Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 AUG. 1932
BERGSVETENSKAP
59
-Ow
Fig. 4. Förädlad yta.
Om en tennyta "förädlas" jämnt över hela ytan,
kan spänningen stiga avsevärt över
lösningsspänningen, utan att tennet korroderar. Om emellertid
denna "förädling" på någon punkt fördröjes, eller om
hinnan skadas, kommer en korrosion att inträffa,
varvid den "fördröjda" resp. repade ytan går i
lösning under bildning av svarta fläckar, och väte
utfälles på den "förädlade" ytan, varifrån det åter
avlägsnas genom oxidation av i lösningen upplöst syre.
Genom korrosionen blottas nya oädla (rent
metalliska) tennytor, varigenom korrosionen obehindrat
kan fortskrida. En över lösningsspänningen förädlad
tennyta befinner sig därför i ett ur
korrosionssynpunkt sett labilt jämviktstillstånd. Så länge ytan
är opåverkad inträffar ingen korrosion; men om
ytskiktet på någon punkt skadas, kommer ett angrepp
i tennet att utbreda sig därifrån.
Då man i praktiken aldrig kan räkna med att på
ett effektivt sätt kunna skydda ytskiktet mot yttre
mekanisk påverkan, har man alltid att vänta svarta
fläckbildningar på en yta, som är "förädlad" över
lösningsspänningen.
Ytförädling förekommer även hos andra metaller
och metallegeringar t. e. hos rostfritt stål (= "passi-
vering").1 "Förädlingskraften är här i allmänhet så
stark, att hinnan omedelbart nybildas, om den på
någon punkt skadas. Korrosionen kan därför i ck-tta
fall ej utbreda sig från den skadade punkten. -
"Förädlingen" inverkar sålunda korrosionshämmande
på t. e. rostfritt stål, men korrosionsbefordrande på
tenn.
5
S 0,02-
0,01-
fö/asef pålagt
10 20 -30 40
Fig. 5. Fördröjd förädling.
sotim.
Vi vilja belysa ovanstående med ett exempel.
Man kan direkt följa korrosionsförloppet genom
att nedsänka två förtennade kopparelektroder i en
koksaltlösning, övertäcka den ena med en glasskiva
samt sluta de båda elektroderna genom ett
ström-mätningsinstrument. Man skall då finna, att efter
någon tid en ström uppstår i systemet.
Strömriktningen utvisar, att den täckta elektroden går i
lösning. Samtidigt bildas en liten svart fläck på
förtenningen under glasskivan, och lösningen i fläckens
närmaste omgivning grumlas av vita
korrosionsprodukter. Borttages glasskivan, minskar
korrosionshastigheten; pålägges den åter, ökar korrosionen
(fig. 5). Denna företeelse sammanhänger tydligen
med en fördröjd förädling av tennytan under
glasskivan.
Praktiska exempel på dessa fall återfinnas i kap.
"Korrosionens inledning. - Ymppunkter".
Efter denna orientering skall här lämnas en mer
ingående redogörelse för de svarta fläckarnas
egenskaper samt för olika faktorers inverkan på
korrosionsförloppet.
i Jfr t. e. Evans, J. Inst. Metals Jf6, 7 (1931).
(Forts.)
OM ELEKTRISKA LJUSBÅGS-
LJUSBÅGS-MOTSTÅNDS-UGNAR OCH DERAS EFFEKTFAKTOR.
Av tekn. dr AXEL WEJNARTH.
(Forts. fr. sid. 56)
IL Effektfaktorn vid olika ugnskopplingar för
Ijusbågs-Ijusbågs-motståndsugnar.
Vid uttagandet av energien gäller det för
konsumenten att i möjligaste mån tillgodogöra sig
densamma, dels genom att uttaga ett lika ampéretal på
de olika faserna av högspäiiningsnätet och dels att
utföra de olika ugnarna med möjligast bästa
effektfaktor för att erhålla den bästa möjliga cos <^ hos
den elektriska anläggningen. - Den inkommande
energien tillföres smältverket nästan uteslutande som
trefas växelström och vanligen av 50 perioder.
De kopplingssätt mellan de olika ugnarna och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
