- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Bergsvetenskap /
19

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 MARS 1932

BERGSVETENSKAP

19

FRÅN EN STUDIERESA I TYSKLAND OCH ENGLAND.

Utdrag ur reseberättelse ingiven till Kommerskollegium av bergsingenjör PER G, EKMAN.

(Forts. fr. sid. 8.)

Valsverk B. Snabbstål och liknande stål fick ej
svalna genast efter Valsningen utan inlades varmt i
två muffelugnar, som vardera voro försedda med
tvenne ca 700 mm mufflar, vilka efter att hava fyllts
med stål tillmurades. Eldningen skedde med
biandgas.

Vid valsning av tråd användes 2:a till 4:e paren
i förtränen, l:a till 4:e paren i mellantränen samt
färdigtränen inkl. det extra duoparet mellan
kop-peltrillstolarna. Valsningen skedde i 21 stick från
60 mm fyrkantämnen med en max. vikt av 65 kg ned
till min. 5 mm. Först valsades i 2 diagonalspår,
därefter i 2 plattspår och l fyrkantspår och slutligen i
omväxlande oval- och fyrkantspår som vanligt. I
grovverket gjordes 9 stick till 16 mm fyrkant, i
mediumverket 5 stick till oval före 10 mm fyrkant och
slutligen 7 stick i färdigsträckan.

Alla fyrkanter i mellan- och färdigtränen omfördes
i repeaters och ovalerna för hand. Tråden upptogs
på två Garrethärvlar, som voro drivna med rem från
verket.

Vid b.andvalsning valsades i medeltal 40-45 ton
pr skift och vid trådvalsning ca 30 ton med ett utbyte
av 85 resp. 93 %. Bandvalsningen fordrade 19 man
och trådvalsningen 25. Häri ingår personal
sysselsatt vid ugnar, saxar och härvlar samt knippare och
reglerare, men ej stallare och synare.

Järnverk III.

Verket bestod av martin- och elektrostålugnar,
valsverk, ånghammarsmedja m. m.

Götverket var ett trioverk med tre stol-par och 650
mm valsar och var försett med vickbord på b,aksidan.
Verket drevs av en direkt på valsverksaxeln kopplad
1100 hkr motor, reglerbar mellan 72-92 varv pr
min. Första paret var kalibrer.at med plattspår för
280-300 mm göt och andra paret med spetskantspår.
Tredje paret hade såväl spetskantspår som platta
banor och tjänstgjorde som förverk till mediumverket,
som var ett dubbelduo verk med 400 mm valsar.

Några andra transportanordningar än vanliga
lyftkrokar förefunnos icke. Verket var försett med en
motor i vardera ändan, vilk.a var för sig kunde vid
behov draga verket ensam. Den ena motorn hade
ett varvtal reglerbart mellan 160 och 260 pr min.,
och tillhörande koppeltrillor voro så anordnade, att
verket kunde drivas antingen direkt med motorns
varvtal eller detta växlas ned i förhållande 2,5 :1.
Den andra motorn var på l 200 hkr och kopplad
direkt till verket genom en vanlig dubbelduotrillstol.
Dess hastighet kunde regleras mellan 195 och 305
varv pr min.

I verket valsades 30-130 mm runt, 30-90 mm
fyrkant och 50-200 mm platt samt band och
profiler. Två bandhärvlar, typ Sack, funnos.

300 mm finverk. Sträckan bestod av åtta stol-par,
dubbelduo, med 300 mm valsar. Verket var
ävenledes försett med tvenne motorer, en i vardera
änden, i det att den ena var den ovan nämnda l 200

hkr motorn för mediumverket. Denna motor kunde
således användas antingen för medium verket eller för
finverket. Koppeltrillorna i förbindelse med denna
motor hade ett utväxlingsförhållande av antingen

1 :1 eller l : 1,5. Den andra motorn var av samma
storlek men med vanliga koppeltrillor utan utväxling.

För bandvalsningen funnos tre härvlar, varav två
enligt typ Sack och en enligt typ Klein. För
trådvalsningen funnos två Garrethärvlar.

Verket användes för valsning av runt och fyrkant
från 20-30 mm, plattjärn och band under 56 mm
bredd, tråd från 4-15 mm samt profiler i dessa
viktklasser.

Till detta finverk fanns ett förverk med två
triostol-par och 450 mm valsar, drivet av en direkt till
verket kopplad 500 hkr motor görande 120 varv pr
min. Detta förverk användes även som förverk till
ett 250 mm finverk, som var en dubbelduo och hade
fyra stol-par. Verket drevs av en 340 hkr
likströmsmotor med 250-500 varv pr min. och direktkopplad
till verket. Häri vals,ades runt och fyrkant klenare
än 24 mm samt diverse klenare platta dimensioner
och profiler.

Alla valsverkslager voro av rödmetall. Det
fordrades emellertid en mycket pålitlig smörjning för att
förhindra varmgång med sönderkörning av
valstapparna, varför man i mediumverket hade infört
press-smörjning enligt system Helios, vilket arbetade till
full belåtenhet, och avsåg man att även införa detta
system i övriga valsverk.

Ugnarna voro till antalet sex, varav fyra eldades
med generatorgas från tre vridrostgeneratorer, en
eldades med halvgas och en med kolpulver.
Generatorerna beskickades med 2/3 brunkolsbriketter och
1/3 stenkol. Kolpulverugnen, som vanligen ej
användes, var mera en försöksugn och bland andra
olägenheter framhölls, att man i den fick ämnenas yta
förorenad av aska.

Medelproduktionen i hela verket uppgick till ca

2 000 ton pr månad, men det arbetades endast med
ett skift.

S varningen skedde på golvhällarna utom vid
valsning av ömtåliga stål, då svalgropar användes.
Rundstålet riktades i en varmriktmaskin. Det klenare
rundjärnet utvalsades i form av ringar, som sedan
riktades i små riktmaskiner med en serie vertikala
och en serie horisontella rullar. För band fanns ett
rikt verk med rullar i kombination med en automatisk
sax. Silver stål riktades i små i olja löpande
reeling-verk. För kall avskärning av stångstål fanns ett
antal kallsågar med lösa tänder. Sågarnas diameter
var 600-800 mm, och man använde för snabbstål en
matning av 2,6 mm och för vanligt stål 8,6 mm pr
min. Alla ämnen betades i svavelsyra och mejslades.
Smärgelmaskiner funnos men användes endast i de
fall, då man ej kunde mejsla stålet.

Järnverk IV.

Beträffande det gamla kvaUtetsstålverket, som
bestod av göt- och finverk, är särskilt att framhålla den
skarpa kontroll som ägde rum för skötseln av väll-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932b/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free