Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 421 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 29 okt. 1932 - Kraftstatistik, av C. K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. k. kopparkrisen samt storstrejken, finnes därför
icke. Fredskrisen efter världskriget avspeglar sig
emellertid synnerligen karakteristiskt; det dröjde då
endast till 1922 à 1923, innan den industriella
konsumtionen nådde upp till 1920 års nivå. 1928 var
ett strejkar. Den nuvarande krisen markeras av
kurvornas större eller mindre avböj ning för åren
1930 och 1931. Det är egentligen endast den
elektrokemiska och elektrotermiska industrien, som visat
nedgång. Den borgerliga förbrukningen visar fortsatt
ökning och konsumtionen för järnvägar och
spårvägar har stått stilla. Slutresultatet för det hela blir
en ytterst obetydlig nedgång för 1931 jämfört med 1930.

Fig. 2 anger utbyggnadseffekten åren 1900–1931.
Oftast förflyter ju för större kraftverk ett par
tre år mellan tidpunkterna för verkens påbörjande
och igångkörning. Storleken av den vid varje
tidpunkt utbyggda effekten är därför resultat av den
optimism eller pessimism som härskat några år
tidigare. Liksom kurvorna å fig. 1 ange kurvorna i fig.
2 det sätt, varpå utvecklingen i stora drag förlupit.

Fig. 3 belyser utbyggnadsinitiativet åren 1906–1931,
dvs. av staten och enskilda under denna tid
påbyggda utbyggnad, och i grova drag den
ungefärliga utnyttjningstiden av kraften. Kurvan över total
energiproduktion upprepas.

De höga staplarna (svarta för kommuner och
enskilda, ofyllda för staten) under särskilda år
markera att kraftbehov förelåg eller väntades
uppkomma. Tydligast framgår detta av de fyllda
staplarna, särskilt de enskilda kraftverkens tillkomst är
ju i hög grad avhängigt av framtidsutsikterna,
medan statens anses vara i något mindre grad beroende
därav. Utnyttjningstiden för vattenkraften under
åren 1914–1931, dvs. energiproduktionen i kWh
dividerad med den installerade effekten i kW,
framgår av den nedåt lagda kurvan. Den anger en
stegring under de första krigsåren, därpå en fallande
tendens från 1916, i samband med råvarubrist och
nytillkommande kraftverk, den fallande tendensen
sedermera ytterligare accentuerad under fredskrisen
och slutligen en stegring fram till 1929, då en
vändning återigen inträder och kurvan åter faller för att
som man får hoppas och tro redan i år nå ett nytt minimum.

Kraftindustrien som helhet har i varje fall t. o. m.
1931 föga berörts av krisen, vilket måhända ännu
tydligare än av diagrammen framgår av följande
tabell:
Energiförbrukning i millioner kWh.

	1929	1930	1931
Större industri till motorer,
belysning och värme . . .	2 460	2 497	2 547
Elektrotermisk och elektrokemisk industri . . .	942	927	734
Elektriska ångpannor . . .	175	195	269
Elektriska järnvägar (och
spårvägar) i allmän trafik . . .	222	222	220
Småindustri, hantverk, lantbruk,
hushåll och övrig borgerlig belastning samt
underdistributörer . . .	530	589	638
–––––––––––––––––––––––––
Summa	4 329	4 430	4 408

Fig. 3. Utbyggnadsinitiativ och utnyttjningstid.

För 1932 måste man nog konstatera att nedgången
varit större, särskilt under andra kvartalet,
företrädesvis beroende på massakonflikten. Svenska
elektricitetsverksföreningens energistatistik för tredje
kvartalet 1932, som i skrivande stund blivit färdig och
välvilligt ställts till förfogande, anger att nedgången
även under juli månad jämfört med juli 1931 varit
betydlig. Under augusti och september har
emellertid en väsentlig återhämtning ägt rum och dessa
månader visa siffror, som med endast omkring 6 %
understiga 1931 års motsvarande värden.

Utsikterna för framtiden äro ju i allt väsentligt
beroende av de industriella konjunkturerna. Tidigare
erfarenheter ge vid handen att kraftkonsumtionen
snabbt börjar öka igen, så snart en vändning till det
bättre inträtt. Även om den nuvarande krisen har
sina särskilda komplikationer, så torde den väl
ingalunda vara så individuellt färgad, att man vid
övergången till en uppåtgående konjunktur står inför
övervägande nya utvecklingslinjer inom den
industriella utvecklingen. Det förefaller därför som om
man ur kraftindustriens synpunkt hade anledning
att på övligt sätt planera för framtiden, dock, om
detta icke redan skett, med beaktande av den
förskjutning på ett eller annat år, som kan vara
påkallad med hänsyn till just nu rådande förhållanden.
                                                                        C. K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>