Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 41. 8 okt. 1932
- Kolpulvereldning vid industrianläggningar, av H. Aldendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 41 ÅRG. 62 8 OKT. 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Kolpulvereldning vid industrianläggningar, av dipl.-ing. H. Aldendorff. – Yrkesinspektionens
effektivisering. – Notiser. – Litteratur. – Rättelse. – Sammanträden.
KOLPULVERELDNING VID INDUSTRIANLÄGGNINGAR.
Av dipl.-ing. H. Aldendorff.
Synpunkter för bedömande av den
ekonomiska betydelsen av kolpulvereldning vid
elektricitetsverk och industriella
anläggningar. Centralt uppställda malaggregat
avsedda för flera pannor och sådana
avsedda för endast en panna.
Kolpulverkvarnar och virvelbrännare samt deras
inflytande på utvecklingstendensen vid
kolpulvereldning. Kolpulvertillsatseldning för
gas- och oljeeldade pannor samt för sådana
avsedda för eldning på rost.
Kolpulvertillsatseldning vid eldning med
avfallsprodukter vid stenkolsgruvor, cellulosafabriker och
pappersbruk samt för avgaspannor som
utnyttja värmet i avgaserna från industriella ugnar.
Användningsområdet för kolpulvereldning har
absolut taget synnerligen vida gränser, enär
denna eldningsmetod till skillnad från eldning på rost
kan ske med alla fasta bränslen, som överhuvud taget
äro tillgängliga. Härtill räknas då i första hand samtliga
stenkols- och brunkolsarter såväl som de
avfallsprodukter, som erhållas vid förädling av dessa
råvaror. Även torfpulver och "cellulosabeck" (rest
vid indunstning av sulfitlut) kunna med fördel
tillgodogöras vid anläggningar för pulvereldning.
I praktiken bliva de fordringar, som i ekonomiskt
avseende komma att ställas på pulvereldning,
närmast beroende på vederbörande anläggnings tekniska
ändamål och på bränslet.
Man måste därvid i princip göra åtskillnad på
tvenne stora grupper av intressenter, nämligen
elektricitetsverk och industrianläggningar. Vid de
förstnämnda är kol råvaran och den elektriska strömmen
slutprodukt. Förbränningen av kol utgör således
medelpunkten av tillverkningsprocessen. Man väljer
därför en tekniskt fulländad eldningsanordning i
avsikt att på bästa sätt utnyttja kolets värme värde,
även om härtill erfordras ett större kapitalutlägg.
Vid industrianläggningar ligga förhållandena
annorlunda till. Ångpanneanläggningen representerar
 |
Fig. 1. Schematisk framställning av centrala och enkla kolpulveranläggningar. a = Kolpulverberedningsanläggning i särskilt hus,
kolpulvertransport med kolpulverpumpar till ångpannehuset; b = Kvarn omedelbart intill pannhuset, kolpulverseparering i cyklon över
kolfickorna i pannhuset; c = Kvarn i byggnad intill pannhuset, direkt inblåsning i eldstaden; d = Kvarn i pannhuset, kort kolpulverrörledning.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0387.html
