Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 5 nov. 1932 - Den tekniska forskningen under året, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bränningsluften. Denna kombination ger en oväntat
hög ekonomi.
Den vetenskapliga forskningen på värmeproblemens
område kretsar företrädesvis omkring frågorna
om värmeavgivning och värmeöverföring mellan
media under olika hastigheter och andra betingelser.
Nusselts grundläggande formler ha härvid fått en
kompletterande belysning. Den kunskap, som
sålunda är under framväxt, har stor betydelse på
många områden, såsom för ånggenerering, för
förbränningsmotorernas utformning, för avdunstnings-
och andra apparater inom kemisk industri m. m. I
detta sammanhang kan nämnas att särskilt genom
Göttingeninstitutets arbeten man numera kommit så
långt i fråga om beräkning av förlusterna i
rörledningar, att man kunnat sammanföra alla tidigare
delproblemlösningar, sålunda rörande vitt skilda media
etc., under ett sammanfattande formelsystem.
De små oljemotorerna – diesel och andra – för
bilar och flyg fortsätta alltjämt att vinna mark från
bensinmotorn. En nyhet, vars värde man nog ännu
ej kan bedöma, är en sextaktmotor, med vilken man
avser att kunna bättre utnyttja de extra tunga
oljorna, tjäror o. dyl.
På elektroteknikens område uttränga
kvicksilverriktarna hastigt roterande maskiner för
understationer på grund av den automatisering och
rationalisering, som de innebära. I Sverige har en tillverkning
med framgång upptagits av Asea. Den gallerstyrda
riktaren har av Brown Boveri apterats för
järnvägsdrift med växelström. Ett sådant lokomotiv blir
förbluffande enkelt i uppbyggnad.
I Amerika ha väldiga elektrifieringar ägt rum.
Enbart Pennsylvaniabanan har, då den under nästa
år blir färdig, en installerad understationseffekt av
1 1/3 million kW eller lika mycket ungefär som
Sveriges utbyggda vattenkraft.
Av tekniskt intresse är att anteckna att en första
sträcka av de ungerska banorna utrustats med
Kando-systemet. Detta, som länge varit föremål för ett
mestadels misstroget meningsutbyte i fackmannakretsar,
utmärkes därav, att energien uttages direkt
ur det allmänna 50-periodnätet, sålunda utan
omformning i understationer.
De gamla oljeströmbrytarna, vilka för stora nät
hotat antaga fantastiska dimensioner, ha, såsom jag
haft anledning nämna vid tidigare tillfällen, fått unga
konkurrenter, som reda sig utan olja. Så som ofta
är fallet går utvecklingen emellertid även i sicksack.
Sålunda är man nu i färd med att omkonstruera
oljebrytarna i syfte att höja deras släckningsförmåga,
snabbhet och bryteffekt genom konstgrepp av olika
slag, forcerad oljeblåsning m. m. Man har även
börjat använda kemiska tillsatsämnen för
ljusbågssläckning, exempelvis borsyra.
De elektriska högfrekvensgeneratorerna ha hastigt
utvecklats såsom en följd av metallurgernas stigande
intresse för högfrekvensugnen. Man kan nu få en
1 000 kW maskin med 960 ~ och nära tredubbla
denna effekten vid 420 ~.
Ett nytt uppslag har framträtt på ackumulator
området, den s. k. zink-jod-cellen, som gör anspråk på
att uppvisa en mångdubbelt större spec. kapacitet än
både bly-ackumulatorn och den alkaliska.
Den vetenskapliga forskningen arbetar ivrigt på nya
typer av elektriska lampor, utmärkta av högre spec.
ljusutbyte. Utöver laboratoriets tröskel ha dock ännu
knappast något resultat trängt.
Från ett annat område av den fysikaliskt-tekniska
forskningen är ett anmärkningsvärt resultat att
anteckna. Man har funnit, att i beröringsytan mellan
halvledare och metall under vissa betingelser
uppstår ett s. k. spärrskikt, som påverkar riktningen av
en genomgående elektronström. Under inverkan av
ljus uppstår en dirigering av elektronerna, som kan
ta formen av kraftiga strömmar. Man har på detta
sätt fått fram en ny klass av fotoceller, utmärkta av
en minimal tröghet och mäktiga av en så pass stor
strömstyrka, att den kan direkt registreras utan
mellankomst av förstärkare. Teoretiskt är förloppet
ännu ej fullt klarlagt, men de praktiskt-tekniska
tillämpningarna äro påtagliga realiteter. Såväl
kopparoxidulceller som en ny klass selenfotoceller ha
fått praktisk användning. Man synes här stå vid
början av en märklig utvecklingslinje, fruktbar både ur
teoretisk och praktisk synpunkt.
Ett annat laboratorieresultat av stor räckvidd är
högvoltsröntgenröret, arbetande med spänningar på
millioner volt, möjliggörande oerhört kraftig strålning.
Ett märkligt tidens tecken är att såväl amerikanska
som tyska forskningsanstalter på allvar upptagit
undersökningar rörande buller. Sålunda har man på
det tyska Heinrich-Herzinstitutet konstruerat
mätinstrument, varmed det är möjligt att i objektiva tal
ange styrkan av olika slag av ljud och buller.
Härigenom blir det möjligt att bedöma åtgärder till
oljudets bekämpande. Man har sålunda i Tyskland tagit
itu med såväl gatu- som inomhusstörningar. Det
visar sig, att det finns möjligheter att väsentligt mildra
ljudet från motorcyklar, signalhorn, motorer m. m.
ävensom att genom byggnadstekniska åtgärder
ljudisolera byggnadsdelar. Ljudisoleringens problem har
även i Sverige föranlett ytterligare undersökningar i
samband med de nya sjukhusplanerna.
På kommunikationsteknikens område står alltjämt
järnvägarnas kamp för tillvaron i förgrunden.
Dieselloken förbättras kontinuerligt och omhuldas ivrigt på
sina håll. Oljemotorernas användning för tyngre
traktion hänger ytterst på problemet: kraftöverföring
eller utväxlingen från motorn. I amerikansk praxis
dominerar den elektriska överföringen. En svensk
växel, av Lysholm-Smith, har lämnat försöksstadiet
och synes inge goda förhoppningar. I detta sammanhang
må nämnas en annan svensk nyhet, Nomy-lagret,
av G. Wallgren, en på vetenskaplig grund vilande
utveckling av det gamla glidlagret i syfte att
särskilt möta de stora påkänningarna vid tung drift.
Ett uppmärksammat inslag i järnvägstekniken
utgör den s. k. Michelinvagnen eller rälsbussen, som
snart torde komma att provas i drift även i Sverige.
Tillsvidare är dess trafikkapacitet rätt begränsad,
och framtiden får utvisa huru pass utvecklingskraftigt
uppslaget är. En amerikansk konstruktion med
2 X 6 axlar, 6,1 ton och 40 passagerare utgör väl för
ögonblicket den maximala prestationen.
Den teknisk-vetenskapliga forskningen på
skeppsbyggnadsområdet sysslar för ögonblicket med
påfallande iver med propellerproblemet under intim
samverkan mellan teori och praktik. Vissa resultat
varsla om att något nytt är i vardande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
