Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 24 dec. 1932 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H. - Norrköpings polytekniska förening, av K. L—m. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om vissa prov med slagruta för vattensökning, åtföljt
av en livlig diskussion. E. H.
Norrköpings Polytekniska förening
hade sitt andra sammanträde för terminen fredagen
den 11 nov. under ordförandeskap av kapten F. Bensow.
Som första punkt på föredragningslistan stod val av
medlemmar i en teknisk referenskommitté. Härtill
utsagos: för arkitektur stadsarkitekten Kurt von
Schmalensée, för elektroteknik direktör Sven Andersson, för
maskinteknik rektor Ryno Lundqvist, för textilteknik
rektorn kapten August Lind, för väg- och
vattenbyggnadskonst, beträffande vattenbyggnader civilingenjör
Martin Ljungberg samt beträffande väg- och
brobyggnader civilingenjör Bo Ekelund samt för ångteknik
civilingenjör Karl Linderstam.
I valberedningen för utseende av styrelse för
nästkommande år insattes ingenjörerna Ivar Berg, Thore
Frisk, Arne Serrander, K. A. Westerlund samt C. G. Östman.
Aftonens föredrag, "Huru Norrköping uppmätes och
kartlägges", hölls av föreningens ordförande
stadsingenjör John E. Petterson.
Inledningsvis angavs, att det arbete, föredraget
avsåg att redogöra för, ej var något avslutat helt utan ett
alltjämt och säkerligen också för framtiden ständigt
pågående företag, betydelsefullt framförallt av den
anledningen, att däri ingår Norrköpings stads triangel- och
polygonmätning, till vilken övriga mätningar anslutits
och vilken för framtiden skall utgöra grundvalen för
alla mätnings- och kartläggningsarbeten inom stadens
område.
Föredragshållaren erhöll redan 1915 uppdrag att
inkomma med utlåtande angående lämpligheten av
triangelmätning samt kostnaden därför. Sedan plan och
kostnadsförslag inlämnats, beslöto stadsfullmäktige den
2 dec. samma år att mätningen skulle utföras. Arbetet
igångsattes och fullföljdes under föredragshållarens
ledning de närmaste åren därefter.
Anslutning till riksnätet erhölls genom tre ca 10 km
från staden belägna triangelpunkter, nämligen
Hammarsklint och Svältemo nordost resp. nordväst om
staden samt Muskedunder söder om densamma. Genom
att till dessa punkter anknyta ytterligare tre punkter,
nämligen Dagsbergs kyrka och en bergshöjd vid Okna
station samt S:t Olai kyrktorn erhölls ett huvudnät,
bestående av en femhörning med S:t Olai kyrktorn som
centralpunkt. I anslutning till detta huvudnät utlades
därefter runt stadens tätare bebyggda delar ett nät av
sex punkter tillsammans bildande en Sexhörning,
Västerbyholm, Lindö gård, Bjärby, Nystugan, Borgsholm samt
Östra Eneby kyrka, de båda förstnämnda ingingo i det
s. k. basnätet, och de övriga bildade triangelnätet av
II ordningen.
Vinklarna i dessa nät teodolitmättes mycket
noggrant med användande av Schreibers
vinkelmätningsmetod, och felen utjämnades enligt minsta
kvadratmetoden. Vid längdmätning av baslinjen
Västerbyholm–Lindö gård tillämpades den jäderinska
basmät-ningsmetoden, och därvid användes invarsträngar av
24 m längd och 1,6 mm diam. För en grads
temperaturhöjning är utvidgningen endast 0,02 mm på hela
stränglängden. Genom i övrigt iakttagande av synnerlig
noggrannhet kunde differensen mellan de båda mätningarna
av basen nedbringas till endast 0,34 mm på hela
baslinjens längd eller 3393,319 m.
Utgående från näten av I och II ordningarna
bestämdes därefter 10 punkter av III ordningen och
slutligen 15 punkter av IV ordningen.
Medan punkterna i triangelnäten av I till III
ordningen befunno sig i torn eller på bergshöjder, voro IV
ordningens punkter förlagda på marken. Sedan dessa
grundläggande mätningar utförts, inmättes och
bestämdes ca 200 polygonpunkter, vilka äro belägna i gatorna,
i regel i vart annat gatukors. För bestämmande av
detta polygonnät utgick man huvudsakligen från
triangelpunkterna av IV ordningen.
Vid detaljmätningar utgår man sedan från de
sålunda på marken bestämda fixpunkterna och erhåller
därigenom material till slutresultatet, kartan. Dessa
uppläggas och redovisas efter ett på förhand uppgjort
system, så att all kartering, i vilken skala den än
verkställes, utföres på kartblad av 60 X 80 cm storlek och
så, att bladkanterna bli parallella med axlarna i
koordinatsystemet, dvs. erhålla lägena norr–söder och
öster–väster.
Sättet för utförande av detaljmätningar rättar sig
efter kartans skala. De i Norrköping använda äro
1:400 för stadens planlagda område, 1:2 000 för de
därutanför belägna områdena och andra sådana, där
tätare förortsbebyggelse uppstått. För de yttre rent
agrara delarna av östra Eneby och S:t Johannes
församlingar användes skalan 1:4 000.
För kartverket i skala 1:400 användes alltid
numerisk mätning, dvs. resultatet av mätningsarbetet gives
i sifferform, så att punkternas lägen, arealer m. m.
kunna erhållas medelst räkneoperationer.
För upprättande av kartor i 1:2 000 skulle denna
metod bli alltför tidsödande och dyrbar, varför man då
betjänar sig av grafiskt förfaringssätt genom t. e.
användande av tachymeter. Vid karteringen erhålles
härvid dels en plankarta, dels ett nät av höjdpunkter,
på basis av vilka höjdkurvor inläggas för varje meter
i förhållande till havets medelvattenyta.
Vid mätning för skalan 1:4 000 användes i regel
distanstub. Några nivåkurvor inläggas icke på kartor
i denna skala.
Kartverket i 1:400, som upplägges efter hand i
samband med tomtindelningar och tomtmätningar, kommer
därigenom huvudsakligen att bekostas av
fastighetsägarna. Beträffande kostnaderna i övrigt upplystes,
att de hittills av stadsfullmäktige beviljade extra
anslagen uppgått till sammanlagt 52 600 kronor.
Det intressanta föredraget, som belystes av en serie
utmärkta bilder från mätningsarbetet samt kartor,
åhördes med livligt intresse.
Kapten Bensow framförde auditoriets tack, varpå
supé med nachspiel följde. <i>K. L–m.</b>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
