Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK "TIDSKRIFT
14 MAJ 1932
It Kolgruva
L Llqnit B Brunkol
HSfffnhol A Antracit
TTbrv
m Saltgruva ^ di,
A Olje borr ni n gar
9 öuldguva \\ II \0ljefi
. öasborrningår ^ öasforande områden
.:#.:.. Holforoncfe områden
f or oljaMlig.’.’.*’’
Fig. 6. Rumäniens mineraltillgångar (enl. Sanielevici och Pisanty).
De utgöras av ungtertiära sediment - miocen och
pliocen - och hava huvudsakligen under sistnämnda
period veckats i flera rader av antikliner och syn-
klinaler. Undre delen av miocen (helvet) består av
mäktiga saltlager, vilka deltagit på ett karakteristiskt
, sätt i verkningen, och äro av största betydelse för
tektoniken vid en rad av oljefälten i Sydrumänien.
Den rumänska oljeproduktionen kommer ifrån två
skilda delar av landet:
1. De östrumänska fälten vid Bacau i Moldau, där
en relativt obetydlig kvantitet olja utvinnes ur äldre
tertiära lager inom flyschzonen.
2. De sydrumänska fälten i departementen
Dam-bovitza, Prahova och Buzäu i Stora Valakiet
(Mun-tenien) samt beläget 60 å-80 km norr om Bukarest,
Huvudorterna här äro Moreni, Campina och Ploesti.
Inom detta område äro vissa sandskikt inom pliocen
rikligt oljeförande, och i det följande kommer endast
detta område att beskrivas.
Fig 7. visar en geologisk karta över det
sydrumän-ska området, och dess olika geologiska formationer.
Rumäniens Pliocen indelas, uppifrån räknat på
följande sätt, som bestå av
Levantin, limniska och fluviatila sand och lerlager.
Daz, huvudsakligen limniska lager. Olja och gas.
Pont, bräck-vatten lager.
Meot, bräck- och lagun-vatten lager. Olja.
Tektoniken är som bekant av största betydelse för
oljans ackumulering, och Sydrumäniens antiklinaler
äro dess oil-structures.
Dessa antiklinaler äro av följanae typer (fig. 8).
I. Slutna antiklinaler, vilka förekomma längst ut
mot slätten. Viktigaste oljefältet är Boldesti, med
meotisk oljeproduktion från l 700-2 100 m djup.
II. Halvöppna antiklinaler, dvs. äldre formationer
än levantin gå ut i dagen. Saltets tryck har påverkat
de meotiska skiktens utbildning. Meotisk (och
sar-matisk) oljeproduktion från 600-1 300 m djup.
Viktigaste oljefältet är Cepturä.
III. Antiklinaler med utgående, genom-spetsande
(diapirisk) saltkärna, vilken typ är särskild
karakteristisk för Sydrumänien.
Saltet har brutit sig igenom och har en
karakteristisk utbildning särskilt av sydflanken (logaritmisk
spiral).
Oljeförande är daz på 700-900 m djup och meot
på 1700-2 000 m djup. Viktigaste oljefält äro
Moreni, Baicoi, Tintea och Ochiuri. 80 % av
Rumäniens och 2,5 % av världens produktion stamma
från denna typ.
IV. Saltantiklinaler förbundna med förkastningar.
Denna typ förekommer längst i norr. De viktigaste
fälten är Campina och Bustenari, med meotisk
oljeproduktion från ett par hundra m djup.
Prospektering.
I äldre tider utvanns hela produktionen inom den
norra zonen, vilken tack vare de rikligt
förekommande utgåendena lätt kunna karteras geologiskt.
Fossil förekomma rikligt och paleontologien är den
mest omhuldade vetenskapsgrenen bland
oljegeologerna. Ju mer intresset för de av yngre
formationer, levantin och kvartar, täckta områdena skjutits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
