Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 3 dec. 1932 - Planering inom industrien med hänsyn till konjunkturväxlingarna, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu så länge har framtid för sig liksom i allmänhet
inom konsumtionsvaruindustrier, torde man böra
koncentrera uppmärksamheten på den korta
konjunkturcykeln, under det att man tar hänsyn till den
långa på det sättet, att man icke tanklöst företar
utvidgningar. Nyinvesteringar till ökning av
kapaciteten måste i nuvarande läge ytterligt noga och
kritiskt granskas.
Gäller det åter modernisering av befintliga
produktionsmedel och rationalisering till höjande av
effektiviteten och driftekonomien, bör man nog inte
tveka inför kapitalinvestering i nuvarande läge.
Det är otvivelaktigt klokt att vara rustad till att
utnyttja den förbättrade konjunktur, som snart kan
väntas, till att verkligen producera, utan att då låta
driften störas av anläggningsarbeten. Det är som
bekant på topp-produktionen man kan göra vinst,
och den vinsten bör man för det första taga ut och
för det andra lägga upp och använda till att
konsolidera företaget, så att man har en bättre ryggrad
att stå emot en ny avmattning.
Vid kalkylering av ombyggnader och
rationaliseringsåtgärder torde det vara klokt att räkna med
en genomsnittsproduktion och icke en
topp-produktion. Om en tilltänkt omändring medför ökad
kapacitet, så bör kapacitetsökningen icke medräknas
såsom utslagsgivande motiv och ej tillåtas influera
på kalkylen i annan mån än som alldeles speciella
och klara skäl föranleda därtill.
För att under nuvarande förhållanden
överhuvudtaget kunna företaga en rationell planering i
industriell drift fordras rätt mycket mod, mod att ha
förtroende till ett konjunktur-uppsving och mod att
iaktta självbehärskning i förhållande till den
invanda föreställningen om en i det långa loppet
obruten stegring i den allmänna rörelsen. Det är
med stor tvekan – det kan denna avdelnings
styrelse intyga – som jag vågat mig på att framlägga
min syn på utvecklingen. Allt sedan jag för snart
tjugu år sedan kom in på dessa konjunktur studier,
har jag såväl i mitt handlande såsom privatman
som då det gällt ställningstagande i egenskap av
styrelseledamot i industribolag o. d. låtit mig
bestämmas av den uppfattning jag här givit uttryck
åt, och erfarenheten har visat, att den konjunkturprognos,
jag framställde i mitt arbete av år 1914,
stämt synnerligen väl med verkligheten. Till
belägg härför skall jag tillåta mig anföra ett par
exempel. I fig. 5 är överst utritad den
förutberäknade konjunkturcykeln i priskurvan. Under denna
är inritad det verkliga förloppet, Amplituden under
krigsåren blev exceptionellt hög, men man ser, att
rytmen är bibehållen, och man ser också den
långsamt fallande tendensen under den senare tiden.
Fig. 6 visar på samma sätt en index från
Stockholms fondbörs sammanställd med den
förutberäknade priskurvan. I fig. 7 visas produktionsvolymen
och avkastningen i ett svenskt industriföretag ställt
mot samma bakgrund som nyss. överensstämmelsen
är ju påtaglig. Jag är sålunda för min del utan
tvekan beredd att i fortsättningen tillämpa samma
åskådning som tidigare, liksom jag även avser att
i mån av tid se till huruvida det numera
tillgängliga vidlyftigare statistiska materialet kan ge
anledning till eventuella mindre korrektioner.
Den tvekan jag nyss nämnde härrör från det
förhållandet, att den, som icke gjort sig förtrogen
med hela det här skildrade åskådningssättet, torde
ha svårt att åtminstone omedelbart komma till rätta
 |
Fig. 6. Svensk fondbörsindex. |
|
Fig. 7. Svenskt industriverk. A prod. B vinst. |
|
Fig. 8. Solfläckskurva. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
