Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
9 APRIL 1932
mjukt järn och kolstål, erbjuda stora fördelar. Dels
bliva underhållskostnaderna för en viss detalj
avsevärt mindre och dels kan man genom användning
av dylika stål skydda sig mot driftsavbrott, vilket
särskilt vid kontinuerlig tillverkning måste vara av
stor betydelse.
Eldhärdigt material användes också inom snart
sagt alla industrier, vilka för någon del av sin
tillverkning äro hänvisade att arbeta med höga
temperaturer.
Användningsområdet för eldhärdigt material
ligger naturligtvis huvudsakligen inom ugnstekniken,
ty en apparat, som på ett eller annat sätt alstrar
hög temperatur, benämner man ju i allmänhet ugn.
Som exempel kunna nämnas utrustningsdetaljer till
ugnar av alla slag, såsom roster, brännare, luckor,
iuckraniar, bottenhällar, beklädnadsplåtar, spjäll,
rekuperatorer, deglar och pannor för smälta metaller
och salter etc., vidare glödgkistor och glödglådor,
pyrometerskyddsrör, behållare och ugnar för
sättshär dning osv.
Vidare kunna nämnas sådana
förbrukningsområden, som detaljer i ångmaskiner, ångturbiner,
rökgasfläktar, explosionsmotorer osv., där
arbetstemperaturen icke är så hög, men där fordringarna på
materialets hållfasthet äro mest framträdande.
Vid temperaturer över 700-800°C torde det i
de flesta fall bära sig att använda eldhärdiga
legeringar, trots att anskaffningskostnaden i regel är
relativt hög. Även vid lägre temperaturer komma
eldhärdiga stål till användning och då i sådana fall,
där man av estetiska skäl fordrar ett material, vars
yta icke förändras vid upphettning, eller på sådana
platser, där godset, som skall behandlas vid den höga
temperaturen, kan taga skada av att förorenas av
glödspån, som kan tänkas inkomma från omgivande
material.
Det skulle taga för lång tid att närmare ingå på
alla de möjligheter, som finnas för användning av
högeldhärdiga stål. Utvecklingen går ständigt
framåt, och nya användningsmöjligheter öppna sig
snart sagt varje dag. Ett av de största hindren för en
massförbrukning av dessa förnämliga stål är ju deras
höga pris. Kunde tillverkningen av dem göras
billigare, skulle ju också konsumtionen stiga avsevärt.
Orsaken till det höga priset är ju dels kostnaden för
legeringsmetallerna, dels svårigheterna vid
framställning, bearbetning och formgivning, vilka
arbetspro-cedurer för dessa höglegerade stål orsaka avsevärt
högre arbetskostnader än för vanligt järn och stål.
Förbrukningen av höglegerade eldhärdiga stål är
emellertid stadd i stadigt stigande, och de
svårigheter, som hittills i viss mån begränsat en allmännare
förbrukning, komma sannolikt att undanröjas. Det
är troligt, att vi nu stå vid början till en kraftig
utveckling på de höglegerade stålens område.
FÖRENINGSMEDDELANDÉN~
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap sammanträdde till ordinarie möte
fredagen den 12 februari 1932 kl. 19,30 å restaurang Gillet
i Stockholm. Ett 50-tal ledamöter hade infunnit sig.
Sammanträdet öppnades av ordföranden, myntdirektör
Alf Grabe. Till att jämte ordföranden justera proto-
kollet utsagos bergsingenjör T. Fahlman och
civilingenjör G. Odqvist. Som ledamöter av avdelningen
godkändes resp. invaldes civilingenjörerna Einar Karsvik
och Edvin Pelow, Stockholm. Avdelningens berättelse
för år 1931 förelåg och lades till handlingarna under
uttalande av önskan om att den måtte tryckas i någon
av resp. fackavdelningar, för den händelse att den icke,
såsom föregående år skett, bleve publicerad tillsammans
med föreningens och övriga avdelningars årsberättelser.
Bergsingenjör Sven Thorne höll föredrag om
"Square-setting, resumé över iakttagelser och rön vid försök
därmed i Svärdsjö gruvor". Några av
bergsingenjörerna Helmer Sandberg och Bror Orton framställda
frågor besvarades av föredragshållaren. Civilingenjör
Sven Brennert höll därefter ett föredrag, betitlat "Något
om förtennade materials korrosion". Båda föredragen
komma att tryckas i Teknisk tidskrift.
Sedan föredragningslistan blivit genomgången vidtog
supé och samkväm.
H. C.
NOTISER
Värmländska bergsmannaföreningen sammanträder till
sitt 84: de årsmöte å Stadshotellet i Karlstad lördagen
den 23 april 1932 kl. 10,30 f. m. Program: 1)
Föreningsärenden. 2) Högfrekvensugnen ur elektrisk synpunkt.
Inledningsanförande av dr-ingenjör L. DREYFUS,
Västerås. 3) Högfrekvensmeioden ocU dess praktiska
tillämpning. Inledningsanförande, författat av Mr D. P.
CAMPBELL, chef för Electric Purnace Co., Ltd, London,
framföres på svenska av bergsingenjör FOLKE ’SANDELIN,
Stockholm. 4) Tidsstudier vid svenska järnverk.
Inledningsanförande av bergsingenjör B. G. AHLMANN,
Domnarvet, Borlänge. 5) Några iakttagelser vid
undersökning av strukturen Jws l,io kolstälsgöt.
Inledningsanförande av bergsingenjör AXEL HULTGREN, Söderfors.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av april och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) kr. 97:-
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 230-290.
3) Valstråd, " 0,65 " " " 265-320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris " " 185-210.
5) Valsat lancashirejärn, " " " 290.
För rubrikerna 2-5 avser noteringen l 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr l............................Sh. 61- O l pr 1016 kg fob
" " 3............................ " 58-6 J verkets docka.
P er r Ole g er in g ar:
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... £ O- l- 8£ + 20% pr Ib
Volfram.
Ferrokrom 60/70 % 2/4% C.., " 33-10- O
4/6% C.... " 23-15- O
" Kolfri legering .... " O- 0-11 per Ib Cr.
Krom, metallisk........................ " O- 3- O per Ib Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ " 0-12- 8 per Ib Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2: 30 Tenn: eng. i tackor Kr. 2: 50
" tackor " 2:00 Zink: hytt i tackor " 0:30
" omsmält" 1:65 Nickel: i kulor 99,5
Koppar: tackor:raff. " 0:80 -100 % Ni ........ " 4:65
Bly: hyttackor........ " 0:29
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
