Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE l
TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR– B.G.MARKMAN.
JAN. 1932
INNEHÅLL: Fosdalens gruvor i Norge, av disponent Elis Mossberg. - Från en studieresa i Tyskland och
England, av bergsingenjör Per G. Ekman.
FOSDALENS GRUVOR I NORGE.
Av disponent ELIS MOSSBERG.
I Sverige torde Fosdalens järnmalmsgruvor
hittills vara rätt obetydligt kända. Såväl beträffande
malmernas förekomstsätt som beträffande
anläggningarna finnes emellertid säkerligen en del av
intresse för svenska bergsmän, v,arför jag ansett
lämpligt lämna nedanstående beskrivning.
Fosdalens gruvor äro belägna längst in i
Trond-hjemsfjorden, 85 km, fågelvägen räknat, i
nordostlig riktning från Trondhjem och intill ett litet
samhälle, Malm. - Belägenheten är idealisk, då
avståndet från fyndigheterna till fjorden och det vid
denna uppförda anrikningsverket endast uppgår till
l km.
Malmen består av magnetit med insprängda sliror
av svavelkis. Den oskrädda malmens järnhalt är
cirka 45 %.
Den brytvärda fyndigheten upptäcktes så sent
som år 1906, varefter gruvdrift påbörjades hösten
samma år. Då emellertid den genom skrädning
erhållna styckemalmen på grund av hög svavelhalt
visade sig svårsåld, anlades åren 1913-1914 ett
anrikningsverk. Detta verk var från början avsett för
en produktion av 30 000 ton slig per år, som sedan
successivt ökades till det dubbla eller 60 000 ton.
Åren 1928-1929 företogs en betydande ombyggnad
och förstoring av anläggningarna vid Fosdalen, så
att dessa nu äro tillredda och utbyggda för en
produktion av 200000 ton 65-procentig slig per år.
Vad först beträffar malmernas förekomstsätt
avviker detta ratt mycket från det i Sverige vanliga.
Malmerna uppträda på samma sätt som de norska
kisförekomsterna i flera linjaler och över ett
långsträckt malmförande område, som till 9,7 km längd
är koncessionerat men därutöver fortsätter
ytterligare flera km. Utgåendet i dagytan är i regel
ytterst obetydligt, åtminstone med nämnvärd
mäktighet. Huvudmalmens synliga utgående är ej ens
100 m långt vid en bredd av 5 å 6 m, under det att
malmlängden under jord redan nu är konstaterad till
ca l km och sannolikt är ytterligare l å 2 km.
Bifogade fig. l lämnar en schematisk bild av den
nu bearbetade förekomsten. Denna utgöres av tvenne
und r varandra i leptit liggande linjaler, strykande
i VSV-ONO. Den övre, med en höjd av ca 45 m,
skiljes av ca 40 m leptit från den undre, vars höjd
hittills konstaterats till 180 m men sannolikt är
betydligt större. Stupningen är ca 70° mot SSO,
fältfallandet ca 18° mot VSV fastän något varierande.
Malmerna ligga konkordant i den omgiv.ande
bergarten, som består av leptit. Enligt professor
Haarmann, Berlin, som på ett förtjänstfullt sätt klarlagt
de geologiska förhållandena, hava malmerna bildats
som utfyllningar i magman och hava sedan genom
tryck blivit utvalsade i lin j alf orm. Längden på
dessa linjaler är ännu ej konstaterad. Det torde
emellertid vara säkert, att de hava en betydande
längd i likhet med de förut nämnda norska
kisförekomsterna. Av dessa har t. e. Kongens Grube i
Röras en längd av icke mindre än nära 3 km.
Malmbredderna uppgå vid Fosdalen vanligen till 6 å 8 m.
Inom det nu bearbetade området förekomma två
förkastningssystem, vilka förorsakat en del störningar
i malmlinjalernas läge. Det ena systemet är
konstaterat exempelvis på Långstollens nivå, där en
överskjutning förekommer med en språnghöj d på
omkring 20 m. Det andra förkastningssystemet är
det som skilt de bägge nu bearbetade gruvorna
Nygruvan och Malmogruvan ca 300 m åt. Den östra
delen har därvid sjunkit i förhållande till den västra.
Malmbrytningen har hittills ägt rum på en längd
av ungefär l 200 m i koncessionsfältets östra del.
Det är alltså blott en ringa del av hela förekomsten,
som hittills blivit bearbetad. Detta har skett i
tvenne gruvor, en mindre, Malmö gruvan, och en
c******
SfnAJh/K* /n-os9v*r*n
ocAs*f*#o ecA*n6r.
faJtOR’
Fig. 1. Schematisk längdprofil genom Fosdalens gruvor. Skala 1:18000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
