Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 5 nov. 1932 - Den tekniska forskningen under året, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På flygteknikens område komma detaljförbättringar
i löpande följd. Det rostfria stålet har gjort
sitt inträde i flygplanbyggnad. Ett flertal
dieselmotorer uppgivas vara i bruk, dock endast i smärre
storlekar (ej över 200 hk). Från Amerika
rapporteras om ett effektivt höjdmätningsinstrument i form
av en modifikation av det inom sjöfarten med så stor
fördel använda ekolodet. Det uppgives med
bestämdhet, att man både från tysk och fransk sida snart
skall vara färdig med förberedelserna till ett
erövrande av stratosfären för trafikändamål. Piccards
bekanta ballongrekognoseringar i dessa regioner
torde icke bli utan betydelse för tekniken.
Korrosionsfrågan, som är av särskilt intresse inom
flygtekniken, är jämväl av stor vikt för många
andra tekniska områden och föremål för ett intensivt
studium. Bland vunna praktiska resultat må nämnas
nya framsteg i avseende på metallytans behandling
före anbringande av skyddsmaterial, t. e.
fosfatering av järn och Jirotkaförfarande vid lättmetaller.
Användning av kautschuk såsom ytskyddsmedel gör
lovande framsteg.
Det kemisk-tekniska området är av sådan
vidsträckt omfattning, att det erbjuder väsentliga
svårigheter att få fram en samlad överblick över
detsamma. Inom akademiens avdelning för
kemisktekniska vetenskaper har ett försök gjorts att under
ett symposion diskutera hithörande frågor, varvid
jag inhämtat följande notiser.
Inom den oorganiska kemien har den vetenskapliga
forskningen på silikatkemiens område bragts i
ett nytt läge genom röntgenografiska
strukturforskningar. – V. M. Goldschmidt har genom
kombinationer av mikroanalysmetoder lyckats påvisa mycket
små halter av ädelmetall i mineral.
En inhemsk framställning av zinkvitt genom
förbränning av zink har kommit till stånd
(Metallverken, Västerås).
Betongklinker, framställda av lera, ha på grund
av porös struktur och därmed följande lätthet fått
användning för betongblandningar för
lättviktskonstruktioner. Kiselkarbidteglet (eldfast) har
framträtt såsom ett gott material för vissa specialändamål.
För den organiska kemien ha särskilt dipolmomentbestämningar
och röntgenografiska undersökningar
lämnat upplysningar om storleks- och
formförhållandena hos kolföreningarnas molekyler.
Röntgenografiska undersökningar hava även givit värdefulla
upplysningar angående finstrukturen hos fibermaterial,
särskilt hos cellulosa och cellulosaderivat. På
sista tiden har ej blott nitrocellulosan utan ock själva
nitreringsprocessen och den därpå följande
stabiliseringen av nitrocellulosan varit föremål för sådana
undersökningar, och de erhållna röntgendiagrammen
hava givit en väsentligt vidgad kännedom om dessa
processer.
Inom den teoretiska organiska kemien har
därjämte särskilt kinetiken på senare tider ivrigt
bearbetats, och vid det syntetiska arbetet ha kinetiska
synpunkter alltmer börjat läggas till grund för
utarbetandet av nya framställningsmetoder. – Som
råmaterial för framställningen av nya, praktiskt
värdefulla kolföreningar ha åtskilliga naturliga eller
tekniska produkter börjat konkurrera med
stenkolstjäran. Så ha särskilt i Amerika naturgaser och
krackningsgaser härvidlag börjat komma till
vidsträckt användning, och syntetisk framställning av
fettsyror genom oxidation av paraffinkolväten lär
numera ha kommit i det tekniskt-industriella stadiet
samt uppges i dagspressen komma att i stor
omfattning tillämpas i Ryssland. – Av intresse i detta
sammanhanget är också, att högtryckstekniken synes
få användning för reducering av organiska syror.
Enligt uppgift lära nämligen fettsyreestrar och även
fria fettsyror vid 200–300 atm och 200–300°C med
katalysatorer till hjälp kunna hydreras till
motsvarande alkoholer.
En allt större åtgång av stenkolstjäror förorsakar
emellertid den moderna vägtekniken, och i fråga om
användningen av tjäror för vägförbättringsändamål
äro beaktansvärda framsteg att anteckna. Svenska
försök att på detta sätt ytbehandla grusvägar
tilldraga sig stort intresse. Som konkurrent till
stenkolstjäran i fråga om organiskt-kemiskt råmaterial
börjar även träet erbjuda vissa möjligheter, särskilt
i samband med kolningen och cellulosaframställningen.
Schollermetoden att ur trä efter försockring
framställa sprit har redan omnämnts, och även på
andra vägar söker man finna nya metoder att
framställa motorsprit.
Dr E. Rinman har gått vidare i sina kända arbeten
och utarbetat en metod, som i sina huvuddrag blivit
provad i halvstor skala i England, avseende att
kemiskt behandla avfallsluten från natroncellulosaprocessen
– eventuellt vedmaterialet direkt – på
sådant sätt att värdefulla produkter, delvis av
oljekaraktär, utvinnas ur processen. En prövning i full
skaleanläggning skulle emotses med stort intresse.
Cellulosaindustrien står för vårt land i intressets
brännpunkt. Denna industri har träffats hårt av
den världsekonomiska krisen och det våldsamma
prisfallet. För att i möjligaste mån kompensera
verkningarna härav har man måst sätta in alla
krafter på tekniska förbättringar och nydaningar till
produktionens förbilligande och kvalitetens förbättrande.
Med nya cirkulationssystem för sulfitkokningen
har man uppnått väsentliga framsteg i driftekonomi
och kvalitet. Med barkningstrummor, där virket i
rått tillstånd får så att säga bearbeta sig självt, har
vunnits en icke oviktig besparing i arbete och
material. På ett par håll har genomförts en
blekningsprocedur för sulfatmassa, varigenom man avser att
kunna väsentligt höja denna varas kvalitet och därmed priset.
Konstsilkeindustrien, som är en stor avnämare av
cellulosa, har ’som bekant uppvisat en exempellös
utveckling under det sista årtiondet. Även här ha
förhållandena på senaste tiden framtvungit en serie
betydande tekniska framsteg, varigenom processen
förenklats och gjorts mera arbetsbesparande.
Metoden att ur sulfitlut framställa jäst har
kommit till användning i Finland. – Den vanliga
jästfabrikationen har att uppvisa tekniska framsteg av
intresse. Sålunda har införts rening av melassen
genom centrifugering och en kontinuerlig metod för
jäsningen. En svensk konstruktion av pressapparat
tilldrager sig intresse. Som kväve- och fosfornäring
har ammoniumfosfat med framgång kommit till
användning i stället för ammoniumsulfat och
superfosfat.
Från livsmedelsindustriens område må följande
anföras. Möjligheterna till vårt lands självförsörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
