Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
9 JAN. 1932
Fig. 2. Transport över dalen.
mera betydande, Nygruvan, vilka som nämnts
ursprungligen äro delar av samma malmlager, men
genom förkastning blivit skilda åt. Förekomsterna
hava angripits genom tre under varandra liggande
stoilar, Nygruvestollen, Langstollen och Grundstollen,
belägna resp. 70, 140 och 240 m under Nygruvans
utgående. Den nedersta stollen, Grundstollen, är
belägen 10 m över havets nivå och är numera
gruvans huvudstoll. Malmen brytes medelst
skiv-brytning, p allbrytning eller magasinsbrytning, allt
efter omständigheterna. På senaste tiden har det
visat sig lämpligast använda magasinsbrytning.
Malmbrytningen pågår nu mellan Grundstollen och
Langstollen. Ovan denna sistnämnda är all malm
utbruten.
All bruten malm transporteras numera genom
Grundstollen till anrikningsverket, som är beläget
700 m från Grundstollens mynning. Sedan
malmen kommit ut ur den nu 1100 m
långa Grundstollen, fraktas den 825 m r :~
över en dal och därefter ytterligare unge- ;
far 375 m i fast berg under en höjd till
anrikningsverket. I dalen ligga
maskin-hus, lokstall och borrsmedja. Vid
fjorden ligga förutom anrikningsverket även ;;
sliglager och malmkaj. Gruvans och ,
anläggningarnas läge i förhållande till
skeppningshamnen är således det bästa
tänkbara (se fig. 1).
I maskinhuset finnas två
Ingersollkom-pressorer, den ena på 24 och den andra
på 30 kbm fri luft per minut, som arbeta
med 13 åto, med vilket tryck all borrning
i gruvan utföres. Tack vare detta höga
tryck har borrnings- och
ortdrivningseffekten stigit högst betydligt. Från en
borrningseffekt av endast 15,7 m per
skift år 1928, då det för gruvdrift
vanligen använda trycket av 7 åto
begagnades, har under januari-april 1931 en
effekt av 26,8 m per skift
uppnåtts och för
november 1931 29 m. Enstaka
borrare hava nått en effekt
av ej mindre än 55
borrmeter per skift.
Ortdrivningseffekten har från
1928 ökats med ca 20 %.
Med anledning av dessa
resultat har en betydande
sänkning av borr- och
ortdrivningsbetingen
under år 1931 kunnat äga
rum. De använda
maskinerna äro huvudsakligen
typerna 50- och 60-MAV
av Atlas-Diesels
tillverkning. - Det bör tilläggas,
att malmerna i Fosdalen
äro av medelhård
beskaffenhet.
Det kan ej nog
framhållas, vilka fördelar som
det högre trycket medför
i gruvor med hård eller
medelhård malm såväl i
ökad borrningseffekt och därigenom minskat
arbetarantal som även däri, att undersöknings- och
tillredningsarbeten gå fortare. I nu föreliggande fall är
en del av den betydande effektökningen även att
tillskriva anläggningen av ett hydrauliskt
luftmaga-sin, varigenom ett jämnt tryck vid borrningen alltid
erhålles.
Utfraktningen av malmen ombesörjes av två
ackumulatorlokomotiv från Siemens-Schuckert, vartdera
om 13,4 tons vikt inkl. Tudorbatteri. Varje lokomotiv
drives av 2 st. seriemotorer å tillsammans 45 hkr
och förmår uttransportera 27 lastade vagnar per
sätt med en hastighet av 12 km pr tim (fig. 2). Vid
en utfraktsväg av 1,5 km är transportkapaciteten
per batteri ca l 200 nettotonkm. Kostnaden per
ton-km utgjorde år 1930 för senast transporterade nära
200000 ton berg endast 4,24 öre. Häri äro då in-
’., v, -’%mt<r , "-,^,
^^P^^PWf^BRWW.,, 0 t^^^^^Ä^»
Fig. 3. Anrikningsverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
