Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 411 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 29 okt. 1932 - Den mekaniska verkstadsindustrien, av Gunnar Dellner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Direktör G. Dellner.

näringslivet undan för undan sjunkit, och det torde vara få
verkstäder, som nu vid försäljning få full täckning för
sina omkostnader. Detta gäller särskilt vid export av
maskiner. Trots vår låga valuta äro priserna dock i
många fall för höga för att kunna medföra beställningar.
Givetvis spela numera vid exportförsäljningar även
andra faktorer in, som den enskilda firman ej kan
bemästra, såsom höjda tullar, kontingenteringar m. m.

Den svenska lokomotivmarknaden, som före
automobilismens framträdande var relativt betydande och
här i landet lämnade sysselsättning för lågt räknat
2 000 arbetare, har undan för undan gått tillbaka
för att nu fullständigt stagnera, i vad som angår
ånglokomotiv. Man kan med skäl säga, att denna
industri i Sverige är stadd i utdöende, och att
knappast något hopp finnes om dess tillfrisknande.

Genom elektrifieringen av statsbanenätet hava
emellertid lokomotivverkstäderna i någon mån
erhållit kompensation för den förlorade
ånglokomotivmarknaden. Den nu pågående elektrifieringen
Stockholm–Malmö har sålunda givit dessa
verkstäder och många andra företag ett värdefullt
tillskott i arbete. Exporten av ånglokomotiv torde i år
komma att uppgå till ett 20-tal lok, beställda i
samband med åtagande av järnvägsbyggen samt under
form av varubyten. Världsmarknadspriserna å
lokomotiv äro på grund av konkurrensen synnerligen
tryckta, varför någon export i vanlig ordning ej är möjlig.

Marknaden å vattenturbiner och regulatorer
följer ifråga om livaktighet den kurva, som
representerar industriens, samfärdselns och hushållens behov
av elektrisk kraft. Är denna kurva i stigande,
byggas nya kraftanläggningar, för vilka behövas nya
maskiner, däribland även vattenturbiner. För
närvarande torde ej någon stigande tendens finnas å
kraftförbrukningskurvan, varför de verkstäder, som
arbeta inom turbinbranschen, även få känning av
detta förhållande. De enda större arbeten, som nu
pågå inom landet, äro beställda av vattenfallsstyrelsen,
varibland främst böra nämnas de mycket
stora turbinerna för kraftverket vid Vargön.
Arbeten av detta slag lämna sysselsättning ej endast
vid turbinverkstäderna utan framför allt hos
järnbruken för tillverkning av stålgjutgods och smiden.
Det torde därför vara att hoppas, att, om nya
arbeten av produktiv art skola igångsättas av staten
för att lätta på arbetslösheten, kraftverksbyggen
komma i första planet. Man bör därvid även
betänka, att dylika arbeten säkerligen sysselsätta mera
folk av olika yrkesgrupper än exempelvis väg- och
hamnbyggnader. Dessutom torde väl – ej minst
beroende på den stora tekniska sakkunskap, som
genomgående präglar planering och anläggning av
de svenska kraftverken – dylika anläggningar vara
av stor betydelse och stort värde för staten, när
bättre tider en gång komma.

Exportmarknaden för vattenturbiner har att kämpa
mot samma svårigheter som den övriga
maskinexporten. Gäller det stora turbinanläggningar,
spelar även kreditfrågan en större roll än förr. Det är
ej ovanligt, att av maskinleverantören kräves
finansieringshjälp vid byggandet av kraftanläggningar.
Ofta gäller det därvid stora belopp, som skola
innestå under lång tid, och där säkerheten stundom
utgöres av inteckningar i kraftverket. Att vi här i
landet ifråga om dylika affärer äro handikapade av
de stora industriländerna är självfallet.

Tillverkningen av dieselmotorer och traktorer har
i hög grad minskats under de senaste åren, detta
särskilt beroende pä exportsvårigheterna.
Marknaden för stationära och mindre marina
dieselmotoranläggningar är här hemma obetydlig, varför
verkstäderna måste söka avsättning för sina produkter
på främmande marknader. Även för denna
fabrikation gäller, att kreditriskerna vid exportaffärer i
många fall äro för stora för att den enskilda firman
skall våga påtaga sig desamma. Även om i vissa
fall affärer kunna göras, är det ej möjligt att utan
mycket stor förlust försälja eller diskontera de
växlar eller andra värdehandlingar, som erhållas
såsom betalning för den försålda varan. Detta på
grund av det misstroende, som vårt bankväsende
hyser mot vissa marknader. Beställningarna gå
därför till annat håll, där resp. stater påtaga sig
en viss garanti eller ansvar för de gjorda affärerna.
Det har sedan krisens början inom industrikretsar
diskuterats möjligheten av att söka väcka
statsmakternas intresse här i landet för att ifråga om
kreditaffärer träda hjälpande emellan. Säkerligen
skulle situationen varit betydligt mycket bättre inom
vissa delar av industrien, om några tiotal millioner
kronor på sin tid ställts till förfogande för bildandet
av en garantifond för exportaffärer. Nu hava
istället olyckligtvis hundratals millioner kronor på
olika vägar vandrat till utlandet, i första hand till
Tyskland. Detta land har som bekant i stor
utsträckning använt de på detta sätt erhållna pengarna
för att därmed stödja sin egen industri, som är vår
svåraste konkurrent.

Man kan såsom sammanfattning av konjunkturläget
för de mekaniska verkstäderna säga, att
någon påtaglig förbättring ännu ej inträtt. Det
förefaller dock av flera tecken att döma, som om
ett bottenläge nu vore uppnått. En viss ljusning
– om än svag – synes även numera hava inträtt,
och stämningen är på grund av de stigande
aktiekurserna och råmaterialpriserna något mer
optimistisk än för några månader sedan. Någon
bestämd tendens till det bättre kan emellertid ännu
ej skönjas. Den kommande vintern blir därför
säkerligen en av de svåraste och allvarligaste, som
förekommit här i landet, i vad det gäller den
mekaniska verkstadsindustrien. Troligt är, att
återgången till bättre konjunkturer kommer att ske
sakta. Det tager tid att få världshandeln in på
gamla spår igen. Den allmänna politiska situationen
ute i världen inger ej några stora förhoppningar
därom.                                         Gunnar Dellner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>