Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
13 FEBR. 1932
Fig. 4. Schrämpick och Schrämmeissel armerade med sintrade
hård-metallspetsar (Widia).
nås en hastighet av 125 m/min, vid ett sp and j up av
10 mm och matning 1,5 mm. Vid nickelstål anger
Hoyt, att man uppnådde 50 m/min, vid ett spåndjup
av 4,8 mm och matning 0,79 mm. Det går dock icke
att ha sådan hastighet, att hårdmetallen blir
glödande, ty då oxideras karbiderna och förstöres
eggen. De vanliga i marknaden förekommande
svarvarna äro icke heller byggda för hastigheter över
100 m/min., men på senaste tiden tillverkas svarvar
speciellt konstruerade för höga hastigheter och
stabilt byggda i avsikt att kunna användas för
hårdmetallverktyg1. Fördelarna med de senare äro
emellertid icke blott de höga svarvhastigheterna utan även
möjligheten att kunna bearbeta mycket hårt material,
manganstål etc. samt att vid lägre hastigheter slippa
täta omslipningar av verktygen.
Man kan med fullt fog tala om en fullkomlig
omvälvning av svarvningstekniken under de senaste
fem åren genom tillkomsten av dessa sintrade
hårdmetallverktyg, och då desamma ständigt förbättras
särskilt i hållfasthetshänseende, torde det icke dröja
många år, förrän allt vad kolstål och snabbstål heter
äro borta och ersatta med det nya materialet. Priset
är ju fortfarande ganska högt, men i och med att
metoderna förbättras, kommer det givetvis att
sänkas betydligt.
Det är emellertid icke blott till Svarvning den
sintrade hårdmetallen kommit till användning, utan även
till borrar, frasar etc. utnyttjas den med stor
framgång. I kolgruvor användas s. k. Schrämmaschinen
vid bearbetning av stenkolsflötserna. Antingen
användes en flera m lång stång, vilken indrives under
rotation och försedd med s. k. Schrämpicken, eller
också användes en kedja försedd med s. k.
Schram-meisseln (fig. 4). Genom den kolossala nötningen
bliva dessa Picken och Meisseln snart slöa och måste
omslipas. Man har nu börjat använda den tyska
metallen Widia till själva spetsarna, varigenom en
ökad livslängd erhålles. Trots det relativt höga priset
på dylika armerade verktyg har det visat sig
ekonomiskt fördelaktigt att använda dem. Även
mikrometrar och andra mätverktyg armeras på senaste
tiden med hårdmetall.
Dragskivor.
Ett av de största användningsområdena för såväl
smält som sintrad hårdmetall är dragskivorna. Man
har ju hittills vid tråddragerierna använt stål- eller
gjutjärnsskivor för de större dimensionerna samt för
de mindre diamantdragskivor. De förra äro billiga
i anskaffning men fordra mycket arbete för justering
av hålen, vilka ju nötas upp mycket hastigt.
Diamantskivorna hålla ju dimensionen, men äro mycket
dyrbara i inköp samt spricka lätt. I volframkarbiden
har man fått tag i ett material, som är relativt
billigt i inköp samt har en stor motståndsförmåga mot
nötning, obetydligt understigande diamantens.
Alltefter hålstorleken tillverkas hårdmetalldragskivq,rna
i ett tiotal olika storlekar. De minsta gjutas utan
hål och uppslipas med stålnålar och diamantpulver.
Det tar ca 5 tim. i anspråk att borra igenom 2,5 mm.
De större skivorna gjutas med hål, som uppslipas
och poleras i maskiner av olika utseende. Att öka
hålstorleken från exempelvis 25 mm till 27 mm tar
ca 80 timmar i anspråk. Den tämligen spröda
metallen infattas alltid i en hylsa av stål eller mässing.
Vid användningen gäller, som alltid då ett nytt
material tas i bruk, att .tekniken måste omläggas och
anpassas efter detsamma. Rikligt med fett
smörjmedel samt en effektiv kylning äro nödvändiga
betingelser för ett gott resultat. Helst böra skivorna
ligga i smörjmedlet samt vidare icke vara i gång i
ett kör, till dess de bliva råa i ytan, utan gång efter
annan efterses och poleras. Som bekant spelar
koni-citeten en stor roll. Ju mjukare trådslag ju tvärare
kona. Mycket omfattande undersökningar ha
utförts i U. S. A. för att få de rätta vinklarna och det
rätta utseendet på konan för olika material. Vad
man framför allt fastslagit är vikten av att ha en
utpräglad cylindrisk eller svagt konisk del före
ut-gångskonan för att få tråden ordentligt centrerad vid
Fig. 5 a, oriktig, b, riktig form å dragskivor för koppartråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
