- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
418

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 29 okt. 1932 - Några synpunkter på den svenska kemiska industriens läge, av Harald Nordenson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NÅGRA SYNPUNKTER PÅ DEN SVENSKA KEMISKA
INDUSTRIENS LÄGE.


illustration placeholder

Dr H. Nordenson.



På grund av sin heterogena karaktär har den kemiska
industrien i Sverige drabbats mycket olika av den rådande
lågkonjunkturen. I huvudsak äro dess produkter avsedda
för direkt konsumtion av allmänheten eller som råvara
och hjälpmedel för andra industrier och produktionsändamål.
Den kemiska industrien är sålunda i övervägande grad en
konsumtionsvaruindustri och endast i mindre grad en kapitalbildande.
Då efterfrågan å konsumtionsvaror fluktuerar
väsentligt mindre under konjunkturväxlingar än efterfrågan
å kapitalbildande produktionsmedel, har kemisk
industri i fråga om avsättningsmöjlighet i stort sett
varit bättre ställd än många andra industrigrenar.
Inom denna liksom alla övriga industrier gör sig
en bestämd skillnad gällande mella,n producenterna
för hemmamarknad och för exportmarknad.
Såsom typiska industrier, som arbeta för direkt
konsumtion av allmänheten och enbart för
hemmamarknaden, må nämnas livsmedelsindustrierna (socker,
öl, jäst, sprit, margarin). Här har lågkonjuktur en
utövat sin verkan främst i form av minskad
konsumtion från allmänhetens sida. Den som därvid
torde ha drabbats hårdast är margarinindustrien,
främst beroende på konkurrensen med smöret. Även
här torde dock den nuvarande konsumtionen ej
understiga högkonjunkturårens (1928, 1929) med mer
än 20 %.

Sedan gammalt intaga socker-, öl- och spritindustrien
en alldeles särskild ställning såsom de mest
politiskt betonade av alla våra industrier. I själva
verket torde de vara minst lika beroende av
politiska vindkast som av ekonomiska
konjunkturväxlingar. Man behöver blott erinra om, att
sockerindustrien för närvarande både för
prissättning av sina råvaror och sina produkter är bunden
genom avtal med staten. Till raden av politiska
industrier har på sistone sällat sig även
margarinindustrien. Jordbrukets svåra läge har framkallat
krav från lantmännens sida på en reglering av
margarinindustrien, och detta resulterade i år efter
riksdagens hörande i ny margarinförordning i avsikt att
åstadkomma möjligast skarpa gränser mellan smör
och margarin. Ett därvid framkommet krav om
visst färgningsförbud för margarin avvisades
emellertid dess bättre av regeringen. Ett dylikt förbud
skulle nämligen dels medfört en mycket
svårgenomförbar kontroll, dels åstadkommit ett
osäkerhetstillstånd, som säkerligen i längden ej blivit hållbart.
Dylikt färgningsförbud har också i andra länder,
där det prövats, måst slopas.

För den grupp industrier, som arbeta för konsumtion
på hemmamarknaden men under trycket av
utländsk konkurrens, såsom t. e. tvättmedel, ljus,
färger och fernissor, läder- och garverivaror, har
denna konkurrens samverkat med den allmänna
konsumtionsminskningen att skapa ett försämrat läge.
Kronans fall utgjorde emellertid för ett flertal av
dessa en lättnad genom det ökade importskyddet
med därav följande ökning i avsättningen.
Visserligen stego även de för flertalet av dessa industrier
nödvändiga importråvarorna, men den allmänna
prissänkningen på den internationella råvarumarknaden
dämpade prisstegringen, medan samtidigt den
inhemska prisnivån förblev i stort oförändrad. Detta
relativt gynnsamma läge torde dock få anses som
övergående på grund av en successiv sänkning av
priser från konkurrentländerna samt en begynnande
tendens för råvarupriser och priser å färdigfabrikat
att närma sig varandra. Exempelvis har
tvättmedelsindustrien i stort sett kunnat bibehålla sin
avsättning. Inom denna industri har den utländska
konkurrensen betydelse huvudsakligen på de dyrare
kvaliteterna. Tullskyddet på de grövre artiklarna
har här däremot medfört en successiv förläggning
inom landet av de stora koncernernas tillverkningar.
Sålunda ha som bekant Lever Bros. (Sunlight),
Henkel (Persil) och Palmolive-koncernen numera
tillverkning inom landet.

Till denna grupp industrier kan även räknas
oljeindustrien (vegetabiliska oljor), som särskilt i fråga
om andra oljor än linolja lidit oerhört av den hårda
utländska konkurrensen och nu till sist praktiskt
taget måst nedläggas. Den i år motionsvis
föreslagna skyddstullen av 7 öre per kg avslogs av
riksdagen. Sedermera har emellertid oljefabriken i
Karlshamn övertagits av Kooperativa förbundet, som
beräknar igångsätta den under närmaste tiden, och
man avvaktar med intresse detta försök att utan
tullskydd driva denna industri.

Sådana industrier, som arbeta för hemmamarknaden
men för sin avsättning äro särskilt beroende
av vissa andra näringsgrenar, bliva särskilt lätt
drabbade av konjunkturväxlingar. Sålunda har
sprängämnesindustrien starkt påverkats av inskränkningen
i gruvdriften och gödningsämne sindustrien haft svåra
känningar av jordbrukskrisen. Trots att denna
började redan 1929 visade ännu år 1930 jämförelsevis
goda avsättningssiffror för såväl superfosfat som
kvävegödningsmedel. År 1931 och 1932 medförde
däremot mycket avsevärd minskning, medan den
utomordentligt goda skörden i år har medfört en
ökning under den nu avslutade höstsäsongen för såväl
superfosfat som kvävegödningsmedel. Priserna hava
dock på grund av den utomordentligt starka
internationella konkurrensen varit starkt pressade.

Inom kväveindustrien är särskilt att anteckna
uppförandet av en fabrik för salpetersyra ur
luftkväve vid Ljungaverk under medverkan av
försvarsmyndigheterna. Detta innebär ej blott möjlighet
att i fredstid förse den inhemska marknaden med
en stor del av dess behov utan framför allt
möjlighet att, vid krigstillfälle, inom landet framställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free