Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 3 dec. 1932 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Installationsföreläsningar vid tekniska högskolan - Järnhanteringen i Sverige under tredje kvartalet 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
U. S. A. icke undgå att få känna samma verkningar,
som om det befunne sig i ett dylikt, på grund av den
allmänna övervärdering av dollarn, som måste följa på
ett amerikanskt indrivande av de europeiska
krigsskulderna, och den försämring av de europeiska
valutorna som bleve den sannolika följden av en dylik
politik.
Amerikanerna stirra sig blinda på de onekligen
oerhörda belopp, som Europa lägger ned på sina
rustningar, och som otvivelaktigt kunde vinna en bättre
användning. Ja, vilkas användning säkerligen vore
bättre än den nuvarande, även om de ginge till
avbetalning av de amerikanska krigsskulderna. Men
amerikanerna bortse helt i detta resonemang från att
den absoluta förutsättningen för att en dylik betalning
över huvud skall vara tekniskt möjligt kräves, att
U. S. A. är villigt att utan att lägga några som helst
hinder i vägen måste taga emot nära nog obegränsade
kvantiteter europeiska varor. Men även om så skulle
vara fallet, kan man dock icke helt bortse från det
historiskt givna sammanhanget och från att folkens
mentalitet icke kan omstöpas på något amerikanskt
storindustriellt sätt, om än detta i det här
ifrågavarande avseendet vore aldrig så önskvärt.
Amerikanerna sakna emellertid varje som helst benägenhet
att ta emot europiska varor i den utsträckning vi äro
villiga att ställa dem till deras förfogande. De lida
själva av det överflöd på varor, som nu är för
handen – eller åtminstone av den brist i det ekonomiska
maskineriet, som gör att överflödet på varor icke kan
överflyttas till dem som lida brist på dem –, och
sträva, såsom deras tullpolitik nogsamt visar, att göra,
vad de kunna för att förbehålla sig själva sin egen
inre marknad.
Den logiska konsekvensen av att U. S. A. vägrar att
mottaga våra varor, den enda verkliga betalning vi
kunna bjuda, måste ovillkorligen vara att U. S. A.
förklarar sig villigt att avstå från de europeiska
gäldenärsstaternas betalning, intill dess att det självt är
berett att taga emot denna betalning – de varor vi
bjuda. Att samtidigt kräva betalning och vägra att
taga emot våra varor är uppenbarligen en orimlig
ståndpunkt, som Europa klart inser, men som U. S. A.
vägrar att beakta.
Förutsättningarna för ett ekonomiskt tillfrisknande
synas icke befinna sig i tillväxt, och handelskriget
pågår alltjämt med största intensitet. Holland har
genomfört en allmän tullhöjning på 30 proc., och den
franska kontingenteringen skarpes allt kraftigare. Den
enda svaga men mycket svaga ljusningen är det
mottagande som de tyska kontingenteringsförhandlingarna
fingo och som framtvingade ett frångående av den
inslagna vägen. Måhända hade detta relativt eniga
uppträdande från det övriga Europas sida sin väsentliga
grund i att Tyskland i det politiska medvetandet
– f. n. på grund av den inre splittringen mer än på
mycket länge – spelar en andra fiol i den europeiska
politiska konserten – sannolikt hade behandlingen
blivit en annan, om en annan ekonomisk stormakt, som
också varit en politisk dylik, varit stadd på samma vägar.
De under månaden framkomna statistiska data från
näringslivets olika grenar antyda icke någon väsentlig
förändring av läget. Federal Reserve Boards
produktionsindex visar en oförändrad siffra på 66 för oktober
efter att ha stigit under de båda närmast föregående.
Automobilindustrien uppvisade för samma månad sin
lägsta tillverkningssiffra hittills på 45 000 vagnar;
byggnadsindustrien företer samtidigt en mycket
oförmånlig sysselsättning och stålindustriens
tillverkningskapacitet utnyttjas enligt senaste rapport endast till
19 proc., sedan man strax förut varit uppe i 21 proc.
Att produktionsindexen trots detta icke sjunkit, har
sin grund i att delsiffran för mineral stigit från 70 till
74, den för fabrikat har gått ned från 65 till 64. I
Europa förete de tunga industrierna en viss
säsongsmässig förbättring, men denna är av obetydliga
dimensioner och icke ägnad att inge några starkare
förhoppningar om den närmaste utvecklingen. Å andra sidan
kan icke någon mera markerad förändring i ogynnsam
riktning under oktober utläsas ur de viktigare
statistiska uppgifterna. Filip Oberger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
