Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 37. 10 sept. 1932
- Dieselmotorer för flygmaskiner, av K. G. Molin
- Notiser
- En ny malmkommitté
- Stockholms stads småstugebyggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slipper alltså den viktökning, som en särskild växel
medför.
Junkersmotorn är utförd såsom slitsmotor, varvid
den undre kolven reglerar slitsarna för luftintaget
och den övre slitsarna för avgaserna. De förra äro
så borrade, att luften bringas i kraftig rotation inne
i cylindern, vilket medför god fördelning och snabb
upphettning av bränslet. Spolluften kommer från en
turbokompressor; övertrycket är 0,2 atmosfärer.
Bränslet insprutas medelst två Boschpumpar (se
Tekn. tidskr., h. 16, 1932), som vardera mata två
munstycken; varje cylinder tillföres alltså bränsle
genom fyra munstycken. Bränslepumparna äro
belägna på vardera sidan om cylindern, munstyckena
äro placerade vid mitten av cylindern (slaglängd
2 X 210 mm). Pumparna regleras av två
kamaxlar, som var och en således betjäna sex pumpar.
Vevaxlarna äro lagrade i sju rullager;
vevstakslagren äro vanliga glidlager. Propelleraxeln är
nedväxlad till 2/3 av motorns varvtal; det närmast den
övre vevaxeln belägna kugghjulet driver propellern.
Tack vare att propelleraxeln är högt belägen kan
motorn placeras relativt lågt. Detta möjliggör bättre
sikt för föraren – samma fördel, som en vanlig
flygmotor av inverterad typ erbjuder.
Beträffande övriga data m. m. hänvisas till
översiktstabellen.
Junkersverken ha i många år arbetat med
konstruktionen av dieselmotorer för flygbruk. Den
första, typ "MO 3", kom till redan åren 1914–15. Det
var en fyrcylindrig motor av liggande typ, avsedd
att byggas in i vingen. Efter kriget låg arbetet
nere, delvis beroende på Versaillestraktatens förbud
mot byggande av stora motorer, delvis på grund av
de avsevärda kostnaderna för experimentella
undersökningar. 1924 var en ny motor färdig, i stort sett
lik den numera seriemässigt tillverkade. Denna
motor, "FO 3", hade emellertid endast fem cylindrar
 |
Fig. 4. Junkers "Jumo 4".
|
och gav 700–800 hkr i normal drift;
maximaleffekten utgjorde 830 hkr.
Den nya sexcylindriga motorn, "SL 1", konstruerades
1926, ehuru den först 1929 provades i luften.
Den har sedermera utvecklats vidare, och de
egentliga flygproven under kontroll av Deutsche
Versuchsanstalt fur Luftfahrt slutfördes under senare
delen av förra året. "Jumo 4", som motorn kallas i
sitt senaste utförande efter ytterligare några
förbättringar, har redan börjat användas på Deutsche Luft
Hansas flyglinjer. (Forts.)
NOTISER
En ny malmkommitté. Handelsministern har i
dagarna tillkallat överdirektören hos vattenfallsstyrelsen
W. Borgquist, bergmästaren C. I. Asplund, bruksdisponenten
F. Göransson, överingenjören hos jernkontoret,
f. d. professorn A. Johansson och professorn vid
handelshögskolan i Stockholm B. Ohlin att inom
handelsdepartementet verkställa utredning rörande
tillgodogörande av statens malmtillgångar, överdirektör
Borgquist skall såsom ordförande leda utredningsmännens
arbete.
Den fråga som nu skall upptagas till förnyad
prövning har vid flera tidigare tillfällen varit under
behandling, senast av den s. k. malmkommissionen, som
tillsattes år 1913 men vars arbete försenades och försvarades
av de genom världskriget framkallade exceptionella
förhållandena, så att kommissionens slutbetänkande kunde
avgivas först år 1923. Som bekant gav denna utredning
endast negativa svar på frågan om lämpligheten att vid
dåvarande tidpunkt vidtaga några åtgärder från statens
sida för tillgodogörande av statens malmtillgångar i
Norrbottens län.
Den nu beslutade förnyade utredningen har tillkommit
på initiativ av årets riksdag, som närmast i anledning
av ett antal i ämnet väckta motioner hos regeringen begärt
en skyndsam utredning avseende bl. a. i vad mån
den senaste tidens tekniska och ekonomiska framsteg
öppnat nya möjligheter till järnmalmsförädling i
Norrbottens län. Härvid böra enligt de givna direktiven
komma under övervägande olika alternativ, såsom
tillverkning av tackjärn och järnsvamp samt av
handelsjärn och stål. Vid undersökningen bör förhållandet
mellan en järnförädlingsindustri i Norrbotten och den
mellansvenska järnhanteringen uppmärksammas. Vidare
böra de lämpligaste formerna för statens medverkan till
en norrbottnisk malmförädling, baserad på statens egna
malmtillgångar, klarläggas samt frågan om ökad
användning av norrbottensmalm vid de mellansvenska
järnverken ånyo undersökas.
Riksdagen hade i sin skrivelse begärt, att utredningen
måtte komma att omfatta även andra malmer än
järnmalm och därtill malmer även på andra platser än i
Norrbotten. Under erinran om, att en undersökning
rörande statens malmfyndigheter i Västerbotten f. n. pågår
hos kommerskollegium och Sveriges geologiska
undersökning, har handelsministern ansett det böra ankomma
på utredningsmännen att inkomma med förslag om
sådana ytterligare utredningar, som under arbetets
fortgång befinnas böra komma till utförande.
Stockholms stads småstugebyggen. Som bekant har
Stockholms stad under de senaste fem åren genom sina
s. k. småstugebyggen bedrivit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0359.html
