Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 44. 29 okt. 1932
- Konjunkturutvecklingen, av Axel F. Enström
- Konjunkturläget inom kullagerindustrien, av Uno Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av anpassningens framåtskridande, lånekonverteringar
och Lausannefördrag m. m. inberäknade. När
sedan det konjunkturuppsving kommer, varom jag
nyss talat, föreligger emellertid enligt min
uppfattning fara för en svår Påkänning för det svenska
penningevärdet, men att gå in på det skulle så vitt
jag förstår föra utom ramen av det ämne, som man
velat i detta sammanhang belysa, och får anstå till
ett annat tillfälle. Axel F. Enström.
KONJUNKTURLÄGET INOM KULLAGERINDUSTRIEN.
 |
Direktör Uno Forsberg.
|
Kullagerindustrien torde på grund av den stora
spridningen av dess produkter inom olika
användningsområden kunna betraktas som
en ganska känslig och relativt väl avvägd barometer på
det allmänna konjunkturläget. Det bör även därvid
beaktas, att kullager i viss mån är en konsumtionsartikel och
därför också till en viss grad följer konjunkturkurvan för
konsumtionsvaror. För denna inträda ju
variationerna som bekant senare än inom
produktionsindustrien. En annan omständighet, vartill
hänsyn bör tagas innan man drager alltför
generella slutsatser, är, att kullagerindustrien, såsom
varande relativt ung, ännu har stora
avsättningsområden outnyttjade. Glidlager inbyggas allt
fortfarande på en hel del lagerställen, där kul- eller
rullager borde komma till användning i den mån
tekniskt-ekonomiska förutsättningar härför
föreligga. Kullagerindustrien erövrar således,
åtminstone delvis oberoende av konjunkturväxlingarna,
nya verksamhetsfält. Till belysande härav har å fig.
1 grafiskt återgivits SKF:s totala försäljning av
sfäriska rullager under åren 1926–1931.
Genom denna lagertyp, som tillkom år 1920 och
särskilt konstruerats för att upptaga tunga
belastningar, såsom vid järnvägsdrift och valsverk, har en
helt ny marknad öppnats och det framgår av
kurvan, hur försäljningen ökats, och detta relativt
oberoende av konjunkturerna. För jämförelses skull
har i den grafiska framställningen även återgivits
|
Fig. 1.
|
SKF:s kul- och rullagerförsäljning – i England,
Frankrike och Sverige[1] – till den elektriska
industrien och automobilindustrien för åren 1928–1931.
Av kurvorna framgår, hur försäljningen inom dessa
båda avsättningsområden, där kul- och rullager rätt
genomgående komma till användning, starkt
påverkats av det allmänna konjunkturläget,
försäljningen till automobilindustrien dock något mindre
på grund av leveransen av ersättningslager.
Däremot visar försäljningen till järnverk en betydligt
mindre påverkan av konjunkturen, beroende på att
nya inbyggnads s tallen inom denna industrigren
tillkommit.
För att emellertid giva en bild av konjunkturläget
i dess helhet, sett från kullagerindustriens synvinkel,
har å fig. 2 grafiskt återgivits för varje tilländalupet
kvartal under åren 1931 och 1932 SKF:s månatliga
försäljning inom – sålunda exkl. export – England,
Tyskland, Frankrike, U. S. A. och Sverige samt
dessutom SKF-Göteborgs totala försäljning inkl. export,
dock med avdrag för vissa specialorder av mera
tillfällig natur. För jämförelses skull har i den
grafiska framställningen även angivits den månatliga
genomsnittsförsäljningen under åren 1929 och 1930.
Vad då först försäljningen inom England beträffar
framgår av kurvan, att densamma efter nedgången
från åren 1929–1930 håller sig relativt konstant
under 1931 års tre första kvartal. Under sista
kvartalet 1931 inträder emellertid en förbättring,
beroende dels på den säsongmässiga ökningen inom
automobilindustrien, dels ock på den större
livaktighet, som gjorde sig gällande inom den engelska
industrien efter pundets skilsmässa från guldet. En
viss, om ock obetydlig försämring ägde rum efter
årsskiftet, men orderingången såväl i september som
oktober pekar på en viss förbättring.
|
Fig. 2.
|
[1] Tyskland har ej medtagits på grund av en i detta land
år 1929 genomförd, sammanslagning av ett flertal
kullagerfabriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0423.html
