- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
430

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 5 nov. 1932 - Ekonomisk översikt - Notiser - Stockholms dockfråga - Den högre tekniska undervisningens ordnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visar för första gången ett förlustkvartal. Underskottet,
beräknat i vanlig ordning, utgör $ 4,46 mill., medan
för samma tid i fjol redovisades ett netto på $ 13,33
mill. och under andra kvartalet i år en dylik på $ 5,33
mill. General Electrics netto har gått ned från $ 9,87
mill. under tredje kvartalet i fjol till $ 2,72 mill. under
det sistlidna. Den kraftiga hausse, som under juli och
augusti ägde rum under inflytande av eller, måhända
riktigare uttryckt, i växelverkan med stegringen av
varupriserna på ett flertal mycket betydelsefulla
råvaror, byttes i början av september i ett långsamt men
markerat kursfall, som även fortsatt under oktober.
Minskningen av utsikterna för Hoovers återval har av
allt att döma väsentligt medverkat till denna
utveckling. Läget på penningmarknaden har varit lätt, och
man har den senaste tiden väntat en sänkning av
diskontot till 2 proc. Samtidigt med att Federal Reserve
Boards guldkassa kraftigt växt, ha bankernas
girotillgodohavanden hos centralbanksorganisationen starkt
ökats. Såsom en följd av de statliga åtgärderna till
stöd för bankerna och den på grund därav minskade
misstron mot dem kan inregistreras en stegring av inlånen.

Vänder man åter blicken mot Europa, kan man
kanstatera, att det föreliggande statistiska materialet icke
antyder någon förbättring under de tre månader, som
denna förmärkts i U. S. A., utan att läget är tämligen
oförändrat. Huruvida den optimism, som avspeglat sig
i en hel rad uttalanden från ledande håll inom
näringslivets olika områden, har någon faktisk grund, är svårt
att konstatera, och skulle dylik finnas, måste den
hittills väsentligen kommit till uttryck i rikligare
inflytande order, som, ännu icke påverkat de stora
basindustriernas sysselsättning. Såsom tidigare framhållits
ger det handelspolitiska läget Europa all anledning att
vara skeptiskt beträffande konjunkturutvecklingen. Vi
ha själva lagt allt för många och stora hinder i vägen
för en konjunkturförbättring genom de barriärer av
olika slag, som vi byggt upp mot den mellanfolkliga
handeln, för att denna åter skall kunna blomstra upp.
Riva vi icke snabbt ned dem måste vi bereda oss på att
betala de kostnader det kräver att komma över dem,
och detta måste ske genom sänkning av levnadsstandarden.
Utsikterna att konferensvägen komma igenom
tullmurarna té sig allt annat än goda.

NOTISER


Stockholms dockfråga. Som Teknisk tidskrift på sin
tid meddelade, bildades år 1930 på initiativ av
Stockholms stads hamnstyrelse en kommitté för utredning av
vissa Stockholms hamnförhållanden berörande frågor.
Kommittén uppdrog vid sitt konstituerande sammanträde
den 4 februari 1931 åt en tremannadelegation att
för lösandet av Stockholms dockfråga utföra vissa
utredningar. Delegationen har i dagarna avgivit sitt
utlåtande, som i huvudsak innehåller följande:

Dockningsmöjligheterna i Stockholm för större
handelsfartyg äro mycket otillfredsställande. De för dylika
fartyg användbara dockorna äro Galärvarvsdockan,
vilken numera icke användes för enskilt behov, samt
Gustaf V:s docka å Beckholmen. Den sistnämnda har
sådana dimensioner, att den är fullt tillräcklig för de
största fartyg som anlöpa Stockholm. Ett flertal
vägande erinringar ha dock riktats mot densamma, bl. a.
att den saknar verkstads-, förråds- och kontorsbyggnader,
arbetsmaskiner för verkstadsdrift, kranar och
förtöjningskajer. Den är heller icke belägen i omedelbar
närhet av något varv och har ett så stort djup (11 m
mellan bottnen och kajplanet), att arbetet avsevärt
försvåras därav. Den av marinförvaltningen fastställda
taxan kan ej tillämpas på ett tillräckligt smidigt sätt.

Delegationen har undersökt, i vad mån dockfrågan
kan lösas genom att Gustaf V:s docka kompletteras, och
därvid funnit, att även efter en komplettering med
verkstäder och nödiga arbetsmaskiner m. m. dockans
användande kommer att vara förenat med betydande
olägenheter. Enär dockan ej ligger i närheten av något
varv, komma de tidsödande och dyrbara transporterna
av materialier och verktyg mellan dockan och
vederbörande varv ej att bortfalla, Endast i det fall, att å
Beckholmen anlades ett fullständigt, av annan varvsanläggning
oberoende varv, torde med användande av Gustaf
V:s docka vinnas en i huvudsak tillfredsställande
lösning av dockfrågan. En sådan synes dock f. n. omöjlig
att genomföra. Så länge Stockholms flottstationsfråga
ännu är olöst, torde staten ej vara hågad att avhända
sig dockan, och Stockholms stad å sin sida torde ej vilja
investera kapital i en anläggning å Beckholmen, därest
marken ej befrias ur statens ägo. Varvsanläggningen
beräknas dessutom draga stora kostnader, approximativt
beräknade till 3 mill. kr. utom marklösen, varför redan
av ekonomiska skäl denna utväg ej är tänkbar.

Delegationen har även prövat ett annat alternativ,
nämligen anskaffningen av en flytdocka i anslutning
till något nu befintligt varv. Detta alternativ är
enklare och mera rationellt. Kostnaden för en flytdocka
av de dimensioner som måste ifrågakomma (längd på
kölblock 125–136 m, fri bredd mellan fendrar 23 m,
djup på kölblock, nedsänkt, 7 m och lyftförmåga 8 000
ton) ha beräknats till ca 1 800 000 kr. Enda tänkbara
förläggningsplatsen för en sådan docka anses Finnboda
varv utgöra. Detta varv uppger sig tekniskt väl rustat
för att kunna omhändertaga och utnyttja en docka för
de stora fartygen men kan förränta endast en mindre
del av kostnaderna för en docka av nämnd storlek.
Delegationen anser i likhet med kommerskollegium (se
Teknisk tidskrift 1930, sid. 546), att såväl staten som
Stockholms stad böra lämna bidrag till dockan. Vid
fördelningen av anskaffningskostnaden utgår
delegationen från att varvet investerar åtminstone det belopp
som det anser sig kunna förränta, att övriga enskilda
sjöfartsföretag teckna något bidrag samt att staden och
staten härefter tillsätta de resterande medel som finnas
behövliga.

För staden synes det vidare böra förutsättas, att
staden erhåller del av en eventuell vinst å dockrörelsen
såsom ränta å sitt investerade kapital, så att stadens
bidrag ej helt får karaktären av subvention. Staden bör
m. a. o. ingå som delägare i det bolag, som skall
utarrendera dockan till varvet. Det anses dock, att ej heller
detta alternativ kan genomföras vid nuvarande
ekonomiska läge, och delegationen rekommenderar därför, att
frågan ånyo upptages, så snart förhållandena det medgiva.

Den högre tekniska undervisningens ordnande. De
av k. m:t år 1929 tillkallade sakkunniga för utredning
av frågan om den högre tekniska undervisningens
organisation hava i dagarna begärt entledigande från sitt
uppdrag, enär de organisationsändringar, vilka av
utredningen framgått som önskvärda, måste medföra så stora
kostnader, att deras genomförande inom en närmare
framtid måste anses uteslutet. De sakkunnigas
sekreterare, kanslisekreteraren H. B. Hammar, har dock
lämnat en sammanfattning av de resultat, vilka uppnåtts
under utredningsarbetet och vilka bl. a. innehålla
följande synpunkter:

Chalmers’ tekniska institut bör snarast omorganiseras
till en teknisk högskola, vilket dock ej kan ske
enbart genom förändring av namnet och en lönereglering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free