Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 475 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 17 dec. 1932 - Några aktuella problem vid användning av ljusbågsvetsning för byggnadskonstruktioner. Intryck från en studieresa i Tyskland, av Åke Ericsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Dömitzbrücke. Spann i ursprungligt skick.

Fig. 6. Förstärkt spann.

De ekonomiskt svåra tiderna i Tyskland ha ävenledes
bidragit till, att man i stället för att ersätta
en gammal järnbro med en ny hellre utför
förstärkningsarbeten, vilka ofta medelst svetsningsförfarande
kunna utföras på ett mycket elegant sätt. För en
sådan broförstärkning gälla naturligtvis inga
generella regler, utan varje fall har sina speciella
problem. Ett sådant arbete, som är synnerligen
intressant, är den nyligen utförda förstärkningen av
järnvägsbron över Elbe vid Dömitz. Denna bro hade i
sitt gamla skick alltför stora vibrationer i sidled,
vilket man ville avhjälpa genom att förstärka
diagonaler, vertikaler och vindförband. De ursprungliga
diagonalerna bestodo endast av dubbla plattjärn och
mellan dessa insvetsades ett liv av nytt material. På
de gamla vertikalerna av I-sektion påsvetsades nya
flänsplåtar. Det gamla vindförbandet, som bestod
av plattjärn, ersattes med ett nytt sådant av
vinkeljärn, anordnade såsom fig. 4 utvisar. En svårighet
vid arbetets utförande var att det ursprungliga materialet
i bron, som bestod av gammalt göt järn, av
någon anledning smälte lättare än det nya materialet
St 37. Till denna svårighet kom, att svetsning
"underupp" måste företagas i stor utsträckning
t. e. på undersidan av diagonalernas livplåtar samt
vid fastsvetsningen av det nya vindförbandets
knutplåtar. Därtill kom, att trakten var synnerligen
blåsig. Vid mitt besök på arbetsplatsen, när arbetet
närmade sig sin fullbordan, hade emellertid arbetarna
blivit så tränade, att någon annan skillnad mellan
svetsar utförda horisontellt och "under-upp", ej
förelåg, än att svetsningen av de senare tog längre
tid än av de förra (omkr. 3 ggr). Ett spann i
ursprungligt och ett i förstärkt skick visas å fig. 5 resp.
fig. 6. Detaljer före och efter förstärkningen
belysas av figurerna 7 och 8.

Ett synnerligen uppmärksammat problem är
kontrollen av färdiga svetsfogar. Ingen av de f. n.
existerande provningsapparaterna kan emellertid anses

Fig. 7. Diagonal i ursprungligt skick.

Fig. 8. Förstärkt diagonal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>