, som inträffade på fondbörsen i New York medio
av månaden på grund av omfattande vinstrealisationer,
har icke förmått annat än att något retardera
återhämtningen, medan däremot bottentonen alltjämt är lika
markerat optimistisk. Detta är så mycket mera
anmärkningsvärt, som den senaste månadens utveckling visat
en synnerligen kraftig växelverkan mellan fondbörs och
varumarknader. Kraftigare stegringar å den förra ha
också kommit till synes i prisstegringar å den senare.
Särskilt prononcerat har detta sammanhang varit
mellan fondbörsen och metallmarknaderna. Det bakslag,
som mot slutet av månaden inträffade på
vetemarknaden uppgick endast till 1/5 à 1/6 av den tidigare,
starka prisstegringen på vete. Det är synnerligen naturligt,
att en förhållandevis kraftig reaktion
inträffar just inom denna marknad, där prisstegringen
varit kraftigast och pågått längst; densamma behöver
ingalunda innebära förebud till ett omslag i den
allmänna tendensen. Men å andra sidan skulle det också
vara naturligt, om en reaktion mot den senaste tidens
allmänna optimism skulle tidigast sätta in just på denna
punkt. Ju mera långvarig den pågående prisstegringen
blir, ju större blir sannolikheten för att konjunkturen
definitivt vänder, i det därigenom – såsom nedan skall
visas – skapas det underlag för prisstegringen i
faktiska förhållanden, som nu saknas.
För att kunna skapa sig en uppfattning om huruvida
den nuvarande prisstegringen kan komma att fortsätta
eller åtminstone bliva bestående, är det nödvändigt att
närmare undersöka förändringarna i de faktorer, som
äro bestämmande vid all prisbildning, nämligen tillgång
och efterfrågan på respektive varor. Vad tillgången
beträffar, kan man till en början fastställa, att lagren
av snart sagt alla slags varor av större betydelse för
världsmarknaden äro exceptionellt stora. De visa ej
heller några tecken att avtaga, utan trots fortgående
produktionsinskränkningar inom de flesta branscher har
konsumtionen sjunkit snabbare, än man lyckats
reducera tillverkningen, och lagerökning sålunda ägt rum.
Härtill kommer, att inom så betydelsefulla branscher
som vete, bomull, koppar, zink och tenn lagren äro
hopade på enstaka organisationer - mer eller mindre
statsunderstödda, vad de båda förstnämnda varuslagen
angår – som föra en synnerligen målmedveten
prispolitik, varför priserna på dessa marknader ingalunda ge
uttryck för läget på tillgångssidan. Man kan sålunda
fastslå, beträffande de varor, vilkas priser stigit starkast,
att den trots alla produktionsinskränkningar ökade
tillgången närmast talar för en prisutveckling motsatt den,
som ägt rum under den gångna månaden. Tydligt är
då, att prisstegringen måste ha sin grund i ökad
efterfrågan. Produktionsindices i alla länder ge emellertid
vid handen, att produktionens volym alltjämt sjunker
eller i varje fall icke stiger. Konsumtionen av råvaror
– det är dessa som den senaste prisstegringen i
huvudsak drabbat – kan sålunda icke ha ökats. Varifrån
kommer då den stegring av efterfrågan, som förorsakat
prisstegringen? Den synes i allt väsentligt bygga på
psykologisk grund. Den mera optimistiska
uppfattningen rörande den närmaste tidens konjunkturutveckling,
som började spira tack vare Lausanne och den
engelska krigslånekonverteringen och som ytterligare
inspirerades av den mera Europavänliga hållning, som
började göra sig gällande i U. S. A. i krigsskuldsfrågan,
gav de första impulserna till prisstegring. Ju mera
sannolikheten av eller ju starkare förhoppningarna om
att vi befunno oss i omedelbart grannskap av
konjunkturomslaget växte, ju försiktigare blevo givetvis
baissisterna på alla marknader och ju kraftigare kunde
även förhållandevis svaga haussetendenser göra sig
gällande. När väl prisstegringen så småningom kom
igång, växte de krafter, som arbetade i den senare
riktningen och minskades de som motverkat den. De
allt talrikare åtgärder från statsmakternas i U. S. A.
sida i syfte att framkalla och stödja ett omslag i
konjunkturen utövade ock en ganska stark psykologisk
effekt. När sedan prisstegringen antog större
dimensioner, började också en ökad efterfrågan från
råvarukonsumenterna göra sig gällande, i det man med hänsyn
till den stigande tendensen började öka sina lager och
icke blott såsom hittills bestämde sina inköp efter det
aktuella behovet. Såsom alltid under en lågkonjunktur
hade producenternas råvarulager reducerats till en
obetydlighet, och för lagerhållningen fick istället
råvaruproducenterna svara. Detta givetvis i syfte att undgå
förlusterna på grund av prisfall eller rättare sagt för att taga
hem vinster på grund av dylikt, ty det normala är eller
bör givetvis vara, att producenterna täcka sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0351.html
