- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
396

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 22 okt. 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Vattenfallsstyrelsen - Vägingenjörerna - Nytt om vägtjära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inga störningar förekommit trots talrika åskväder.
Man fann att blixtskadorna alltid uppträda där
ledningen går närmast en vattenådra där även luftens
ledningsförmåga befanns vara större.
(Elektrizitätswirtschaft, h. 15, s. 321.) Steatit Magnesia A. G.
framställer ett isolatormaterial benämnt "Sipa" med
en utvidgningskoefficient av 1,4 à 1,6 . 10–6 i
medeltal för temperaturer mellan 20 och 650°.
Hållfastheten är något högre än för porslin. Jämförande
försök med porslins- och Sipa-isolatorer, vilka
utsattes för ljusbågar om 4000 A vid 500 à 750 V under
3 à 4 s visa att porslinet därvid i allmänhet
fullständigt förstöres under det att Sipa isolatorerna
antingen förblevo oskadade eller också obetydligt
avsmältas vid isolatorflänsarna. (Elektrizitätswirtschaft,
h. 15, s. 327.) General Electric för i marknaden en
rörlampa fylld med natriumånga som skall ha
avsevärt lägre wattförbrukning per normalljus än
hittills använda. En 100 W likströmslampa gav 35
lumen per W under det att en vanlig 100 W lampa
blott ger 14. Natriumlampan, som blir starkt
upphettad, är försedd med dubbla glashöljen med
lufttomt mellanrum. Ljustätheten är 150 nlj/cm2, vilket
är betydligt mera än vid andra rörlampor.
(Electrical World II, h. 8, s. 233.) Siemens har utfört en
fotocell så reglerad att den är känslig endast för de
från en bestämd ljuskälla utgående strålarna.
Framför sändarlampan är anordnad en roterande
bländare så att man får ett växelljus av bestämd
frekvens. Mottagarens fotocell är placerad i focus på
en parabolisk spegel, som med en skärm skyddas
mot påverkan av ovidkommande ljuskällor. Den
alstrade strömmen förstärkes och likriktas samt får
hålla ett reläankare, som förblir attraherat så länge
ljusstrålarna ej störas i sin väg. (Zeitschrift des
Yereines Deutscher Ingenieure, h. 35, s. 838.) För
mätningar av töjningar orsakade av dynamiska
påkänningar har konstruerats en apparat av 10 cm
längd, som kan anbringas exempelvis på vevstakar,
avsedd för oscillografisk uppmätning av
längdförändringar ned till 25 µ. Apparaten består av
tvenne laminerade ök med lindningar mellan vilka
ett ankare får röra sig fritt i luftgapet. Ok och
ankare fästas vid provföremålet så att varje rörelse
inom ett område av detsamma registreras på grund
av den förlorade symmetrien. Lindningarna matas
ined ström av 750 p/s. från särskild omformare. För
mätning av statiska förhållanden kan oscillografen
ersättas av en likriktare med voltmeter. (Electric
Journal, h. 8, s. 380.)

Fjorton olika svetsmetoder ha provats av den
schweiziska materialprovningsanstalten. De bästa
elektriska svetsningarna befunnos avgjort
överlägsna gassvetsningarna. Bar elektrod gav mindre
hållfasthet och tänjbarhet än belagd elektrod och
endast den senare kan fullt motsvara nutida
anspråk. Växelström och likström äro under i övrigt
likartade förhållanden varandra fullt likvärdiga.
(Schweizerische Bauzeitung II, h. 6, s. 77.) Förutom
prov med långa provstycken rekommenderas även
korta provstycken varmed huvudsakligen vinnes
sträckgräns och draghållfasthet. V- och X-skarvar
provas förutom med dragprov även med böjningsprov,
som blir allt viktigare som kompletteringsprov,
varvid böjnings vinkeln utgör mått på kvaliteten.
Svetsmaterialprovstycken användas i allt större
utsträckning och för svetsareprov användas dessa
såväl om V- eller X-skarvar, vilka såväl drag- som
böjningsprovas. (Die Schmelzschweissung, h. 7, s. 147.)
Kryssarna Pensacola och Salt Lake City om vardera
10 000 t voro de första amerikanska örlogsfartyg där
svetsning i större utsträckning förekom. De hade
under byggnadstiden 14 lag nitare och 8 elektriska
svetsare i arbete. Washingtonkryssaren New
Orleans, som är under byggnad, sysselsätter 4 nitarelag
och 28 svetsare. Gassvetsning användes endast i
verkstäderna för vissa rörarbeten och för aluminium.
90 % av alla längs- och tvärskott äro svetsade och
30 % av alla längsgående balkar belägna inom den
mittersta hälften av fartyget. Stäven är till 80 %
uppbyggd och svetsad till plåten och ersätter
tidikare konstruktion av stålgjutgods. (Pacific Marine
Review, h. 6, s. 227.) Rörstolpar rosta vid marken
och förstärkas med ett järnband som först häftsvetsas
på en punkt och därefter bockas runt stolpen,
avskäres till riktig längd och fastsvetsas i sin helhet
med två horisontala och en vertikal elektrosvets.
(Transit Journal, h. 8, s. 356. ) Den nya trafiktunneln
vid Boston har Litförts av svetsade plåtsegment
med en total vikt av 12 500 t. Belagda elektroder
användes och man beräknar att med det svetsade
utförandet ha inbesparat en million dollars. (Journal
of the American Welding Society, h. 6, s. 15.)
                                                Frithiof Holmgren.

NOTISER


Vattenfallsstyrelsen. K. m: t har förordnat
överdirektören Waldemar Borgquist att fortfarande för en
tid av två år, räknat från och med den 1 januari 1933,
vara överdirektör vid statens vattenfallsverk.

Vägingenjörerna. K. m:t har förordnat biträdande
vägingenjören i Norrbottens län kapten A. I. Wolff att
för tiden t. o. m. den 30 september 1938 vara
vägingenjör i nämnda län.

Nytt om vägtjära. I dagarna har litteraturen riktats
med ett par nya bidrag om vägtjärans egenskaper och
användning, som förtjäna beaktas av såväl konsumenter
som producenter på detta område, dvs. av vägmän och
gasverksmänniskor.

"Om användning av Vägtjära utomlands" handlar ett
av civilingenjör Sten Hallberg vid Svenska
väginstitutet författat meddelande (nr 36 i väginstitutets
publikationsserie), utgörande bl. a. en redogörelse för
författarens erfarenheter från en studieresa till England,
Frankrike, Holland och Tyskland.

I företalet framhålles, att användningen av vägtjära
icke på långt när är så stor i Sverige som i många
andra länder, där årligen stora kvantiteter användas
för ytbehandling och indränkning ävensom för
vägbeläggningar av mera högklassig art. Särskilt i
Tyskland har under senare år utförts nykonstruktioner
inom tjärbeläggningstekniken, vilka torde vara av
intresse även för våra förhållanden. Författaren lämnar
bl. a. en klar och ingående redogörelse över dylika
nyare beläggningstyper, såsom tät tjärbetong,
kalltjärbetong, tjärbetongmattor ("Teerteppiche") och
tjärbetongbunden makadam ("Binstreudecke"). Av dessa
typer torde speciellt den sistnämnda vara värd beaktande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free