- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
439

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 12 nov. 1932 - Notiser - Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita - Den norske ingeniørforening i eget hus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beräknats till 9,4 mill. kr., varav 7,75 mill. kr. hittills
anvisats. För nästa budgetår begäres återstoden av
beloppet, 1,65 mill. kr. Hela kraftstationen beräknas
kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1933–1934.

Genomförandet av andra stadiet av Motala ströms
veckoreglering beräknas kosta 700 000 kr., varav hittills
500 000 kr. anvisats. Några arbeten hava ännu ej hunnit
på allvar igångsättas, enär laga tillstånd ej förelegat.
Detta beräknas dock kunna erhållas vid sådan tid, att
arbetena i huvudsak kunna utföras under loppet av
nästa budgetår, varför det resterande beloppet, 200 000
kr. upptagits i petita till nästa års riksdag.

Sedan laga tillstånd erhållits för uppförande av
Malfors kraftstation, har arbetena på denna igångsatts.
Totalkostnaden har beräknats till 9,8 mill. kr., varav
hittills 3,2 mill. kr. anvisats. Om arbetena skola bedrivas
efter den i fjol framlagda planen, vilken innebär, att
stationen skall bliva färdig vid årsskiftet 1935–1936,
erfordras för nästa budgetår 2,5 mill. kr.

Att intet anslag begäres för arbeten vid Porjus
kraftstation beror på de starkt försämrade utsikterna för
avsättningen av kraft från detta kraftverk. Dels har den
katastrofala nedgången av malmexporten från
norrbottensfälten medfört motsvarande nedgång i
kraftförbrukningen, och någon förbättring av läget kan f. n. ej
förutses. Dels har Narviks kommun uppfört ett kraftverk
för tillgodoseende av bl. a. kraftbehovet för driften av
den norska bansträckan samt för malmbolagets
utlastningsanordningar i Narvik. Det torde dröja åtskilliga
år, innan härav orsakade nedgång i kraftförbrukningen
kan kompenseras av ökad förbrukning å andra håll.
Styrelsens f. n. bedrivna anläggningsarbeten åsyfta
främst beredande av arbete åt den i Porjus kvarvarande
arbetarstammen vfrån tidigare arbeten därstädes.
Styrelsen har dock sökt förflytta en del av Porjusarbetarna
till söderut belägna arbetsställen, där de kunna
sysselsättas med mera produktivt arbete.

För arbeten å kraftstationer begäres alltså ej mera
än 4 350 000 kr., vilket belopp är det lägsta som
förekommit på flera år.

För inköp av vattenfall m. m. har för tiden till den
1 juli 1933 beviljats sammanlagt 16,7 mill. kr., varav
f. n. endast ca 122 000 kr. återstå odisponerade. I
stort sett hava inköpen avsett vattenfall i nedre
Norrland (11,3 mill. kr.), huvudsakligen i Indalsälven,
Ångermanälven och Fjällsjöälven, varigenom successivt
tryggats den vattenkraftreserv som erfordrats för den
fortsatta utvecklingen av statens kraftdistribution inom
mellersta Sverige, sedan statens sydligare belägna
vattenfall blivit utnyttjade, vilket torde inträffa snart nog.
För nästa budgetår begäres ett anslag av 300 000 för
inköp av vattenfall.

För utförande av distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk
under nästa budgetår begäres 3 mill. kr., därav 390 000
kr. för Trollhätte kraftverk, 1 075 000 kr. för Älvkarleby
kraftverk, 150 000 kr. för Motala kraftverk, 100 000 för
Västerås kraftverk och 185 000 kr. för Norrländska
kraftverken.

För tillgodoseende av kraftbehovet vid norra
stambanan, till vars elektrifiering järnvägsstyrelsen kommer
att begära anslag, har mellan järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen och Krångede a.-b. träffats preliminär
överenskommelse om kraftleverans. Denna beräknas till en
början komma att röra sig om ca 74 mill. kWh pr år,
sedan elektrifieringen blivit helt genomförd. Enligt den
av järnvägsstyrelsen uppgjorda planen skulle
elektrifieringen successivt igångsättas från de olika
matningspunkterna vid följande tidpunkter: Krylbo 1/10 1934,
Uppsala 1/4 1935, Ockelbo 1/10 1935, Ljusdal 1/4 1936
och Ånge 1/10 1936. Vattenfallsstyrelsen skulle
ombesörja komplettering av transformatorstationen i
Uppsala samt byggandet av transformatorstationer i Krylbo,
Ockelbo, Ljusdal och Ånge samt en ny primärlinje
Västerås–Krylbo, allt för en kostnad av 1 995 000 kr. För
nästa budgetår beräknas ett anslag om 745 000 kr. bli
erforderligt, att disponeras för linjen Västerås–Krylbo
samt transformatorstationen på sistnämnda plats.

Den norske ingeniørforening i eget hus. I närvaro av
norske konungen och en stor representativ församling
invigdes den 1 november "Ingenørenes hus" i Oslo.
Bland de vid högtidligheten närvarande, som fyllde
byggnadens festsal till sista plats, märktes förutom
konungen representanter för stat och kommun,
ingeniørforeningen m. fi. organisationer samt en del utländska
gäster. Högtidligheten inleddes med att en orkester
spelade Svendsens festpolonais, varefter ingenjör Frimann
Dahl, ordförande i N. I. F:s Osloavdelning, hälsade de
närvarande välkomna. Högtidstalet hölls av ingenjör
Hallgrim Thoresen, ordförande i byggnadskommittén.
Han erinrade om, att husets uppförande innebar
förverkligandet av ett nu 43-årigt förslag och hoppades, att
byggnaden skulle visa sig motsvara sitt ändamål och
bevara sin soliditet genom åren. (Byggnaden är
nämligen i högsta grad funktionalistisk, vilket synes ha väckt
blandade känslor här och var i ingenjörskretsarna.)
Sedan konungen förklarat huset invigt, lämnade ingenjör
Dahl en redogörelse för utrymmenas disposition.
Presidenten i N. I. F., flottningsdirektör Joh:s Johannesen,
frambar därefter föreningens tack till konungen och
till dem som medverkat för husets tillkomst. Till
hedersledamöter i föreningen kallades direktör H. Stub
och veichef Roshauw, den senare initiativtagare till
byggnaden för 43 år sedan. Efter ytterligare ett par
musiknummer var invigningsakten till ända.

På aftonen samlades medlemmar av N. I. F. samt
andra organisationer, inbjudna representanter för Oslo
kommun m. fl., sammanlagt ca 300 personer, till supé
i lokalerna. Vid bordet höllos tal av ingenjör Finn
Borchgrevink, ingenjörerna Dahl, Thoresen,
flottningsdirektör Johannesen, veichef Roshauw m. fl. samt
direktör Kristoffer Huldt, som frambar gästernas tack.

Det synnerligen markanta ingenjörshuset, som ligger
vid Kronprinsens gate, är en byggnad i sex våningar
ovanför källarvåningen samt försedd med ett torn i
ytterligare tre våningar. I källarvåningen äro
kökslokaler samt transformatorstation och värmecentral
inredda. Från huvudingången vid Kronprinsens gate för
en bred trappa upp till första våningen, där matsal och
en mindre sammanträdessal samt ett biljardrum äro
inredda. Festsalen i andra våningen har en golvyta av
252 m2, förutom ett podium med talarstol. Salen går
igenom även tredje våningen, som för övrigt innehåller
skioptikonrum, vilket medelst diverse signalanordningar

illustration placeholder

Ingeniørenes hus i Oslo.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free