Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
8 OKT. 1932
Fig. 13. Malmficka vid Nyängsgruvan.
Fig. 15. Separator, typ Löwenhielm.
av slig och Storstrecksgods användas två
motorbåtar, som vardera bogsera två pråmar med tre
vagnskorgar, som lasta ca 4,2 ton slig torrvikt. I
varje båttur fraktas följaktligen ca 25 ton slig till
bruket och dessutom 18 å 20 ton Storstrecksgods som
returfrakt till Långnäskajen. Båtarna göra tre turer
pr skift och transportförmågan vid dubbla båtlag
blir ca 150 ton slig och 110 å 120 ton anrikningsgods.
Transportkostnaden utgör ca 50 öre per ton slig
och 12,5 öre pr ton Storstrecksgods, varvid
fördelningen av kostnaderna i förhållande till avståndet
är till Storstrecksgodsets favör.
De totala transportkostnaderna för
Storstrecks-godset till anrikningsverkets krossficka utgöra inkl.
ränta och amorteringar:
C KA (SO to
Fig. 14. Schema över Långnäs anrikningsverk år 1932.
Storstrecks rutschbana ....... ca kr. 0: 24 pr ton
Sjötransport ................ " " 0:125 " ,.
Elektriska banan ............ " " 0:165 " "
Summa kr. 0: 53 pr ton
vilket får anses vara en låg kostnad för gods. som
fraktas med tre olika transportmedel.
Anrikningen.
Vid ombyggnaden av anrikningsverket ha två
huvudsynpunkter varit dominerande, nämligen:
1. Ökning av avverkningen. 2. Nedbringande av
järnförlusterna.
Den allmänna anordningen av grovkrossningen
framgår tillräckligt klart av fig. 14, endast en detalj
torde böra framhållas, nämligen att
gråberget från den första malmskil j aren efter
omkrossning till makadamgrovlek får
passera ännu en gråbergsavskiljare, som tar
reda på praktiskt taget allt resterande
malmhaltigt gods. Malmförlusterna i det
utgående krossade gråberget äro därför
mycket obetydliga. Krossavdelningens
kapacitet är ca 300 ton pr 8-timmarsskift.
Före ombyggnaden var antalet kulkvarnar
i anrikningsavdelningen endast två och
avverkningen pr kulkvarnstimme ca 6,3 ton,
motsvarande ca 100 ton kulkvarnsgods pr
8-timmarsskift. Kulkvarnsavdelningen är
fortfarande anrikningsverkets trängsta
sektion, och den avverkar med nuvarande
utrustning ej mer än ca 20 ton kulkvarnsgods
pr timme, vilket innebär, att den måste köras
ca 10 timmar för att avverka det gods, som
normalt kommer från krossavdelningen på
ett 8-timmarsskift. Som framgår av
schemat arbetar kulkvarn nr l som siktkvarn.
Avverkningen på denna kvarn är ca 12 ton
pr timme, under det att den andras endast
är ca 8 ton. På grund av de gynnsamma
resultat, som erhållits med siktkvarnen,
kommer även kvarn nr 2 att inom den
närmaste tiden ombyggas, varefter
sammanlagda avverkningen för båda kvarnarna be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
