Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 12 nov. 1932 - Kan en underjordisk vattentillgång skyddas genom lagstiftning? av J. Gust. Richert - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt
grundvattenströmmar som utmynna i havet. Sänkes
vattenytan under havsytan, inströmmar saltvatten i
grunden. Om vattenytan endast sänkes till havets nivå,
så att nedanför brunnarna bildas ett stillastående
vattenmagasin, sprides sältan genom diffusion.
Förutsättningen för sältans utestängande är att en så
stor del av strömmen fortfarande framsläppes, att
strömhastigheten uppväger diffusionshastigheten,
såsom antydes i fig. 8.
Så långt skulle Malmö stad kunna foreera
pumpningen från sina brunnar vid Vinninge, om ej
hänsyn måste tagas till grannstaden Lund, som anlagt
brunnar i samma artesiska ström närmare dess utlopp.
Om en grundvattenlag kommer till stånd, vilka
principer böra då tillämpas?
Prioriteten? För 30 år sedan funnos i
bondgårdarne kring Vinninge artesiska brunnar under så
högt vattentryck att de bildade "springbrunnar", till
nytta och trevnad. Skulle då dessa mannar
kunnat genomdriva förbud för den skånska
huvudstaden att tillgodogöra sig den artesiska strömmens
hälsobringande vatten? Med mera fog skulle väl
staden kunnat påfordra stängning av brunnar,
vilkas vatten fick "löpa fåfängt sin kos". Nu är
springbrunnarnas saga all.
Koncessionsprincipen bereder ett gott skydd men
har hittills varit främmande för svensk
vattenlagstiftning.
Den engelska "protection radius principle", enligt
vilken en ny brunn skall anläggas så långt från en
befintlig brunn att de lokala sänkningstrattarna ej
skära varandra, bereder ett visst skydd eller rättare
en viss trygghetskänsla. Sin lilla tratt vill man ha
i fred, det är ett beskedligt krav. Men ack, vare sig
den nya brunnen anlägges på en kilometers eller en
mils avstånd kan den framkalla en allmän sänkning
av vattenytan med därav följande vattenminskning
i alla brunnar. Inför detta oundvikliga öde må
man fromt resignera. Fattigdom blir lätt att bära
när den drabbar oss alla, förkunna moderna auktoriteter.
Det vore förmätet av mig att söka uppdraga
riktlinjerna för en framtida grundvattenlagstiftning. Jag
tillåter mig dock att uttala min förhoppning att dess
genomgående princip må bliva, att det mindre
intresset får vika för det större, men bevislig skada
ersättas.
En grundvattenlag blir svår att skriva och ännu
svårare att tillämpa. Vid reglering av öppna
vattendrag har domstolen möjlighet att genom besiktning
bilda sig ett omdöme om den ena eller andra
åtgärdens effektivitet. Stilla sjöar och vilda forsar
ligga i öppen dag, man kan så att säga "ta på
vattnet". Men när det gäller att bedöma osynliga
naturförhållanden bli svårigheterna större. Av
terrängens topografi kan man sällan sluta sig till vad
som rör sig på djupet, och om domstolens herrar
ledamöter titta ned i en och annan brunn bli de ej
stort klokare för det. Domstolen måste grunda sin
uppfattning på geologers och hydrologers
utredningar, vilka kunna gå stick i stäv mot varandra.
Den måste taga ställning till sådana frågor som
den lokala och allmänna sänkningens påverkan av
periodiska vattenstånds variationer, förekomsten av
olika grundvattenvåningar, fria eller uppdämda
strömmar, måhända även fixera brunnars inbördes
avstånd och vattenståndets tillåtliga sänkning.
På den till diskussion uppställda frågan: Kan en
underjordisk vattentillgång skyddas genom
lagstiftning, ber jag för egen del att få svara: Ja, till en
viss grad.
Men, för att citera en talare vid ett diskussionsmöte
i London, domstolen kommer att bli ställd
inför så kvistiga problem att Salomos visdom skulle
kommit till korta. J. Gust. Richert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
