Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
13 AUG. 1932
Den torde för en nyförtennad yta i allmänhet ligga
mellan -350 och -250 MV. Det fordras sålunda
en potentialökning för fläckbildningen. En sådan
kan erhållas enligt olika metoder; exempelvis på
sätt som nedan angives.
1) En med konst pålagd elektromotorisk kraft
riktad så, att tennet går i lösning (tennet erhåller
starkare positiv potential). Denna metod hava vi enligt
föregående använt vid bestämning av
strömspän-ningskurvan.
I praktiken förekommer detta fall i samband med
s. k. "vagabonderande strömmar"1.
2) Kontakt med en relativt tennet oädel metallyta,
t. e. koppar. Kopparytans potential i mjölk ligger
vid omkring -|-10 MV. Är kopparytan liten och
tennytan stor, kan det visserligen inträffa, att den
strömstyrka, som tennytan förmår avgiva under
lösningsspänningen, är tillräcklig för att hålla hela
systemets spänning tillräckligt låg. Men är
kopparytan relativt stor, eller har tennytan särskilt liten
benägenhet att avgiva tenn-joner (se nedan), kommer
systemets och sålunda även tennytans potential att
stiga så högt, att svarta fläckar kunna uppkomma.
Fig. 2 avser att belysa detta. Sammankopplas en
viss nyförtennad yta med i ena fallet en stor och i
andra fallet en liten kopparyta (med
strömspännings-kurvor enligt figuren), erhåller systemet i första
fallet spänningen A, i andra fallet spänningen D2.
Fig. 2. Strömspänningskurvor. PA = AQ, RB = BS,
PQ//ÄS//Y-axeln.
Ligger lösningsspänningen vid C, inses omedelbart,
att svarta fläckar uppstå i första men ej i andra
fallet.
Ovanstående torde klarlägga anledningen till, att
1 Med "vagabonderande strömmar" avses div. frigjorda
elektriska strömmar, t. e. jordströmmar och strömmar
uppkomna till följd av överslag i elektriska ledningar.
2 Riktigheten inses därav, att tenn- och
kopparelektroderna dels måste genomlöpas av samma strömstyrka, dels
måste äga samma spänning, eftersom de äro kortslutna. Är
linjen PÄ = linjen AQ, uppfylles första villkoret. Är linjen
PQ parallell med Y-axeln, uppfylles andra villkoret.
fläckar ofta, men ej alltid, förekomma t. e. i
närheten av ventilerna i mjölkkaren enligt "Korrosion
verzinnter Apparate" av prof. dr W. Mohr och dr
ing. Max Schulz.
"Förädlad" tennyta. Nedsänkes en nygjuten
tonn-yta i en lösning, och mätes dess spänning mot
lösningen som funktion av tiden, erhålles allt efter
lösningens art kurvor enligt fig. 3. Tennytans
potential tilltar successivt upp mot en viss spänning, som
i mjölk i allmänhet ligger under -50 M V.
Utsträckes försöket över tillräckligt lång tid, eller
föreligga egenartade omständigheter, kan spänningen
dock även stiga avsevärt över denna spänning.
Sålunda hava i vissa förvaringskar för sötmjölk (av
förtennad koppar) uppmätts spänningar upp mot
± O MV. - Denna spänningsstegring hos tennytan
kommer i det följande att benämnas "förädling".
"Förädlingen" försiggår endast på tennets yta. De
inre delarna av tennet förbliva i sitt ursprungliga
tillstånd. Man kan lätt påvisa detta genom att putsa
ytan eller på annat sätt avlägsna den "förädlade"
hinnan, vilkens tjocklek med största sannolikhet är
synnerligen ringa. Tennet återtager härvid sin
ursprungliga spänning gentemot lösningen.
Man kan även på andra sätt påvisa förefintligheten
av denna beläggning å tennet. Upptages
strömspän-ningsdiagram på en starkt "förädlad" yta, där
spänningen ligger över lösningsspänningen (t. e. en
förtennad kopparyta uttagen ur ett använt mjölkkar
eller en använd Separator-mellanplåt), erhålles en från
fig. l något avvikande kurva. Fig. 4 återgiver
ström-spänningskurvan för en mellanplåt (av
förtennad fosforbrons), som en längre tid varit ute i
praktiken. Kurvans oregelbundna förlopp omkring
lösningsspänningen kan i full överensstämmelse med
ovanstående endast finna sin förklaring däri, att
Spänning e/ektrod-låsning
Fig. 3. Samband mellan tid och spänning å en nyförtennad yta.
tennytan är belagd med en hinna med synnerligen
liten benägenhet att gå i lösning. Ifrågavarande
hinna synes i detta fall hava kunnat motstå en
spänning liggande långt över tennets lösningsspänning.
Plötsligt har emellertid vid + 10 MV hinnan brustit
på någon punkt, varigenom det underliggande oädla
tennet beretts tillfälle att gå i lösning.
"Förädlingen" innebär sålunda, att tennets
spänning i förhållande till en viss lösning stiger, vilket
sammanhänger med uppkomsten av en relativt
tennet svårlöslig hinna på tennytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
