Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 44. 29 okt. 1932
- Konjunkturläget inom kullagerindustrien, av Uno Forsberg
- Verktygsmaskinindustrien, av Omar Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kurvan för Tyskland visar en under 1931 och
första kvartalet 1932 fortsatt försämring, för att
därefter under andra och tredje kvartalen 1932
långsamt förbättras.
I Frankrike gjorde sig som bekant den nuvarande
krisen betydligt senare gällande, och försäljningen
höll sig ännu under 1931 års tre första kvartal på
en nivå av 65 % av genomsnittet för åren 1929 och
1930. Härefter inträdde under årets sista kvartal en
kraftig nedgång i försäljningen, men densamma
synes därefter ha nått botten. Kurvan visar en
svag tendens uppåt under tredje kvartalet 1932.
Försäljningen inom Sverige visar efter nedgången
från åren 1929–1930 ett relativt jämnt förlopp,
tydande på att botten är nådd, men utan någon mera
markerad dragning uppåt.
Kurvan för U. S. A. företer en alltjämt fallande
tendens, men att döma av rapporter från den övriga
amerikanska industrien synes botten även där vara
nådd och en svag förbättring kunna skönjas. Såväl
automobil- som verktygsmaskinbranschen, vilka båda
äro stora avnämare av kullager, äro emellertid allt
fortfarande mycket dåligt sysselsatta.
Försäljningen från Göteborgsfabriken har, efter
att under 1931 ha varit synnerligen stabil, under
1932 sjunkit med cirka 15 %, vilket torde vara att
direkt hänföra till alla de svårigheter, som i form
av valutarestriktioner, kontingenteringsbestämmelser,
höjda tullsatser m. m. sedan slutet av förra året
tillkommit i en hel del av de länder, till vilka
Göteborgsfabrikens produkter exporteras.
Skulle man av det ovan anförda våga draga några
slutsatser, förefaller det som om krisen nått sin
botten och utsikterna åtminstone för kullagerindustriens
vidkommande ha något ljusnat. Den framtida
utvecklingen torde emellertid i hög grad bliva
beroende av, huruvida ovan berörda konstlade
svårigheter för den internationella handeln komma
att ökas eller minskas. Uno Forsberg.
VERKTYGSMASKININDUSTRIEN.
 |
Disponent Omar Hallström.
|
Verktygsmaskinindustrien är känsligare för
konjunkturväxlingar än kanske någon annan industri. Orsakerna
härtill äro påtagliga. Denna industri har till huvudsaklig
kundkrets den övriga industrien. När dennas
arbetsvolym minskar och den ena maskinen efter den andra måste
ställas overksam eller gå med inskränkt tid, blir en naturlig
följd härav, att nyanskaffning av maskinutrustning minskar eller helt
upphör. När sedan en förbättring åter inträder i
konjunkturerna, måste först den förefintliga
maskinparken utnyttjas, innan det kan bliva fråga
om utvidgning av produktionsmöjligheterna genom
nyinköp av verktygsmaskiner. På grund av dessa
förhållanden är det tydligt, att verktygsmaskinindustrien
måste vara en av de första industrier,
som få känning av en lågkonjunktur och en av de
sista, som få glädje av en uppgång.
En så svår depression som den nuvarande måste
sålunda även hårt drabba verktygsmaskinindustrien,
som måste se sin omsättning sjunka betydligt. Att
denna trots ovannämnda förhållanden dock kan
hållas uppe till en viss grad, beror dels på order
från statliga och kommunala inrättningar, dels på
beställningar från företag med ekonomiska
möjligheter att under lågkonjunkturen rationalisera sin
tillverkning genom inköp av nya såväl
standard- som specialmaskiner, och vilka därigenom rusta sig
att bättre kunna möta konkurrensen, när tiderna
åter förbättras. Denna kloka och framsynta politik
föres tyvärr ej ens av alla, som äga de ekonomiska
betingelserna härför. De flesta sakna emellertid
beklagligt nog även resurserna för en sådan nydaning.
Den senaste stora krisen, som hade sin djupaste
punkt 1922, var dock ännu mera kännbar för
verktygsmaskinindustrien än den nuvarande. Då sjönko
försäljningarna fullständigt katastrofalt. Orsakerna
härtill kunna hänföras till den dåvarande
inflationen i Tyskland, som möjliggjorde för den svenska
industrien att inköpa verktygsmaskiner från detta
land till fantastiskt låga pris. Då importerades också
verktygsmaskiner från Tyskland till betydande
belopp. Nu åter är valutaläget en stark hämsko på
denna import, och ställer den svenska
verktygsmaskinindustrien i ett gynnsammare läge samt
bevarar åt vårt land en stor del av de få
maskinorder, som under nuvarande svåra kris kunna
placeras av industri samt statliga och kommunala företag.
På exportmarknaden har naturligtvis även den
svenska verktygsmaskinindustrien stark känning av
de särskilda svårigheter, som utgöras av tullmurar,
valutaspärr och en allt större tendens att om möjligt
köpa maskiner av inhemskt fabrikat. Förhållandena
inom industrien i praktiskt taget alla länder äro ju
dessutom så tryckta, att behovet av
verktygsmaskiner nedgått ofantligt. Ryssland kan ej
förbigås i detta sammanhang. Där förefinnes ju ett
mycket stort behov av verktygsmaskiner, som på
senare åren till största delen täckts genom import
från Tyskland, men även till viss grad från England.
I Ryssland äro de svenska fabrikanternas
möjligheter att konkurrera ofantligt beskurna, då
statsgaranti för en större del av leveranssumman icke
står dem till buds, vilket däremot är fallet i de båda
nyssnämnda länderna.
På grund av anförda förhållanden hava
tillverkare av mera speciella maskiner något mindre
svårigheter på exportmarknaden än tillverkare av
standardmaskiner, såsom svarvar, fräsmaskiner,
kipphyvlar och borrmaskiner etc. Den nuvarande
situationen karakteriseras av dålig sysselsättningsgrad
för tillverkare av standardmaskiner samt av
något bättre läge för tillverkare av speciella
maskiner.
Utsikterna för den närmaste framtiden äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0424.html
