Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 17 dec. 1932 - Notiser - Elektrifiering av Ångelinjerna - Chalmersska forskningsfonden - Arbetsledareinstitutet - Statens provningsanstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig för en kostnad av 1,9 öre pr kWh trefasström,
levererad med 6 300 V spänning vid omformarestationerna.
För Malmölinjerna utgör motsvarande pris ca
2,2 öre och för Göteborgslinjerna ca 2,7 öre.
Kontaktledningar skulle utföras för alla huvud- och sidospår.
Den sammanlagda banlängden uppgår till 610 km, den
motsvarande spårlängden till 935 km.
Kostnaderna för överföringsanläggningen uppgå till
20,9 mill. kr., därav för omformarestationerna 5 mill.,
för kontaktledningarna 14,4 mill. och för högspänningsledningar
för belysning 1,5 mill. För ledningsanläggningen erfordras
2 600 ton kopparledningar, för vilka den
erforderliga råkopparen enligt villkorligt leveransavtal
med de svenska metallverken, kommer att inköpas från
Boliden. Priset för den kontrakterade
ledningsmaterielen utgör 118 kr. pr 100 kg. Motsvarande pris för
Malmöelektrifieringen utgjorde 125 och för
Göteborgselektrifieringen 166 kr. pr 100 kg.
Kostnaderna för ändring av belysningsledningar,
signalanläggningar och bana hava beräknats till 2,37
mill. kr. och för ändring av telefon- och
telegrafledningar till 8,53 mill. kr. eller för dessa arbeten
sammanlagt 10,9 mill. kr.
Den erforderliga rullande materielen – däribland 65
lok för person- och godstågstjänst samt 15 lok för
växlingstjänst – beräknas kosta 16,9 mill. kr. Hela detta
belopp anses emellertid ej böra belasta elektrifieringskostnaden
utan bör denna minskas med 8,1 mill. kr.,
som vid en fortsatt ångdrift måste utgivas för
anskaffandet av nya ånglok. Med anledning av detta
förhållande har vid beräkning av räntekostnaden å
anläggningskapitalet detsamma minskats från 49,5 mill. till
41,4 mill. kr.
Vid sammanställning av de genom elektrifieringen
åstadkomna förändringarna i årskostnaderna har man
funnit att desamma skulle å ena sidan medföra
besparingar å sammanlagt 3,989 mill. kr., men å andra
sidan nya utgifter å sammanlagt 3,678 mill., vadan
alltså en vinst å 0,311 mill. kr. skulle uppstå, allt pr
år räknat. De gjorda utredningarna angående
Ånge-elektrifieringen giva således enligt styrelsens åsikt vid
handen, att densamma såväl med hänsyn till den
direkta driftbesparingsvinst, som beräknas uppstå, som
ock i betraktande av de förmåner i övrigt som med
största visshet kunna antagas tillföras det allmänna
och enskilda, är synnerligen väl motiverad och bör
snarast utföras.
Styrelsen har även verkställt undersökningar,
huruvida vid en eventuell statsinlösen av Uppsala–Gävle
och Ostkustbanorna det skulle vara viktigare att
elektrifiera dessa banor i stället för Ångelinjerna.
Styrelsen kommer emellertid till det resultatet, att så icke
är fallet.
Chalmersska forskningsfonden. Från Chalmersska
forskningsfonden tillgängliga räntemedel, omkring
16 000 kr., ha förklarats lediga till ansökan. Fonden
"har till ändamål att bereda möjligheter för
forskningsarbete vid institutet till gagn för vetenskap och
industri" genom anslag till anskaffande av erforderlig
instrumentutrustning och för forskningsarbetet
erforderligt material, som icke kan anses nödigt för den vanliga
undervisningen, till avlöning av behövligt biträde vid
sådant arbete eller vikariatarvode, till bidrag för
kostnad vid publicering av resultat av forskningsarbete, som
bedrives vid institutet, samt till understöd åt lärare vid
institutet eller från institutet utexaminerade ingenjörer,
för studieresa, som kan anses nödig för fullgörandet av
visst forskningsarbete. Detaljerade föreskrifter erhållas
efter hänvändelse till institutets kansli. Sökande har
att inlämna till forskningsfondens styrelse ställd
ansökan till institutets kansli före kl. 12 på dagen den
16 januari 1933.
Arbetsledareinstitutet anordnar den 16 januari–25
februari 1933 ånyo en kurs för verkmästare och förmän
samt aspiranter till dylika befattningar, vilken kurs
blir den sista under arbetsåret 1932–33.
Anmälningarna böra vara inlämnade i god tid, helst före
årsskiftet, enär tillströmningen, att döma av de under
hösten avhållna kurserna, kommer att bli stor. Redan
den första kursen under hösten fyllde institutets
normala utrymmen, och till aftonkursen, som tog sin
början den 12 oktober, kunde endast ca 60 % av de
anmälda mottagas, trots att provisoriska utrymmen
bereddes. Ingenjörskursen den 3–30 november var även
fulltecknad, och den pågående kursen för s. k.
säkerhetsingenjörer har tilldragit sig en alldeles oväntat
stor uppmärksamhet och tillslutning. Programmet för
januarikursen kommer att i allt väsentligt
överensstämma med de tidigare kursernas av detta slag och
omfattar arbetsledning, befälsföring, arbetslagstiftning
med skyddsverksamhet och lokal säkerhetstjänst,
industriekonomiska frågor, olika tidsstudiesystem och
ackordssättning med praktiska demonstrationer,
arbetspsykologiska spörsmål, övningar och studier på
arbetsplatser m. m. Plan över kursen erhålles från Sveriges
industriförbund, Arbetsledareinstitutet, Stockholm 16.
Statens provningsanstalt har nu utgivit redogörelse
för verksamheten under året juli 1931–juni 1932. Av
denna framgår, att antalet avgivna intyg och utlåtanden
över utförda provningar från betalande uppdragsgivare
under året ökats till 3258 st. (f. å. 3 228 st.).
Anstaltens inkomster av betalade uppdrag utgjorde 305 200
kr. (f. å. 290 100 kr.); utgifterna för anstaltens
verksamhet voro 402 200 kr. mot 398 200 kr. f. å.
Bland intressantare provningar och undersökningar
omnämner redogörelsen följande:
Å mekaniska avdelningen ha på uppdrag av
jernkontorets tekniska råd utförts jämförande provningar
å stål med olika härdfält, med vilka undersökningar
man huvudsakligen velat utröna, i vad mån de
mekaniska egenskaperna, böjningshållfastheten och
slagsegheten stå i samband med stålens härdfält och härddjup.
Vidare har, ävenledes på uppdrag av Jernkontorets
tekniska råd, utförts provning av stål vid lägre
temperaturer, särskilt för utrönande av utmattningsgräns och
Å den byggnadstekniska avdelningen har, som
vanligt, det stora flertalet provningar avsett
tryckhållfasthet hos betongkuber, tillverkade på arbetsplatserna
(2 191 st). Eli anmärkningsvärd ökning av uppdragen
har ägt rum beträffande betongrör för avloppsledningar,
av vilka 300 st. provats enligt Svenska kommunal-tekniska
föreningens bestämmelser. Endast ca 8 % av de
provade rören ha uppfyllt fordringarna med avseende på
normaldimensioner, 50 % ha . uppfyllt fordringarna på
hållfasthet mot yttre tryck och 32 % fordringarna på
vattentäthet. Provningsanstalten har av k. m:t erhållit
i uppdrag att i samband med vissa andra tekniska verk
utarbeta nya normalbestämmelser för leverans och
provning av cement och för byggnadsverk av betong och
armerad betong. Detta arbete har under året fortgått
men ej hunnit avslutas.
Å den elektriskt-fysikaliska avdelningen har bl. a.
undersökningsarbeten under året fortsatts den för
Jernkontorets räkning tidigare igångsatta rostningsundersökningen
på telegraftråd av olika järnsorter, för vilken
undersökning redogörelse nu är under utarbetande.
På den kemiskt-tekniska avdelningen ha undersökningar
över betydelsen av vattnets hårdhetsgrad vid
maskintvättning av bomull- och linneväv påbörjats,
undersökningarna över bestämning av surhetsgrad och
koppartal hos normalpapper slutförts samt metoderna
för provning av asfalt reviderats i samband varmed
förbättrad apparatur för vissa bestämningars utförande
anskaffats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
